Därför Yaddade jag

Sent, och inte helt opåverkad, skrev jag det här i fredags kväll. Helt klart handlar det om något slags besked som har kommit, och det var inte dåliga nyheter för en gångs skull. Eller var det det? Jag är lite förvånad över att ingen spekulerade i vad det var frågan om, för det trodde jag att postningen inbjöd till. Men detta är vad som föranledde postningen i fråga:

Dålig nyhet ett
I torsdags, bara timmar innan pappan skulle hämta barnen, hörde Hon av en av sina 'huvudsponsorer', skulle man kunna kalla dem. De hade beslutat sig för att inte längre stödja ett projekt som legat henne varmt om hjärtat. Och lika varmt i plånboken, för det handlar om femsiffriga belopp. Orsak: Hon hade inte presterat enligt överenskommelse, kan man säga. De fick alltså inte vad de hade betalat för.

Dålig nyhet två
Samma dag dimper det ner ett brev från Försäkringskassan till Henne. Däri ligger beskedet att Hennes sjukskrivningsgrad inte längre är 100 procent. Och detta retroaktivt från ett datum som innebär att hon blir återbetalningsskyldig.

Här, och det är orsaken till att jag har dragit på beskedet om Yaddandet, har vi bara en enda siffra. Det är beloppet som hon är skyldig att återbetala: 25.000:-. Vi vet alltså inte hur mycket de har reducerat hennes sjukskrivningsgrad eller från vilket datum denna reduktion sattes. Dessa siffror kanske kommer vad det lider.

Nuläget
Detta är vad vi vet. Jo, en sak till: FK-s första kontakt med Henne som är, som jag hela tiden trodde, inte grundad på en anmälan från mig. Det kom in en anmälan i augusti-september någon gång, har vi förstått. Då är det inte jag som är den 'skyldige' till Hennes problem. (Läs mer om mina 'trakasserier'). Någon annan har alltså anmält henne, och detta kanske med uppgifter som vi inte känner till.

Det här är förstås ett hårt slag mot en redan pressad ekonomi. (I somras fick pappan en teckning från ett av barnen, ritad på baksidan av ett kuvert från en inkassobyrå) Hennes första reaktion var inte oväntad och andas en desperationens logik:

Det är pappans 'illvilliga släkt' som är orsaken Hennes till predikament eftersom den 'illvilliga släkten' anmälde Henne till Försäkringskassan. Sagda illvilliga släkt innebär förstås jag och Barnens Farmor. Det är så Hon ser det: Den som anmälde henne är ansvarig för det inträffade, inte hon själv.

Vem betalar?
Det är nu jag börjar ångra min skadeglädje i fredags kväll. Vi vet ju sedan länge att Hon sätter sig själv före barnen. Det är till och med belagt i vårdnadsutredningen. Då är det lätt att tänka sig att hon drar ner ännu mer på diverse utgifter för dem. Och att hon blir beroende av ren socialhjälp (heter det så nu för tiden?) för att klara sig och barnen.

Det sista, funderar jag, är kanske förklaringen till att FK inte gick hårdare fram mot Henne. Hon har ju arbetat i princip heltid i mer än två år och jag hade inte blivit förvånad om de hade åtalat henne för försäkringsbedrägeri. Men hon har ju inga som helst tillgångar och är kanske redan ett fall för Kronofogden. Då kanske det ansågs meningslöst att åtala henne. Det hade ju bara medfört ännu fler utgifter från samhället.

Vad händer nu?
Vi får se. Fältet är vid öppet för spekulationer, men jag avstår just nu.