...återstår Nyår
Resten av julen förlöpte lugnt för oss, och förhoppningsvis också barnen. Den 24 julade vi med barnens pappa, den 25 ställdes en släktmiddag in av hälsoskäl och igår minglade vi lite på reorna, köpte nästa års julpapper billigt och började spana efter en ny trådlös telefon på elektronikvaruhusreorna (23 bokstäver!). Den nuvarande är trött och har snart tjänat ut.
Pappan har haft kontakt med två av barnen och de berättade att de fick julklappar, men inte från någon önskelista som brukligt har varit i den familjen. De fick inte så lite enklare grejor än de vi skaffade åt dem, för att vara rak på sak.
Ett barn berättade också att mamman hade 'lagt undan' de julklappar som de fick med sig hem till Henne från julfirandena med pappan respektive oss. Märkligt. Varför gör man en sån sak? Inte för att påminnas om pappan och Barnens Farmor, väl?
Återstår Nyår
Sedan länge har det varit planerat att pappan skulle fara med de två yngsta till sin pappa, barnens farfar alltså. Mamman skulle 'resa' med de två äldsta. Resan i fråga har för övrigt varit anledningen till att barnen inte har fått veckopeng på flera veckor nu. Pengarna läggs till resan, har Hon förklarat. Varför alla barnen blir utan veckopeng när bara två skall resa kan Hon säkert förklara, men den förklaringen har inte nått våra öron.
Ett tag har vi varit oroliga för att Hon skulle ställa in pappans resa med de yngsta. Det är ju inte umgängeshelg och mamman har då rätt att hålla barnen hemma och därmed ställa in. Nu är iallafall jag inte orolig för att Hon kommer att sabotera, för vi har fått veta vad det är frågan om för 'resa':
Mamman reser iväg med två äldsta till en Nyårskryssning med allt vad det innebär av firande och hyfsat billig sprit. Med största sannolikhet kommer suparkompisen och älskaren Hamstermannen med också.
Vi tycker nog att den miljön och det firandet inte är det lämpligaste att ta med sig barn till när man har alkoholproblem, men Hon är ju ensam vårdnadshavare och bestämmer följaktligen.
Föreberedelser
Efter den kalla upplevelsen på julmarknaden och barnens trasiga respektive tunna skodon i kylan, så har pappan bullat upp med varma sockor och tröjor till de två yngsta som han ska resa med. I värsta fall köper han stövlar också, men de får i så fall inte följa med hem till Henne sedan. Nån måtta får det vara.
Hur Hon förbereder sig på sitt håll? Inte vet jag och inte bryr jag mig heller. Men lite fräscha kläder på de två äldsta när de nu ska nyårsfira i röjet på en Nyårskryssning skulle inte skada.
14 kommentarer:
Nemen! Fler som gömmer undan julklappar? Tror det smittar av sig, eller så är det något som går likt ett virus hos "sjuka personer"
I värsta fall så säljer Hon dem. Några kvitton för dem lär hon inte få av oss iaf
Vad ska man säga, var glada att barnen åtminstone fick se julklapparna?
Kanske kanske att barnen vågar leta rätt på och leka med dem när hon inte är hemma.
Jag tycker inte om att måla fan på väggen, Dudaim, men kanske det blir så. Ungarna kan vara rätt så försigkomna.
Fast nog skulle jag ge fan i att Hon indirekt gynnades, bara jag visste att mina barn var varma om fötterna...
Börjar vi ekipera barnen, NN, så kommer mamman att släppa den biten helt. Vi har sett det när det gäller deras telefoner, som hon hade åtagit sig att fylla korten på och sen överlät åt pappan.
Ett trist dilemma är det.
Plastfarfar! Det är en väldigt ensidig och partisk historia du har rullat upp här på din blogg. Jag tycker att du verkar vara girigt hämdlysten och alls inte se till barnens bästa, som du hävdar så ofta. För om du skulle vara så mån om barnen som du vill göra gällande, vet varje vuxen individ att genom det förhållningssätt du så aktivt intagit bara bäddar för ännu mer problem i för barnen. Du kör på lika smidigt som en ångvält. Barn mår inte bra av att hamna i denna korseld och de läser och kodar av vuxna med radar. Istället för att hjälpa riskerar du att stälpa. Försök att hitta en annan infallsvinkel. För barnens skull ta dig samman och välj ett annat sätt att hantera situationen. Ett litet mer moget förhållningssätt. Det du för är inget mer än en föröljelsekampanj, av barnens mor. Ingen mår bra av att gå och bära på så mycket hat, frustration och agg som du gör och som sagt barnen är de som i förlängninge kommer att må sämst av det här.
Caj: Oj. Det är allt jag kan säga i stundens tidsbrist.
Läs gärna mer, och framförallt bakåt i bloggen. Återkom sedan gärna med lite tydligare skrivningar och exempel.
Caj: det här är plastfarfars forum där han berättar om sin syn på saken. Jag upplever honom verkligen inte som hämndlysten, utan som synnerligen balanserad och genuint orolig för barnen.
Tror att vi helt enkelt får enas om att vi är oeniga: hellre skulle jag själv gå utan skor än att veta att mina ungar fryser pga att jag inte vill gynna deras andra förälder.
Vilket jag, sådär i förbigående, har gjort. Eftersom jag varit ensamt ansvarig för barnen pga att de inte haft nån annan ansvarstagande förälder att luta mej mot.
Det går aldrig att tvinga nån som "av princip" bestämt sej. Mina barn har alltid bara haft en mamma som stått för försörjningen, och mitt val har varit att i första hand - oavsett hur jag känt inför det faktum att pappa föredragit att spendera sina pengar på sej själv - se till att barnen fått det de behövt, och helst lite mer.
Detta har givetvis inneburit att pappa kunnat fortsätta att spendera sina pengar på sej själv, men so what? Mina barn har åtminstone varit varma, och hela, och haft kläder som passat.
SÅ vi får fortsätta att tycka olika, helt enkelt!
Hoppas att det går bra för barnen, för det måste ändå vara det primära, hur stolligt än deras föräldrar väljer att lösa sina vuxenproblem.
Tack för dina ord, Ulla. Förutom att jag håller med ;-) så kan jag berätta att de värmer.
NN: Grundproblemet för pappan (och oss) är att mamman sätter sig själv före barnen. Krogen verkar faktiskt vara viktigare än kläder och annat (telefonkorten!) till barnen.
Vi har redan försett dem med varma plagg (för andra vintern nu) respektive fräscha plagg (andra sommaren)
Detta finansierar indirekt mammans krogbesök, något som vi mår lite illa av. Samtidigt har du helt rätt i att det är svårt att låta dem frysa.
Vi är inte sämre människor än att vi kan ändra oss, ska du veta. Utvecklingen får styra.
För övrigt anser vi att det bara är en av föräldrarna som är 'stollig'...
Jag har svarat på din kommentar här, Caj.
Förstås är det så, plastfarfar.
Jag anser också att det är EN förälder som bär sej stolligt åt i mitt fall (eller mina ungars, då), men det ändrar inte på sakfrågan.
Mitt främsta är alltid barnens bästa, oavsett hur den andre väljer att spendera sina pengar. Jag har förmodligen finansierat en sjusärdeles massa krogbesök, resor, snygga kläder - men so what?
Jag kan se mej i spegeln. Mina barn vet vad som varit viktigast för mej. Med det är jag nöjd, även om jag ofta gråtit, förbannat - och önskat mej själv lite nya kläder och en och annan resa...
Nu har jag har svarat på din kommentar här, NN.
Skicka en kommentar