02 januari 2008

Omvända förtecken, var det

Vi skildrar ju en skilsmässa med omvända förtecken, kan man säga. Pappan har behandlats mycket illa av myndigheterna och kvinnan fick länge rätt i det mesta hon kom med. Vare sig Kvinnojouren där vi bor, Soc, tingsrätten eller BUP tvivlade en sekund på Hennes många gånger fantastiska utsagor och påståenden. Nu verkar det något bättre. En (1) person i den hanteringen har uttalat tvivel på Hennes bild av det som sker. Alltid nåt.

Det är som om de inte kan ta till sig något annat än att mannen i en skilsmässa är boven och kvinnan ett förtryckt rö. Det kortet har Hon spelat med framgång i mer än två år nu. Vårdnadsutredningen, till exempel, var i många avseenden en ren skräckläsning som skildrar snusk, misär och spritmissbruk. Vad hjälpte det? Hon, kvinnan i skilsmässan, fick ändå enskild vårdnad.

Var det där mansförtryck? Jag vägrade faktiskt att tro det. Vi lever ju i ett emanciperat samhälle med oväldiga myndighetspersoner och seriösa, välutbildade tjänstemän på Soc. Då spelar väl genus ingen roll i hanteringen. Så ansåg jag länge.

För snart ett år sen fick jag ge mig. Motvilligt kunde jag konstatera att de flesta som har gått emot pappan är kvinnor:

Nu ger Soc (bara kvinnor i hanteringen) i stället Henne allt stöd de kan. Till och med stödpersoner som kommer på morgonen och hjälper henne igång ett par gånger i veckan. Vårdutredaren (kvinna) beskrev en ren misär i hemmet men gick till 100% på vad BUP (kvinnor) sade. Jag anmälde Henne för barnmisshandel, åklagaren (man) beslutade om förundersökning och utredaren (kvinna) har begravt ärendet. Tingsrätten (kvinnlig ordförande bägge gångerna) har gett Henne interimistiskt vårdnaden om barnen respektive dömt pappan för misshandel av ett barn. Nackgrepp, ska ni veta. Två av tre nämdemän där var för övrigt kvinnor. Att Hennes advokat SåChic på Fina Advokatbyrån är kvinna behöver väl inte sägas. Eller att pappans juridiska biträden är män.

Jag levde i den naiva villfarelsen att de inblandades genus inte skulle spela någon som helst roll för behandlingen av de bägge föräldrarna. Men hej, vad jag bedrog mig. Barnens farmor brukar säga att vi behöver mansfrid i det här landet. Jäpp. Lite rättvisa skulle inte heller skada.

Då är det glädjande att läsa det här. Pär Ström, författare till boken Mansförtryck och kvinnovälde, skriver på SvD-s Brännpunkt i dag om de omvända rollerna som gäller inte bara vid skilsmässor och våld i hemmet.

Temat är det lock som dagens feminister har lagt på all diskussion och allt ifrågasättande av männen som skurkar, inte bara i skilsmässor. I princip varje stycke i artikeln är värt att citeras, men det skulle bli för mycket här. Läs den i stället.

Vore förresten kul att höra 'våra' handläggare på Soc kommentera den. Eller varför inte de på BUP. Eller varför inte vårdnadsutredaren? För att inte tala om Fina Advokatbyrån?

Whooa.

PS Stödpersonerna utgörs nu av två hemmhosare som kommer varje vecka. Till en kvinna som fyller 45 nästa gång.

6 kommentarer:

Ullah sa...

I detta sammanhang verkar det som om pappan borde skaffa sig en kvinna som juridiskt biträde. Fast det tar emot att ens behöva föreslå det.

Plastfarfar sa...

Hon skulle väl komma att betraktas som en genusförrädare av de andra inblandade, Ulla ;-)

Allvarligt talat så är det trist att könstillhörigheten har betydelse i ett 'modernt' samhälles rättsskipning och myndighetsutövning.

Tydligen får man inte kritisera saken heller. Det vore inte Politiskt Korrekt.

rigg sa...

För några år sedan var jag på en föreläsningsserie i Uppsala där en av deras "höjdare" på institutionen för genusforskning föreläste. Snacka om kvinna med tunnelseende. Hon utgick till 100% från att mamman var god för barnet och pappan dålig för både kvinnan och barnet. När vi, några i publiken (både kvinnor och män) försökte protestera och ifrågasätta blev hon nästan verbalt aggressiv och det blev en smått hotfull och otrevlig stämning. Det är alltså en av sveriges mest framträdande professorer i ämnet jag talar om!

Plastfarfar sa...

Möjligen inte Ms Lundgren, Rigg?

rigg sa...

Ingen högoddsare efter min beskrivning väl? Jag har svårt att tänka mig hur man kan bedriva forskning, där ju ansatsen skall vara att ta reda på något man inte vet, om man har den trångsynta inställning Ms Lundgren har att man vet, och skall bevisa det... En forskare bör titta med neutrala ögon på sitt forskningsmaterial.

Plastfarfar sa...

Förutsättninglös har hon väl aldrig varit, Rigg. Men hon verkar bra på att komma undan när hon kritiseras:

Hon ifrågasätter inte sina egna resonemang och söker inte andra alternativ, säger professor Berit Hagekull, dekanus vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet

Hon friades för att de inte fanna att hon hade förfalskat eller fabricerat material.

Men oskicklig och fördomsfull går det bra att vara.