18 mars 2008

Helgen

Jag har försummat att rapportera om helgen som var, då pappan hade alla fyra. Den var OK så när som på att barnen fortfarande bara låter bli att hjälpa till. Det hjälper inte längre att säga till dem. Att bära ut tallrikarna efter maten eller till och med hjälpa till med disken verkar just nu uteslutet. Sånt gjorde de förr. I min kortrapport nämnde jag att ett barn verkade försöka ta ut avstånd till mig och Barnens Farmor. Samma beteende upprepade sig dagen efter, då jag var förbi i ett ärende.

Kissa på sig
Ett barn kissade på sig bägge nätterna senast hos pappan. Det har hänt förut och det är trist att det händer igen. Det handlar förstås om samma barn som har haft problem i skolan på sistone. Tror ni att h*n mår bra?

Tandläkare
För ett par år sedan tjatade jag om barnens munhygien. Mamman hör nämligen till dem som anser att fluor i tändkrämen är myndigheternas konspiration i avsikt att förgifta den egna befolkningen. Alltså borstar barnen tänderna med fluorfri tandkräm. Och inte särskilt ofta, har vi lärt oss.

Mycket riktigt ska ett av barnen nu operera bort varkulor i munnen. ('Två stycken fast tandläkaren bara vet om en!') De känns inte som annat än bulor. Ännu. Barnet visade glatt upp sin käft för oss. Det blir nog mer än varkulor att ta hand om där.

Frukost
Det är väl två år sedan vi skrev till Soc och larmade att barnen inte fick morgonmål hemma hos Henne. Då skedde en viss uppryckning, men nu har det satt sig:

Barnen, det äldsta är inte ens tonåring, äter inte längre frukost. Så är det. De är inte längre mottagliga för morgonmål. Deras första näringsintag är mellanmålet respektive skollunchen på vardagar. På helgerna hemma hos Henne kan man verkligen undra när de får något att äta.

Just det här ska kanske jag, som dricker X koppar svart kaffe och röker ett hemligstämplat antal Röda Prince på morgnarna, kanske inte orda så mycket om. Men det här handlar om växande barn. Det är annat än mina sunkiga vanor.

Kort sagt
Förstår ni att pappan är trött, stressad och deppad?

4 kommentarer:

Ullah sa...

Stackars pappan! Försöker via dessa kommentarer visa honom att det finns okända människor härute som håller tummarna för honom.
Dina frukostvanor har f.ö. noll och intet med barnens att göra! Har själv oerhört svårt att äta vid den tiden. Vid din (och min) ålder gör man som man vill. Men barn är hungriga på morgonen! Det är chockerande att mamman tillåts fortsätta med denna vanvård. Även vad gäller barnens munhygien.

Plastfarfar sa...

Det här med att äta frukost lär inte vara så stort i Italien heller, Ulla. Och dom är ju några stycken ;-)

Vi har inte insett förrän nu att barnen inte äter frukost längre, och vi trodde faktiskt att de borstade tänderna mer än de tydligen gör och är nog lite chockade också.

Jag vet inte vad lagrummet medger, men jag har nog svårt att tro att samhället kan detaljreglera saker som frukostvanor och munhygien.

Men någon borde allt Tala Tydligt till Henne.

Annika sa...

Har läst din blogg ett tag nu, och måste visa min medkänsla med pappan och er farföräldrar. Jag kan inte förstå att socialen är inkopplade och inget gör, men det är väl som i alla sammanhang att den som skriker högst, hörs mest, i dettta fall mamman, är bra på att kollra bort de sociala. Kan bara heja på er och hoppas det går bättre. Ge inte upp, barnen är det bästa vi har.

Plastfarfar sa...

Tack för dina rader, Annika. Vad anbelangar Soc, så håller jag med. Men tänk på att de har inte många 'maktmedel' kvar i det här fallet. Egentligen bara ett, som sitter långt in, har jag lärt mig. Mycket långt in: Omhändertagande.