23 juli 2011

Mitt i sommaren

Själv har jag avverkat halva semestern, Barnens Farmor har en vecka kvar och det har varit bra hittills. Vi har gjort stort och smått. Mycket med barnen som fått olika upplevelser, något vi anser är viktigt. En stor sak återstår: Liseberg med de två yngsta. Gissa om de har surfat runt och planerat sin vistelse där!

Som vanligt har mamman strulat efter bästa förmåga. Det känns för småttigt att nämna allt här, men det handlar om allt från barnens kollotider till att de plötsligt saknar något inför en aktivitet —flytväst, typ— som pappan med sin skrala ekonomi plötsligt måste inhandla.

Festivalen
I veckan var vi med pappan till de bygder som Barnens Farmors pappa kom ifrån. Med hjälp av en skrift från hembygdsföreningen i fråga kunde pappan se den stuga i vilken morsfarfarfar växte upp i för hundra år sedan, eller så, (dock var ingen hemma). Lite häftigt, tycker jag.

Sen var det en av alla dessa festivalkvällar som landet är fullt av. Tingeltangel, lakrits, öltält, övervintrade Tio-i-toppstjärnor. You know the drill. Riktigt trevligt, fram till

Budet
Mitt under kvällen ringde det från L-s hemtelefon. Vi visste att det inte fanns någon som helst möjlighet för L att komma hem från sin palliativa vård, så illa däran som hon var i sin 'accelerande' skelettcancer, så det var lätt att inse att det innebar dåliga nyheter:

'Mamma somnade in tidigt i morse', meddelade en dotter, tappade rösten och lade på.

Det var den kvällen.

R.I.P, L. We love you and miss you.

10 juli 2011

Den lilla flykten

Mamman var med tre av barnen på någon slags semesterboende i Midsommarveckan. (Det äldsta satt hemma framför PC-n). Stugan i fråga hade hon fått låna, och den var inte så stor. Mindre än pappans 2½ enligt barnen.

200 tusen i skulder
Att Hon står under indrivning är ingen överraskning. Det visste vi, faktiskt. Till pappan har hon angett beloppet i fråga, men det är omöjligt att avgöra om hon skarvar för att få någon slags sympati eller om det verkligen är så.

Datorer och tält
Då semesterstugan var så liten, agerade mamman resolut: Hon köpte in ett tält för de två yngsta att övernatta i. Veckan innan hade det äldsta och det yngsta fått nya datorer. Visserligen kostar en PC inte så många tusenlappar numera, men vi talar om utgifter på uppåt tio tusen. Bra gjort för en som säger sig stå under indrivning.

Den lilla flykten?
Efter bara några dagar ringde det näst äldsta upp pappan och berättade att h*n hade fått nog. Kan jag komma hem till dig? Färden var redan planerad via tidtabeller och allt.

-Visst. Välkommen. Vad hände?

Barnet hade fått totalansvaret för inte bara sina två yngre syskon, visade det sig. Passning, matlagning (för alla fyra) och sysselsättningsansvaret för de yngsta. Då flyr man.

Vad Hon gjorde, fick vi i vanlig ordning inte veta. Min gissning är att hon som vanligt söp.