21 augusti 2012

Skolstart på Hennes vis

Jag skrev i förra inlägget att jag inte ville verka gnällig med att skildra Hennes ideliga lågvattenmärken, men det här måste ändå sägas vara anmärkningsvärt:

Skolstarten
I veckan som var, cyklade barnens pappa med ett av barnen till en stad tre nätter bort. Hemresan skedde med tåg (SJ godkänner cyklar ombord, bara de är isärplockade och i emballage. Cafévagnar är det som gäller numera i stället för en godshalva att pollettera sitt bagage i). Nåväl:

Sagda hemresa sammanföll med två av de andra barnens skolstart. De går i samma skola och är berättigade till skolskjuts. Mamman visste mycket väl via det cyklande barnet att pappan inte kunde vara med. Han satt ju på tåget då. Hur agerar hon då?

Helt i linje med sitt ego:
Hon sätter de bägge barnen i skoltaxin och vinkar av dem till skolstarten, varpå hon ringer pappan och råskäller på honom för att han inte är med vid barnens skolstart. Pappan sitter då alltså på på ett tåg. Varför Hon själv inte deltog förtäljer inte historien, eftersom pappan har lärt sig att följdfrågor till Henne är meningslösa; Hon lyssnar inte, bara fortsätter att skrika.

Barnen, då?
Det ena vet vi inte vad det tyckte, men det andra –det yngsta – var jättelesset.

H*n var den enda i klassen som var på skolstarten utan någon förälder närvarande.