PAS-barn II

PAS står ju för 'Parental Alienation Syndrome' och handlar om att en förälder, i det här fallet Henne, gör sitt bästa för att få barn att mer eller mindra hata den andre föräldern, i vårt fall barnens pappa. Syndromet är inte accepterat av vetenskapen, men vi har sett det på nära håll. Läs mer i länkarna till höger.

PAS-barn I
Det äldsta barnet var helt klart under hård press att förskjuta sin pappa under det första året efter separationen. Det var till exempel inte ovanligt att h*n vägrade att vara med på träffar med pappan, eller att h*n ringde upp pappan bara för att komma med rena okvädingsord. Detta förmodligen med mamman stående bakom, coachande. Tyvärr kan jag inte utesluta att BUP hade ett finger med i spelet också. BUPparna där vi bor är inte helt förutsättningslösa när det gäller män och skilsmässor, om man säger. Nåväl: Det senaste halvåret har det hänt saker.

Barnet i fråga har lugnat ner sig åtskilligt när det gäller agget mot pappan (men är fortfarande lika spelgalet) och det var längesen det inte ville träffa pappan. Det var då Hon tvingade barnet att följa med. Jag spekulerar i två anledningar till den bättre relationen med pappan.

Dels växer barnet och blir klokt nog att bilda sig en egen uppfattning om världen, och sen har det fått en ganska tung roll därhemma. Nämligen att ta en massa ansvar som mamman inte tar. Det mest flagranta är att barnet, inte mamman, är den som går och handlar i familjen. Nu senast var hon ensam från barnen hela helgen och det första barnet fick göra på måndagen var att gå och handla. Det var så gott som tomt i kylen. Gissningsvis fick h*n städa upp efter mammans helg med fylla och Hamstermannen också. Och h*n har en bit kvar till tonåren...

Om mamman behöver barnets instatser där hon själv inte förmår, så är det förståeligt att hon inte pressar i det åsikter som barnet egenltigen inte har. Nu har hon bytt fokus på sitt PAS-ande:

PAS-barn II
Ett av barnen som förut var tajt med pappan har ändrat beteende det senaste halvåret. Från att ha varit öppen, utåtriktad och meddelsam har h*n slutit sig och blivit stundtals aggressiv. Pappan har fått höra saker om sig själv som han aldrig hört från det barnet. Likaså pratar barnet inte längre alls om förhållandena därhemma.

PAS igen, alltså.

Barnens Farmor har använt uttrycket 'kväst' om beteendeförändringen, och det är svårt att säga emot. Inåtvändheten kopplad med aggressiva utbrott kan bara vara tecken på att barnet inte mår bra. Det har blivit något bättre sen pappan fick sin utökade umgängesrätt, men trenden är nedågående om man säger. Vi tror oss nu veta vad det hela kan bero på.

BUP
Mamman har berättat för pappan att hon går på BUP med barnet i fråga sedan en tid som mycket väl stämmer överens med barnets ändrade beteende. Barnet självt vägrade till en början att bekräfta detta. All info om saken fram till helt nyligen kom uteslutande från Henne, och det var enbart infon om att de gick där och att ett yngre syskon tydligen 'står på kö'.

Helt nyligen fick pappan veta lite mer om BUPpandet. Barnet och mamman träffar tillsammans 'en tant som pratar med mamma, likadant som mamma'. Sen var det stopp.

Barnet får alltså inte vara i enrum med psykologen. Gissa om allting filteras av Henne då?

En psykolog värd sitt salt borde nog ta tillfälle att samtala med barnet i enrum, tycker jag.

En psykolog värd sitt salt borde också ha insett vid det här laget att allt inte står rätt till, tycker jag.

Men, det är klart, såna är dom på vårat BUP. Männen är odjur.