27 maj 2010

Tre hundra kronor

Det var vad Försäkringskassan tyckte att pappans uppställning för sina barn under april månad var värd. Fram till dess har föräldrarna gjort upp sinsemellan om ersättningen för de dygn pappan har haft barnen. Mamman har utan knot betalat 30 kronor per barn och dygn och jag har spekulerat att hon därmed inte vill att FK —och Soc— ska se hur mycket pappan har barnen.

Det var helt klart fel
Att låta FK ta över avräkningarna visade sig vara en ren vinstaffär för Henne. Femtonhundra dem emellan förvandlades till att pappan fick underhållsnbidraget nedskrivet med tre hundra och mamman sitt bidrag nästkommande månad nedskrivet med samma belopp.

Man baxnar.

Uppställningen, då?
Tre hunda får en att tro att det handlar om någon enstaka helg. Det handlar i själva verket om bra nära halvtid, utom när det gäller det äldsta som alltså är spelberoende och inte trivs hos pappan, för att a) Xbox 360 live inte går bra  där, och b) Pappan försöker med spelstopp, vilket ofelbart leder till  att h*n ger sig iväg hem till mamman.

Hur FK-s framräkning ser ut övergår mitt förstånd.

Vad händer nu?
Pappan kommmer att ställa villkor, bland annat kommer han att kräva ersättning direkt från mamman igen och detta i förskott. Nekar hon, så kommer han inte att ta barnen när hon reser bort en vända vad det lider. Då får Hon lösa detta utan hans medverkan.

Lycka till,säger jag.

17 maj 2010

BUP

Det äldsta barnet är som bekant spelberoende. Och mamman har faktiskt sagt till pappan att 'du ser inte vilken ångest h*n har när h*n inte får spela'.  Hon har detta till intäkt för att låta barnet sitta hemma framför sina spel i stället för att gå till skolan. Det är sant! Vi vet att mamman går hemifrån på morgonen och låter barnen ta sig till skolan själva. Självklart stannar då det äldsta hemma och har en i det närmaste försumbar närvaro i skolan.

Gissningsvis insåg Hon för åratal sedan att det var bekvämt att låta barnet i fråga sitta framför PC-n. Kravlöst och bra. Att tänka framåt finns inte för Henne.

BUP
Den uppmärksamme läsaren av denna blogg har säkert dragit slutsatsen att allt inte är som det ska med det äldsta. Skolan har sent omsider vaknat och i dag skulle barnet på en preliminär träff med BUP. En utredning var inledd. Något verkar inte som det ska med barnet, men vad?

Det var sagt att mamman skulle vara med, men inte pappan. Han var dock underrättad och visste när träffen skulle ske. Kort före, ringde han mamman och erbjöd sin medverkan. Den behövdes inte.

Ruta Ett
Barnet vägrade nämligen. Det blev ingen träff.

Mamman är sig lik
Hon anser nämligen att det är pappans dåliga ansvarstagande som har lett till det uppkomna läget, och Hon har i otvetydiga ordalag (skrikit, alltså) låtit honom veta att allt beror på att han inte tar något ansvar för barnen. Eftersom hon vid det här laget bör ha fått frågor från Soc om det äldsta, frågor som bottnar i en bekymmersanmälan från skolan, så kan jag förstå att hon är stressad.

Vår uppfattning om det här med ansvarstagande —och uppställning— är klar. Den illustreras bäst med faktum att pappan går på föräldramötena, men inte mamman. Hon 'har annat' för sig.

Att det är Hon som (på Soc' inrådan!) har hela vårdnaden om de fyra barnen verkar inte höra hit.

Vad händer nu?
Vet ej.

06 maj 2010

Vi uttrycker vår oro för barnet -Men andra hann före!

Vi har skrivit till Soc och uttryckt vår oro för barnen som Hon hanterar situationen några gånger de här åren, och Barnens Farmor har den senaste tiden filat på en skrivelse om det spelberoende barnet som mer eller mindre har övergett skolan. Men andra hann före:

Skolan!
Skolan har i en skrivelse till Soc uttryckt sin oro över att det äldsta barnet inte längre går i skolan, och Hennes bristande engagemang i frågan. Pappan fick veta saken genom att mamman ringde upp och bara skrek åt honom.

Vad står på?
Numera låter mamman barnen sköta sig helt själva på morgnarna, med allt vad det innebär av utebliven frukost och sena ankomster till plugget. Två av barnen är motiverade och tycker om att gå i skola, så för dem funkar det. Men de två andra har problem. Det äldsta är svårast och låter helt enkelt bli att gå utan att mamman tydligen ens försöker göra något åt saken. Ett syskon kan komma både en och två timmar sent, men dock alltså infinna sig förr eller senare.

Skolan vet bara att barnet i fråga skolkar på heltid. Vi vet varför: H*n är spelberoende. Om det beror på att fly undan en jobbig situation eller att spelandet helt enkelt har gripit tag i barnet, vet jag inte. Men jag vet vad barnet spelar, och det är inte World of Warcraft, klassikern i sammanhanget.

Barnet spelar ett halvdussin olika onlinespel och ett stort antal Wii- och XBox 360-spel (några online). Det mesta handlar om att klara banor av olika slag, och skjuter h*n på något, så är det inte människor utan olika 'tecknade' gestalter.

Jodå
Vi med tänkte på det här. En 16-åring som omhändertogs för sitt databeroende. P4 Extra hade saken uppe här. Lyssna på inslaget! Annars hoppas vi att det inte går så långt i det här fallet.

Soc
Hur de kommer att agera vet jag förstås inte, men jag skickar dem en cynisk tanke om hur de med automatik och Politisk Korrekthet tog Hennes parti från första stund trots att det redan 2006 fanns signaler om att hon inte klarade av att ha barnen. (När jag läser om det inlägget får jag nypa mig i armen för att påminna mig om att det faktiskt citerar en vårdnadsutredning korrekt)

Pappan lämnades i princip på gatan medan mamman (till en början) fick allt hon bad om. Skolan har sett att pappan tar ansvar för barnens skolgång och har noterat att barnen håller tider på ett helt annat sätt när de sover hos honom än hos vårdnadshavaren.Och att det är han, inte mamman, som kommer på föräldramöten och samtal.

Ska Soc vakna?

01 maj 2010

Uppdatering

Den här gången har jag inte slarvat —Jag har varit seriöst sjuk. Lyckligtvis inte i min (förhoppnningsvis avskrivna) cancer. Lunginflammation var det frågan om den här gången. Räkna med att vara nere och orkeslös i 3+ veckor. Nåväl:

Kortet
Barnet har nu ett kort med kod. Det står mitt namn på det, och kontot som det hänger på är mitt. Det hela är en uttrycklig önskkan från barnet i fråga och —outtalat— beroende på att pengar har dunstat bort när h*n har haft medel innestående hos Henne.

Skulle barnet bli avtvingat kort och kod (lätt memorerad för en historiskt allmänbildad), så bara spärrar jag inte kortet. Det blir polissak av det hela. Vi pratar om ett syskon. Och Henne.

Jag vill bo  med pappa!
Jäpp Ett av barnen vill hellre bo hos pappan än hos mamman. Problemet är att h*n inte törs tala om det för sin mamma. Reaktionen skulle förmodligen bli explosiv, förhoppningsvis inte bokstavligen.

Fusket
Jag hade all anledning att tro att Hon skulle jobba sig igenom ett evenemang, så sjukskriven Hon är. Det gjorde hon också,. men beloppet vi  talar om är  tresiffrigt. Det känns lite småttigt att gå vidare med, så jag avstår.