Mötet med skolan

Det möte som skolan kallade till om ett av barnen har nu ägt rum. Pappan, som inte var kallad, har fått en redogörelse av mamman varför åtminstone jag förutsätter en viss skönmålning.

Tidigare har mamman bara sagt att det går så bra så, när barnens skolor och dagis har varit på tal. Nu vet vi annorlunda. Man kallar inte till ett möte om ett barn utan anledning.

Dessutom hade en lärare på den skolan i praktiken gjort sig skyldig till barnmisshandel veckan före genom att provocera barnet till att nypa sig i handen så att ett märke uppstod. En upprörd pappa hotade med polisanmälan, vilket måste ha satt sin prägel på mötet.

Tre representanter för skolan mötte upp Henne och en av hennes hemmahosare som hon hade tagit med 'som vittne'(!). Pappans hot om polisanmälan måste ha satt prägel på mötet, men mamman berättade inte mycket om den. Inte mycket annat heller, för den delen.

Mötet gav inget konkret mer än att det skullet vara 'mer fokus' på barnet i fråga framöver. Detta enligt mamman.

Pappan kommer nu att kontakta skolledningen för att informera sig mer detaljerat. Han har alltså inte någon del i vårdnaden om barnen, men tingsrätten har givit honom mandat att informera sig. Han vill inte göra procedur av saken, men har en kopia av förlikningsdomen i beredskap om det skulle behövas.

Blir det polisen?
Nej. Pappan avstår för barnets skull. Det vore för mycket att gå igenom med tanke på hur h*n mår. Dessutom har skolan tydligt visat att läraren i fråga gjorde helt fel.

Det får man ha vilken åsikt man vill om, men jag respekterar beslutet. Fast jag hoppas att pappan inte berättar det i första taget för skolan. Lite tid på halster förtjänar de nog allt.