12 december 2007

Dagarna med barnen

Den här gången hade pappan alla fyra från torsdag eftermiddag till tisdag morgon, ett dygn längre i varje ända än vanligt. Mamman var ju bortrest och gjorde sig påmind genom några närmast pinsamt gulliga SMS till ett av barnen, som då läste upp dem för de andra.

Pinsamt gulliga?
Sätt er på det. Det har nämligen framkommit hur Hon får igång barnen på morgnarna, och det är inte gullegull, precis. Kommer ni ihåg rollspelet? Det vi befarade har visat sig stämma. Då mår man illa av höra om 'pussar och kramar till er alla' per SMS när man sedan hör detta:

Mamma gör oss illa
...är en replik som får vem som helst att reagera. Pappan följde förstås upp den, försiktigt för att inte drabbas av det yppandeförbud om i princip allt som försiggår hemma hos Henne som hon har belagt barnen med. Den här gången gick det bra:

God morgon på er, barn
Morgonrutinerna hemma hos Henne består i att Hon får upp barnen med tämligen handfasta metoder. Allt utom rena slag och örfilar är vanligt. Ryck i benen, armarna. Nyp i kinderna och faktiskt det som pappan är misshandelsdömd för: Nackgrepp. Jag saknar ord.

En annan inte ovanlig sak handlar om att ett tämligen morgontrött barn påskyndas genom att lämnas kvar hemma och själv får ta sig till busshållplatsen, där mamman väntar ut det. Klädsel och morgonmål blir då förstås vad det blir.

...och ändå kommer barnen 'alltid' för sent till dagis, fick pappan höra när han stressad försökte undvika just detta.

Bråk
Fyra barn i fem dygn utan konflikter? Visst inte. Bråk, olydnad och ofog förekom. I synnerhet söndagkvällen var svår. Vid ett tillfälle frågade pappan om de alltid bråkar så här mycket. Ett överlojalt barn högg till direkt med ett nej, men medgav lite senare att de snarare bråkade mindre när de är med pappan.

Så Fiiint!
Barnen var tillsagda att inte ringa Henne under de här dagarna. Det skulle bli jättedyrt på telefonräkningen för dem (kontantkort som Hon låter pappan betala) hade hon sagt.

Hon är fullt medveten om att det är mottagaren som betalar extrakostnaden från gränsen när man ringer till en mobil utomlands, men den här lögnen gör ju saken mer avskräckande. Så ringde Hon det av barnen som är duktigast med sin telefon. Barnet slog förstås på högtalaren så att alla skulle höra.

Mamman: -Gullegull saknar er pussar och kramar.
Barnet: -Jag vrickade foten idag igen.
Mamman: -Så fint.
Barnet: -Jag har vrickat foten igen. Det gjorde ont.
Mamman: -Så fiiint.
Barnet: -Mamma jag har vrickat foten!
Mamman: -Så fiint. Gullegull puss puss.

Det lät som en sketch i ett svart humorprogram som inte får sändas före 23 på kvällarna. (Barnet hade vrickat foten samma dag, samma fot för andra eller tredje gången på kort tid så skolsköterskan rekommenderade röntgen av det skälet)

Hon bad alltså inte barnet upprepa, så hon hörde mycket väl vad barnet sade. Varför låtsades hon då som om allt var 'fiint'? Tja, antingen var hon onykter (spriten är billig där vi tror att hon var) eller så ringde hon för gallerierna, om man säger. Alltså för att göra ett gott och moderligt omtänksamt intryck på personer i omgivningen. Det skulle ju även förklara de gullegull-SMS som hon skickade.

Jag mår illa

2 kommentarer:

Ullah sa...

Det är skrämmande det du berättar. Du (och barnens farmor antar jag) måste må mer än illa.

Plastfarfar sa...

Pyton, Ulla. Pyton.