Gott nytt år -Vi får se

Bloggosfären är full av listor och önskningar så här års. För egen del kan jag dra förra årets nyårsönsningar i repris. Nästan i alla fall. Så här såg de ut:

1. Soc, Tingsrätten, BUP och Fina Advokatbyrån inleder det nya året med att bränna sina skygglappar i ett gemensamt nyårsbål. Det blir ingen liten brasa, kan jag berätta


2. Barnen kommer till läkare, tandläkare, dietist, psykolog och till sist en frisör. Sen går vi ett varv med dem och köper fräscha kläder


3. Barnens pappa och deras farmor delar på en Hej&Hå-vinst från Tipstjänst


4. Hon, den här bloggens huvudperson, får ett erbjudande som man inte kan tacka nej till. Hon utvandrar till Nordön på Nya Zeeland och blir guide för Sagan Om Ringen-turer på inspelningsplatserna.
   
   Hon har ju ändå förlorat vårdnaden om barnen och spriten är billigare där



5. Det vanliga flummet om Fred i Världen, avstannad klimatförändring, mirakelkurer mot AIDS och utbyte av diverse regeringschefer med mera

Såg ni att 'Soc' var överstruket? Jäpp. Vi vet att det finns folk där som inte längre äter ur handen på Henne. Mer kan vi inte säga för stunden.

2007
Ett klart bättre år än det närmast mardrömslika 2006. (Läs i arkiven om den våren. Jag klarar nästan inte av det) Det största är förstås förlikningsdomen som kom i september. Den ger pappan umgängesrätt varannan helg. Han har haft barnen varje helg sedan dess. Umgänget med barnen i närvaro av en kontaktperson är borta, och skönt är det. [Fotnot: Den k-person som inledde och sedan var med de sista månaderna kan bara beskrivas i ett ord: Guld. Pappan hade nog inte klarat av det hela utan henne]

Barnens hygien och kosthållning har blivit bättre, men är inte ännu bra, under hösten. Men det finns trista saker också:

Det värsta är att vi vet att Hon slår barnen. 'Varje dag' har ett av dem försagt sig till kontaktpersonen. Örfilar och värre (vi har sett märken som de vägrar att prata om) hör till vardagen i Hennes hem. Och barnen pratar inte längre alls om förhållandena hemma hos Henne. Vad Hon har hotat eller skrämt dem med vet vi inte, men vi vet att de kan klyschan 'fosterhem i Värmland'. Och de vet vad ett barnhem är (eller var. Det här med barnhem avskaffades 1982)

Barnen mår fortfarande inte bra. Ett av dem verkar också vara under tryck från mamman och BUP att alienera sin pappa. Vi har också sett flera exempel på ren vanvård: trasiga och läckande skor, djungelns lag vid matbordet, läkarbesök som kommer månader för sent, viktminskning(!) med mera.

Ekonomiskt var det heller inte så lätt alla gånger. Mamman har backat från sitt löfte att ge matpengar för de dagar barnen är med pappan, som alltså betalar Henne underhållsstöd för de dagar han själv har barnen. Hon har en tendens att gå in i åtaganden för att sedan gå ur, eller bara blåneka. Pappan köpte t.ex mobiltelefoner med kontankort åt barnen mot att mamman höll korten fyllda. Det struntade hon blankt i. Pappan och vi har gjort utlägg för barnen som vi kan titta i månen efter. Listan kan göras lång.

2008
Det som ligger närmast i tiden är Hovrätten, som ska pröva tingsrättens misshandelsdom nu i januari. Där är det bara att hålla tummarna för att domen med vidhängande skadestånd mildras. Vi får se.

Det här kommer att kasta en skugga över året. Det handlar om att den heltidssjukskrivna mamman samtidigt idkade sitt yrke på bra nära heltid. I början av december fick hon sin sjukpenning nedsatt och blev återbetalningsskyldig, samtidigt som hennes största (och enda?) samarbetspartner lade ner verksamheten gentemot Henne, på grund av 'underprestation'. Gissningsvis hade hon i vanlig ordning lovat runt och hållit tunt.

Hennes redan dåliga ekonomi har fått ett hårt slag, alltså. Detta kommer att påverka hennes agerande gentemot pappan och omsorgen om barnen. Hon har redan varskott om sämre mat, till exempel. Vi får se vad mer det blir.

(För egen del är jag tillbaka i tjänst efter canceroperation och cellgifter. I januari kommer den första kontrollen. Då får vi se.)

Det är kanske så man borde svara när folk hojtar Gott Nytt År!

-Vi får se.

Gott nytt på er själva, ialla fall.