28 februari 2007

Barnen i helgen? -På Hennes villkor

I måndags ringde Hon upp barnens pappa och undrade om han kunde ta hand om barnen Fredag-Söndag. Självklart ville han det. Men det är ju Henne vi har att göra med, så det fanns ett aber:

Du får inte berätta för Soc om det här
Que? Pappan tänkte med hjärtat (som han brukar) och gick med på saken med en liten justering, han hämtar barnen på lördag förmiddag, inte från skola och dagis på fredan. OK?

Vi hade ganska tunga diskussioner om detta, ska ni veta. Får Soc reda på att Hon lämnar barnen till deras pappa över en helg då hon tydligen har en angelägen aktivitet (att Hon är långtidssjukskriven är bara en inkomstkälla för henne. Det hindrar Henne inte från att hålla på med sitt) så faller ju rätt mycket av Hennes, SåChics och BUP-s hatpropaganda mot pappan. Han är ju inte värre än att han kan ta ungarna när Hon reser.

Barnens farmor och jag bedyrade att Soc inte skulle bli ovetande om detta. Pappan reste ragg. Det viktigaste för honom var att få vara med barnen så ni ger vackert fan i att berätta, fick vi höra. Situtionen blev lite spänd.

En titt i kalendern
Dagen efter kom det ett "mittåt" från Henne. Hon förklarade att barnens farmor skulle ställa sig upp i rätten och berätta om helgen med barnen (vilket är precis vad hon skulle göra i ett motsatt läge. Löften och tomma ord från Henne går inte att skilja åt) vilket alltså skulle påverka vårdnadsprocessen negativt.

Eftersom deras linje går ut på att pappan är både fruktad och hatad av barnen så kan jag förstå detta. Vaddå kalendern, förresten?

Jo, i mitten av Mars kommer en förhandling i Tingsrätten. Denna vill Hon och hennes ombud SåChic från Fina Advokatbyrån se som punkt för vårdnadstvisten. De vill helt klart på inga villkor vara med om en ny huvudförhandling.

Där kommer nämligen inte bara jag och barnens farmor att vittna. En del andra är också vidtalade. Och Soc-folk kommer förhoppningsvis att tala sanning efter som de kommer att prata under just sanningsförsäkran. (Hoppas kan man ju alltid)

Bad news för Henne. Det kan bara inte SåChic vara omedveten om.

26 februari 2007

Intressant läsning

Arne Wirén är mannen bakom Pappaombudsmannen.se. Han är också krönikör i tidningen Metro och vi har haft anledning att citera honom förut här och även här på Hennes nya liv. Nu har han skrivit ännu en läsvard krönika som tar upp en sak jag egentligen försöker ligga lågt med.

Genusperspektivet
Wirén skriver i sin senaste Metro-krönika att det är dags att kvotera in män på socialkontoren. 82 procent av alla socialsekreterare är kvinnor och bara en tredjedel av de män som söker till Socionomutbildningen kommer in. Han redogör för mail där pappor har blivit illa bemötta. Vad sägs om detta:

En pappa berättar att varje gång han varit på samarbetssamtal känns det som om han suttit ensam och fått argumentera med både x-et och socialen
Eller detta?
Mamman sitter och klagar på att han inte serverar barnet gröten precis som hon bestämt att det ska göras. Socialsekreteraren nickar allvarsamt och noterar det i sina handlingar
En annan berättar att hans åsikter och uppfattningar tvättas bort av Soc på vägen till Familjerätten. Vi har sett tecken på detta i vår historia också.

Jag har inte velat anlägga ett genusperspektiv i den här bloggen. Det satt långt inne och det tog tid innan jag skrev det här: Okej -Vi vänder på steken. Där vände jag förtecken på de bägge föräldrarnas agerande. Dvs pappan beskrevs göra det Hon har gjort. Det blev en närmast bisarr läsning.

I det omvända läget skulle Soc har ryckt ut med LVU i handen redan förra sommaren. Nu ger Soc (bara kvinnor i hanteringen) i stället Henne allt stöd de kan. Till och med stödpersoner som kommer på morgonen och hjälper henne igång ett par gånger i veckan.

Vårdutredaren (kvinna) beskrev en ren misär i hemmet men gick till 100% på vad BUP (kvinnor) sade. Jag anmälde Henne för barnmisshandel, åklagaren (man) beslutade om förundersökning och utredaren (kvinna) har begravt ärendet. Tingsrätten (kvinnlig ordförande bägge gångerna) har gett Henne interimistiskt vårdnaden om barnen respektive dömt pappan för misshandel av ett barn. Nackgrepp, ska ni veta. Två av tre nämdemän där var för övrigt kvinnor. Att Hennes advokat SåChic på Fina Advokatbyrån är kvinna behöver väl inte sägas. Eller att pappans juridiska biträden är män.

Jag levde i den naiva villfarelsen att de inblandades genus inte skulle spela någon som helst roll för behandlingen av de bägge föräldrarna. Men hej, vad jag bedrog mig.

Barnens farmor brukar säga att vi behöver mansfrid i det här landet. Jäpp. Lite rättvisa skulle inte heller skada.

25 februari 2007

Dragan får inte träffa sin barn

Den som missade reportaget i TV4-s Drevet häromkvällen kan webb-titta på det här. Dragan är aktiv i föreningen Pappa-Barn som vi numera länkar till i högerspalten.

24 februari 2007

Hennes barnmisshandel

Den 2 januari 2006 anmälde jag Henne för barnmisshandel, saker som ett av barnen hade berättat för mig. Det var faktiskt grövre än det Hon har fått barnens pappa åtalad och fälld i första instans för. Åklagare beslutade om förundersökning och sen hände ingenting. Utredaren har begravt ärendet.

Svenska Dagbladet skriver i en artikel i dag att "Fler anmäler våld mot barn", men också att fyra av fem misstänkta gärningsmän kommer undan. Bara i 20 procent av fallen där en förundersökning har inletts leder denna till en dom.

Hon verkar i nuläget vara en av dem som kommer undan. I ljuset av att barnen har berättat att mamman slår eller örfilar sina barn så gott som dagligen känns det extra trist.

Pappan är fälld i tingsrätten för ett nackgrepp.

Är detta rättvisa?

21 februari 2007

Nu är Hon fullt återställd

Det var ju stor dramatik i helgen. Efter ett bråk med sin förre älskare fick Hon något slags sammanbrott och detta föranledde äldsta barnet att ringa efter pappan, bara minuter före midnatt. Läs om detta här.

Dagen efter var Hon både öppen och villig att prata. Hon till och med lättade på sina krav inför vårdnadsuppgörelsen. Ett halv varv på garrotten, men ändå.

Det var då, det
De bägge föräldrarna kom i söndags även överens om att träffas och prata inför förhandlingen så att den kunde genomföras smidigare. Pappan SMS-ade idag Henne om tid och plats för snacket och fick till svar att

Vi tar det i tinget
Ord och inga visor. Men det är en indikation på att Hon är återställd till sitt vanliga jag, på gott och (mest) ont.

Kvällens träff
kunde jag inte vara med på, jobbet var i vägen. Men barnens farmor var med de sista timmarna och jag kom dit på slutet och körde tillbaka barnen och kontaktpersonen till Henne. Detta ger mer 'kvalitetstid' alldeles bortsett ifrån att det går fort och bekvämt jämfört med allmänna färdmedel och tre byten om jag har räknat rätt.

Kontaktpersonen fnyser nästan bokstavligen åt att hon skulle behövas vid träffarna. Hon fnyser åt en del annat som vårat Soc gör också, men det kan jag tyvärr inte relatera här. Nåväl:

God nyhet I
Barnet med den avslagna tanden får den äntligen åtgärdad. Åtta månader tog det. Ett förstabesök idag och sen blir det klart om någon vecka.

God Nyhet II
Det äldsta barnet som har vägrat att vara med på flertalet träffar var med ikväll. Det hänger förstås ihop med helgens händelser, men ändå. Jag har personligen inte sett ungen så utåtriktad och postitiv sen sommaren före skilsmässan. En fåstavig och introvert typ var plötsligt utåtriktad, trevlig och engagerad i bilen tillbaka till Henne.

Kan det ha med helgen att göra?

Information
Bråket mellan Henne och den förre älskaren, Hamstermannen, berodde på att ett avtal dem emellan hade brutits. -Av vem? -Mamma. Inte helt oväntat.

Sån är Hon.

TV 4 i kväll -Drevet

Deras debatt- och samhällsprogram har i kväll rubriken "Draggan kämpar för att få vara pappa". Det handlar om varför pappor nästan alltid är chanslösa i vårdnadstvister.

Vi, barnens farmor och jag, sover nog så dags med ålderns rätt men barnens pappa lär sitta limmad framför TV-n. Vi spelar förstås in det.


TV4 22:35

20 februari 2007

Efter krisen

Barnens pappa ringde givetvis upp Henne dagen efter det förmodade sammanbrottet. Var barnen OK, eller krisade Hon igen?

Hon var lugn och ganska samlad, visade det sig. Det blev ett långt samtal där Hon öppnade sig och lämnade ut en hel del information.

Soc ringer varje vecka,
påstod Hon. En Viss Socialsekreterare kollar läget med jämna mellanrum. Enligt Henne är "samhällets press på ensamstående mödrar stor". Jag tillåter mig att tvivla på att Soc ringer runt till alla ensamstående mödrar varje vecka.

Men väl till de som bedöms vara i någon slags riskzon.

Nya vårdnadsbud
Pappan fick ett något ändrat vårdnadserbjudande. Hon ska fortfarande ha ensam vårdnad om barnen, men pappan erbjuds umgänge med två av barnen i taget under helgerna efter ett schema och med hela skaran var 4-5 helg. Då och då kan det bli frågan om att ha dem Onsdag till Söndag.

Pengarna!
Hon erkände oförblommerat att Hon verkligen behöver barn- hyres- och vårdnadsbidragen. Därför kan det inte bli tal om delad vårdnad, som ju skulle innebära att bidragen skrevs ned. (Hade pappan fått ha barnen halva tiden eller mer, uteblir v-bidraget helt, vilket Hon självklart är medveten om)

Men Hon erbjöd sig att kompensera pappan ekonomiskt ur dessa potter för de dagar han har barnen.

Vad pappan tycker och tänker om detta, kan vi förstås inte avslöja här. Vad jag tycker och tänker, håller jag också för mig själv.

Men i stora drag tror jag att ni kan tänka er linjerna...

19 februari 2007

Pappa du MÅSTE komma!

Igår skrev jag att det inte var så mycket att rapportera när detta hade hänt:

Klockan var några minuter före midnatt i lördags. Barnens pappa var på väg att lägga sig efter en kväll hos sin far och hans sambo när det ringde på mobilen. Det var det äldsta barnet, det som de sista månaderna så helhjärtat ställt upp på Hennes sida och till och med ringt upp pappan bara för att kalla honom 'jävla idiot'. Nu gällde det något helt annat.

Mamma är jättelessen,
fick pappan höra. Hon beskrevs som trasig och bara sitter och gråter. Pappan frågar vad som har hänt. Det visar sig att Hennes förre älskare, av oss kallad Hamstermannen, hade varit där och de hade bråkat. Sen verkar mamman ha fått något slags sammanbrott. -Ska jag komma över, undrade pappan.

Pappa du MÅSTE komma!
Rent praktiskt var det inte helt enkelt ordnat. Pappan har valt att inte ha en fast telefon i sin bostad och han vågade inte koppla ner samtalet eftersom han inte visste om det var Hon som skulle svara och bara lägga på luren när han ringde igen, någon måste ju komma ner i porten och släppa in honom. Då kunde han ju inte ringa efter en taxi.

Det blev en resa med allmänna färdmedel, hela tiden med barnet i telefonen. Det tog tid så dags på dygnet, men barnet höll ut och pappan peppade sin förstfödda medan han åkte. När bussen var vid hållplatsen före destinationen, tog någon luren från barnet. Det var en för pappan okänd man, som sade att det var lugnt nu. Pappan behövde inte komma.

-Men jag är ju nästan framme, protesterade pappan. -Jaha, men kom upp då. Pappan fortsatte att prata med barnet de få minuter det tog att komma fram. Det var Hennes nya, som hade förekommit i familjen en tid, som Hon hade ringt och hade kommit upp i lägenheten medan pappan färdades dit.

Kvart
Pappan har tidigare använt uttrycket 'kvart' om skicket på lägenheten, och det gällde även den här gången. Hennes bostad var som vanligt i oordning och ostädad. Det såg helt enkelt för jävligt ut, tyckte barnens pappa. Mamman satt invirad i ett täcke och hulkade lite. De andra barnen sov, i TV-soffan respektive sin säng.

Det äldsta barnet var glad att pappan hade kommit, och Hon hade nog inte så mycket emot det heller.

Tre vuxna och ett barn satt sedan och pratade av sig en timme eller så, som ofta sker efter en kris. De bägge männen kom överens och pratade obesvärat med varandra efter ett tag, till barnets uppenbara glädje och en viss irrititation från Hennes sida.

Hon verkade ha återhämtat sig från sammanbrottet, men vad bråket med Hamstermannen gällde framkom aldrig. Eftersom Hon och H-mannen har ekonomiska mellanhavanden så är det lätt att spekulera i att det gällde pengar. Hon är en mästare på att förhala betalningar och ändå stanna utanför Kronofogdens register. En delikat balansgång som hon behärskar till fullo, men här kan det alltså ha gått snett.

Pappan åkte sedan hem, i taxi den här gången, och sov dåligt resten av natten. Mycket dåligt. Han hade sett barnens misär på nära håll, och hur deras mamma hade varit så nära ett totalt sammanbrott att hans nävaro påkallades.

Hur ska detta sluta?

18 februari 2007

Har vi lagt av?

Det har inte skrivits något på snart en vecka här, så man kan ju undra om vi har lämnat Hennes nya liv i stöpet. Svaret är helt enkelt att det har inte varit så mycket att rapportera den senaste tiden.

Blogga för framtiden
Ett av syftena med den här bloggen –det viktigaste– är att barnen i framtiden ska kunna läsa om den här tiden från ett annat perspektiv än Hennes. Då följer vi utvecklingen och speglar den här, ska ni veta. Ett annat syfte är att de inblandade myndigheterna och juristerna också ska få läsa om sina insatser ur vårt perspektiv. Är det lagvidrigt att avslöja vilka vi skriver om, så får jag väl ta konsekvenserna.

Vad Hon tycker eller gör när hon läser den här bloggen skiter jag faktiskt högakningsfullt i.

Vad händer framöver?
Pappan får träffa barnen på onsdag. Den enda kontaktperson som är kvar i handlingen efter Hennes ageranden den här vintern kan inte på helger. K-personen kan en gång till, men sen är det skrivet i stjärnorna hur det blir. I värsta fall får väl någon på Soc agera kontaktperson vid träffarna.

I mitten av Mars har Tingsrätten kallat till ny förhandling i ett försök att lösa vårdnadstvisten utan rättegång. Jag kan förstå att den inställningen delas av Hennes advokat SåChic på Fina Advokatbyrån. Högläsning ur vårdnadsutredningen borde räcka för att diskvalificera Henne som vårdnadshavare i en rättegång.

Med tanke på hur Hennes bud i vårdnadstvisten ser ut, barnen 1-2 helger i månaden och emellanåt (när det passar Henne alltså) plus att Hon ska ha hela vårdnaden med dithörande bidrag av olika slag, så tror iallafall inte jag på att Tingrätten eller SåChic lyckas.

Kanske rätten lyssnar på vad de inblandade k-personerna tycker och släpper kravet på k-person vid träffarna.

Eller till och med ger pappan fler stunder med sina barn.

12 februari 2007

Hon resonerar

Härom dagen pratade föräldrarna med varandra. Ämnet var förstås vårdnadskonflikten. Pappan erbjöd sig att ha barnen på helgerna, men fick nej med motiveringen att han inte kan bli helgpappa eftersom han "är straffad"

Förlåt? Domen är överklagad och har inte vunnit laga kraft. Då är han inte "straffad". Inte begriper jag hennes koppling mellan helgpapperiet och "straffet" heller, för den delen. Nåväl:

Hon erbjöd honom att ha barnen 1-2 helger och "några dagar" i månaden. Då duger det tydligen att "vara straffad". Givetvis ska Hon ha hela vårdnaden hur det än blir med pappans tillgång till sina barn.

Update, förtydligande
Och bidragen som hör till det här med hela vårdnaden. Det är det viktigaste för Henne, anar antar jag. Viktigare än barnen...

07 februari 2007

Mittiveckan-träffen

Vi har i kväll träffat ungarna och haft en trevlig och bra kväll med pappan och barnen. Och de med honom. Och vi har åter mött en trevlig gammal bekant: Den allra första kontaktpersonen kunde nämligen ställa upp och se till att pappan kunde träffa sina barn. Hon kan ställa upp ett par tre onsdagar till, men sen går det inte längre. Och då får Soc problem.

De är nämligen skyldiga att se till att pappan får träffa sina barn fem timmar varannan vecka. Tingsrätten har så föranstaltat, och då måste Soc ordna k-personer. Punkt. Om de inte kan få till det, så hör i alla fall jag av mig till Kommundirektoratet, JO, Tingsrätten och alla som vill höra på.

3 av 4
Kontaktpersoner har nämligen avsagt sig, eller blivit avsagda av Henne. Detta på grund av utbrott och otidigheter från Hennes sida. Vi vet förstås inte i detalj, men alla tre har gjort klart för barnens pappa att han inte har någon roll i det hela. Den återstående k-personen är den som helt enkelt inte kan ställa upp på helger, något som Tingsrätten har stipulerat.

I kväll var hon tillbaka, trevlig och proffsig som vanligt. Hon vet att det här inte är en kris-situation och anser, som de andra, att det här med träffar och kontaktperson är onödigt i det här fallet. Att hennes förstahandsinformation motsäger Tingsrättens andra- och tredjehandsunderlag (och fördomar?) spelar ingen roll. Nåväl:

Det äldsta
Barnet var inte med trots att träffen ägde rum hemma hos pappan med det så åtråvärda PS2-spelet apterat och klart. Varför, frågade barnens farmor.

NN är arg
kom svaret. Vaddå arg, varför det? -Vet inte.

Mer fick vi inte. Klart oroväckande, om jag får säga min mening.

En dånande tystnad
Vi har lärt oss, men det kryper ändå i mig när barnen sluter leden och i princip vägrar att prata om hur det är där hemma hos Henne. I kväll var det mer än nånsin, kändes det som. Lite spillde dock över. Ett av barnen går nu på en eftermiddagsaktivitet, dans, en gång i veckan. Pappan betalar. Ett annat vill nog hemskt gärna ägna sig åt fotboll, men inget har hänt. -Varför? [Tystnad]

Jag är inget proffs i saken, men jag kan förstå att barnen försöker sluta ledet och vara lojala mot Henne när det gäller miss- och icke-förhållanden därhemma. Hon är ju det enda de har kvar. Hjälp! Vilken tanke.

Hon är det enda de har kvar.

Jag saknar ord

Mer Blogg-juridik

Jag spekulerade häromdan i vad som kan hända när Hon blir varse att det finns en blogg som är dedicerad till henne. WB har en liknande blogg, men han ligger före så till vida att den vårdnadstvisten är avgjord och att hans ex har upptäckt bloggen.

Det fantastiska är att exet i fråga då skrev sitt namn och till och med hemtelefonnummer i en gästbokskommentar där allt dementerades. Som Tycko Tryck skrev i en kommentar till min spekulation:

Märkligt att en person dels känner igen sig själv, dels att ingenting stämmer och allt är lögn, är inte det en paradox?
I söndags skrev WB om detta på sin blogg, med denna uppföljning lite senare. Han har uppmärksammats av tidningen på sin ort, som skrev om bloggen på ett sätt som får mig att tro att WB-exet hade coachat dem.

Det juridiska läget för bloggar av den här typen är inte klarlagt, ska ni veta.

Igår kallade jag till exempel BUP där vi bor för "Talibaner". Enögda dogmatiska typer, ungefär som Gudrun Schyman beskriver svenska män. Den information jag har fått via WB's blogg säger mig att detta inte är förtal, eftersom jag inte skrev om vilket BUP-gäng det gäller.

Inte heller tänker jag namnge Henne, eller ens bekräfta eller dementera namnet om Hon skulle publicera sig i kommentarerna.

Tänk om fel person tog åt sig av den här bloggen. Vad gör jag då? Låt oss hoppas att så inte sker. Det skulle ju innebära att Hon inte är unik.

Och att det finns ännu fler barn som far illa...

06 februari 2007

BUP är Talibaner


Update: Jäpp. Det stod "hedningar" häröver först. I enlighet med rådande debattklimat har jag tagit mig friheten att ändra rubrik på postningen. Det aktuella BUP-gänget kommer förr eller senare att se detta. Det ska bli intressant att läsa era kommentarer, minus allt psykomumbo-jumbo förstås, kära BUP-Talibaner.

Under samtalet med socialsekreteraren framkom att Soc, liksom barnens pappa, hade föreslagit våran BUP att han skulle träffa dem. Syftet var att de skulle få en person att relatera till, inte den mardrömsgestalt som han utmålas som.

Den 'misshandel' som har renderat honom så mycket elände ligger femton månader bakåt i tiden. Misshandeln utgjordes av nackgrepp, inte örfilar som barnens mamma har visat sig (fortfarande. Hon har alltid örfilat barnen) regelbundet utdela. Pappan är dömd mot sitt nekande, domen är överklagad och pappan är en våldsverkare i BUP's ögon, liksom i den märkliga vårdnadsutredning jag har gnällt om så många gånger.

BUP till och med skriver på sin hemsida att fäder är välkomna och kan hjälpa till med rehabiliteringen (efter ett nackgrepp!) av barnen. Det är det äldsta, och det mest alienerade barnet, som går regelbundet på BUP. De andra har varit där en eller 'ett par' gånger, eller står i kö.

BUP fick frågan av Soc. BUP svarade att pappan 'inte behövs'. BUP har dömt pappan på mammans utsagor. BUP ignorerar andra sanningar än att mannen är en våldsverkare och att kvinnan den drabbade. BUP vill straffa mannen.

Det Kristna budskapet, liksom många andra, handlar om kärlek, förlåtelse och försoning.

BUP's budskap till oss är hämd och bestraffning. Inget annat.

Talibaner.

Ett möte på Soc

Barnens pappa träffade en tjänsteman på Soc igår. Det var efter den senaste träffen som han begärde att få träffa gruppchefen och redogöra för sina bekymmer för barnens välbefinnande.

Det viktigaste var ju uppgiften från ett av barnen att Hon ger barnet örfilar så gott som dagligen.

Nu var chefen ifråga bortrest på en tid, så det blev en kollega till En Viss Socialsekreterare som pappan träffade. Lika bra det, eftersom EVS och barnens pappa inte går ihop alls. Kollegan påpekade noga och ofta att hon inte längre var på fallet Henne och att hon därför inte var så välunderrättad. Men en del hade hon "hört på möten", och kunde följaktligen meddela pappan att mamman nu har stöd av två olika personer som kommer till familjen med jämna mellanrum.

Det är tydligen mornarna som är svårast för Henne att organisera. Vi vet sedan länge att frukost inte hör till vardagen. Barnens första mål kan lika gärna vara lunchen i skolan.

Lite alarmerande är att Soc "inte har medel" till att hjälpa föräldrarna att få igång en samarbetsrelation med varandra, något det har talats om en längre tid. Nu är det ju i princip bara mamman som vägrar och ställer till det, så vi får hoppas att hennes stödpersoner påverkar henne åt rätt håll.

Pappan har sedan en längre tid erbjudit sig att ha barnen på helgerna, något som mamman har varit med på under förutsättning att Soc "betalar övervakaren". Att det gick utmärkt en torsdag-måndag utan kontaktperson förra året spelar tydligen ingen roll. Detta visste inte den här Socialsekreteraren om, och blev lite överraskad. Men pengar till sådant har det inte. Kontaktpersonsverksamheten är tydligen mycket dyr för dem.

Allt pappan pratade om noterades iallafall noga. Det viktigaste, utsagorna om Hennes örfilar och slag, noterades under tystnad. Noga. Utan att kommenteras.

Vet Soc mer än vi om saken?

05 februari 2007

Improviserad reservträff!

Nu är det klart: Pappan får träffa sina barn nu på onsdag eftermidag. Träffen i lördags blev ju inte av, eftersom Hon hade fått kontaktpersonen att avsäga sig uppdraget. Den tredje i raden som har drabbats av Hennes höga missnöje, gissningsvis i form att ett utbrott eller två.

Det är kontaktpersonsadministratören på Soc som fixade saken. Hon har inte haft det helt lätt med Henne och har faktiskt sagt att "Jag har aldrig varit med om något liknande" när den senaste k-personen avsade sig Henne.

Jag har inte varit helt snäll mot k-personsadministratören tidigare. Det tar jag tillbaka nu.

Den k-person som ställer upp på så kort varsel är för övrigt den enda av fyra inblandade som avsagt sig uppdraget av andra skäl än Henne. Den här kunde helt enkelt inte ställa upp på helgerna, men på onsdag är det okej.

Heders, k-personsadminsistratören och den nygamla kontaktpersonen!

Läser Hon bloggen?

Frågan är aktualiserad av WB, som har fått en åklagare på halsen för sin blogg. Hans ex känner sig tydligen utpekad av honom och vill att han slutar att skriva om det som sker. Läs hans kommentar här.

För vår del, då? Vi vet att Hon inte känner till den här bloggen. Gjorde hon detta, skulle vi nämligen veta om det. Ni också. Hon kommer att kommentera i princip varje inlägg med dementier och motangrepp. Hon är sådan till sin läggning.

Från första stund har jag, iaf, varit medveten om att Hon kommer att få syn på bloggen om Hennes nya liv, förr eller senare. Då kommer hon och Fina Advokatbyrån att göra allt för att stänga ner den. Därför gjorde jag valet att lägga bloggen på en server utanför Sverige. Och det som skrivs här är inte olagligt eftersom ingen pekas ut med namn eller ens hemort.

Från början angav jag inte ens de inblandades könstillhörighet, men det har jag fått ge avkall på eftersom detta verkar vara en faktor.

Glöm PUL.

Dock kommer Hon att känna igen sig inom sekunder när Hon läser i den här bloggen. Soc kommer att ta en timme eller två på sig innan de tar till sig att de är med här. Ingen människa har någonsin kallat någon på vårat Soc för snabbtänkt, vad jag vet.

Fina Advokatbyråns närvaro på nätet är närmast pliktskyldig. Dom har inte ens en .se-adress och verkar tro att .com fortfarande är det häftiga. Min gissning är att Fina Advokatbyrån inte kommer att känna igen sig förrän Hon ringer dem och i vanlig ordning känner sig hotad.

Då kommer F.A (med specialitet familjerätt) att upptäcka att man inte lyfter luren och säger åt Blogger.com att stänga ner en blogg. F.A kommer att lära sig det här med yttrandefrihet och att nätet är inte så lite gränsöverskridande.

Gissningsvis kommer F.A inte att göra samma misstag som WB's antagonister. Dom är, i allafall enligt sin hemsida, medietränade och vet nog att rättsliga åtgärder mot mig bara skapar publicitet och uppmärksamhet som kanske inte är odelat positiv för dem.

Jag tror nämligen inte att Fina Advokatbyrån offentligen vill förknippas med en kvinna som knappt kan ta hand om sina barn.

Men det är en risk i att skriva, visst. Till skillnad från WB så är den här vårdnadstvisten inte avgjord. Får motparten korn på bloggen, så blir den med all sannolikhet en bricka i deras spel.

Ungefär som barnen.

02 februari 2007

Hur mycket tid behöver Hon egentligen?

Jag skrev om den senaste träffen att barnen, så när som på jackor och skodon, var klädda för inomhusaktiviteter. Ett par fötter saknade till och med strumpor. Detta gjorde att de fem timmarna fick tillbringas inomhus i stället för ute, som barnens pappa hade tänkt sig.

Barnen var klädda så trots att pappan i ett SMS hade meddelat att de skulle vara ute. Umgängessabotage? Njae. Det kan faktiskt lika gärna vara frågan om Hennes oförmåga att sköta om barnen. Nåväl:

Häromdan så möttes de bägge föräldrarna på stan. Ett lite avmätt samtal utspann sig och pappan kom att fråga Henne varför barnen inte var klädda för att vara ute när han hade meddelat Henne att de skulle vara utomhus?

Svaret kom att hans SMS kom alldeles för sent. Hon hann helt enkelt inte se till att de klädde sig för utomhus.

Alldeles för sent?
Jag frågade pappan när han skickade sitt SMS. Han svarade. Jag frågade igen. Han svarade likadant. Hade vi inte pratat på telefon, så hade jag satt en lampa i ögat på honom och sagt att nu är det tredje och sista chansen att ge ett seriöst svar.

Men pappan är trovärdig och klockan i hans telefon går nästan exakt rätt. (Den tjänstgör nämligen också som väckarklocka) Hans SMS till Henne gick 40 minuter innan kontaktpersonen skulle hämta barnen.

40 minuter var alltså för sent för att Hon skulle kunna få på ungarna en tröja till. Eller ett par strumpor i ett fall.

Det finns en indikation till på att Hon gör bara det absolut nödvändigaste när det gäller barnen. Och det är sant vad ni än tror. Det känns lite småttigt att berätta, men eftersom det gäller hälsan så:

Tvålfritt. Tandkrämsfritt
Det har framkommit under de senaste träffarna att det inte är så noga med den personliga hygienen. Pappan fick i samband med ett toabesök höra att det numera räckte med att tvätta sig utan tvål därhemma. Inte heller behövs det tandkräm när barnen borstar tänderna.

Sådant tror man ju inte på utan vidare, men barnen har inte bara bekräftat det allihop. De tvättar sig utan att använda tvål och de tittar inte ens åt tandkrämen nu för tiden. Jag har också noterat att hårschampo verkar vara en bristvara hemma hos Henne. Rättelse: Hårschampo för barnen, förstås. Hon själv är välvårdad och stylad värre.

Vad blir nästa steg. Börjar Hon tvätta barnens kläder utan tvättmedel, eller?

01 februari 2007

Soc bad honom kontakta advokaten!

På lördag, var det tänkt, skulle träffarna komma i takt igen. Det har ju varit åtskilligt med strul de senaste månaderna. Men ack:

Kontaktpersonen bortkopplad -igen!
Det fick pappan veta när han ringde henne för att diskutera träffen på lördag. Hon gick inte in på detaljer, men det står klart att barnens mamma "inte har något förtroende" för henne. Och k-personen hörde en sak som han har hört förut, från andra som klivit av: -Du har inte med orsaken att göra.

Den här kontaktpersonen var den fjärde sedan träffarna började förra sommaren. En kontaktperson avsade sig uppdraget sedan Hon "hade kränkt" k-personen inför barnen. En annan kunde inte längre, pga ändrade förhållanden och två stycken har nu avpolleterats av Henne.

Eftersom det framkom under den senaste träffen att Hon ofta slår barnen är det lätt att spekulera i att kontaktpersonen petades för att hon gjorde sitt jobb och rapporterade det inträffade.

Lika lätt som att spekulera i att den k-person som avpolleterades i höstas blev det för att hon berättade om de svåra missförhållandena i hemmet i vårdnadsutredningen. Nåväl:

Jag aldrig varit med om något liknande
Det var vad den på Soc som organiserar träffar och kontaktpersoner sade till barnens pappa när han ringde. I skrivande stund finns det ingen annan kontaktperson att uppbringa, så lördagens träff är i praktiken inställd.

Pappan råddes att kontakta sin advokat om saken. Jag kan förstå det, eftersom det ju är en dom i Tingsrätten som inte längre kan eftertföljas. Vad gör man då?