Pappa var är du?
I dag åker barnen till den kontaktfamilj som Soc har skaffat. De har varit där och hälsat på, som man gör i sådana sammanhang, och familjen verkade OK. Jag har förstås inte alla detaljer, men det handlar om ett ställe ett par tre mil ut och ägarna jobbar i stan med helt vanliga yrken.
Det är en lantgård, på sätt och vis, eftersom det finns lagård och många djur på stället. Barnen tycker ju om djur, så det ser bra ut för deras del tycker jag. Att kontaktfamiljen vet om saken och ser till att de får veganmat kan man väl ta för givet.
Pappan har pratat med Soc om det här med att han skulle få träffa k-familjen. Jodå, det får han om han vill och har Hennes medgivande. Han har inte bestämt sig om han vill göra det eller inte. Jag skrev om att Soc inte hade informerat om hans rätt att träffa k-familjen och gissade då att man skulle prata om en informationsmiss. Där hade jag fel. Den på Soc som pappan pratade med ryckte inte ens på axlarna åt saken, bara sade vad som gällde. Tunt, tycker jag.
Pappa var är du?
Pappan har av olika skäl inte haft möjlighet att träffa barnen och leka med dem på gården på två dagar. Igår ringde ett av barnen upp honom och var lesset för att pappa inte kunde komma.
Det var inte kul.
3 kommentarer:
Man kan i alla fall se det som så, att det faktum att barnet saknar sin pappa när han inte kan komma, tyder på att han trots alla motgångar lyckats behålla en viktig plats i barnens liv. Alla hade nog inte orkat det.
Du har helt rätt Ulla. Barnens pappa har verkligen ansträngt sig för att finnas kvar i barnens liv. Och att han finns där vet de om allihopa.
Att pappan har orkat är hart när obegripligt för mig i ljuset av vad han har fått gå igenom. Titta i arkiven för våren -06 och häpna.
Det skall jag göra!
Skicka en kommentar