Anmäla eller inte anmäla?

Det har egentligen inte hänt så mycket på den sista tiden, frånsett Hennes polislarm förstås. Hon verkar ha 112 som en spastisk reflex när maken kommer på tal, ialla fall från barnen.

Jag funderar faktiskt på att polisanmäla Henne för detta. Vi har rapporten från den första incidenten. Där står det i klartext att det inte finns något besöksförbud på maken gentemot barnen, och att Hon upplystes om detta.

Ändå så fortsatte Hon att ringa polisen när maken stötte på barnen.

Det är ett klockrent fall av falsk anmälan, anser jag. Detta ger i svåra fall upp till två års fängelse, i enkalare fall böter eller 6 månader.

Till yttermera visso så tog dom in maken en gång, när de hade läst fel på ett gammalt beslut som inte gäller längre. Inte ens en ursäkt fick han för sin förstörda lördagskväll. Maken ska diskutera en JO-anmälan med sitt juridiska ombud. Hoppas det blir en.

Men visst skulle det sitta fint i nästa förhandling (den 9 juni) att kunna nämna att Hon inte drar sig för att falskanmäla maken i sitt smutskastande av honom? Och att Hon står under åtal för detta?

En dröm, jag vet. Men ändå:
Det vore inte helt fel att skicka 20 tulpaner till Henne när hon sitter på Hinseberg?