28 november 2006

Vårdnadsutredningsmysteriet

Vårdnadsutredningen föreslår alltså att barnens mamma (den här bloggens Henne) ensam får vårdnaden om barnen trots de vidriga hemhörhållandena med superi, en hygienisk nivå som liknar misär och en påvisad likgiltighet för barnen från Hennes sida som utredaren själv redovisar. Läs här om detta. Som lök på laxen föreslås att barnens pappa bara får träffa dem med en kontaktperson närvarande. Hur kunde utredaren då komma fram till detta?

Om utredningen
Den är upplagd i tre delar: En övergripande inledning med detaljerade uppgifter om vilka utredaren har pratat med och när det skedde, en redovisning av samtalen och sedan en resonemangsdel som avlutas med den osannolika rekommendationen.

Utredaren har förstås talat med bägge föräldrarna och barnen. Lika självklart är diverse pedagogiska personer från skola och dagis med i samtalsredovisningen. Lite oväntat för mig är att en representant för vårt lokala BUP uttalar sig.

Och jag kan notera att En Viss Socialsekreterare, EVS, är den enda i samtalsförteckningen som samtalet med inte redovisas, märkligt nog. EVS är den på Soc som har handlagt ärendet sedan styvt ett år och hela tiden gjort i princip allt för Henne.

Bara två av de som utredaren talat med har varit inne i lägenheten hos familjen i någon större omfattning, förutom utredaren själv (som underligt nog) inte med ett ord nämner ordningen i hemmet trots att det står så mycket i samtalsdelen om detta. Det är de som benämts "barnflickan" respektive Den Lille Bodyguarden i den här bloggen. Barnflickan har varit stödperson åt Henne ett antal månader. För närvarande är stödet fem timmar i veckan, och vi tror att det mest handlar om att vara barnvakt när Hon är iväg. Den Lille Bodyguarden har varit stödperson åt två av barnen och hämtade dem till och från skolan under vårterminen.

Det är dessa två som rapporterar om det skrämmande tillståndet i hemmet.

Ingen av de andra i utredningen har varit hemma hos Henne. EVS måste förstås ha varit det, men samtalet med EVS redovisas alltså inte. Alla noteringar om barnen, deras beteende och annat kommer alltså från folk som bara har sett dem i sin egen vardag.

Inte heller har någon annan än de två sistnämnda sett Henne interagera med barnen. Det kan ha sin betydelse. En annan är vad de menar när de säger att barnen har det bättre nu än för ett år sen.

Efter en ren familjekris hösten 2005, följd av skyddat boende, besöksförbud, polisanmälningar och en sommar när barnen bara fick leka på den egna gården så är det ganska givet att ungarna mår bättre nu än då.

Det spelar in att de får träffa sin pappa utan att mamman ringer 112 eller att någon övernitisk liten Bodyguard börjar vråla och knuffas. Detta märks i deras pedagogiska närmiljö, och framgår av flera av samtalen.

Per någon slags aningslös automatik blir detta Hennes förtjänst. Hon har ju ensam vårdnaden om barnen i väntan på domen. Hon får cred för nuläget. Det skulle förklara en del av utredarens resonemang. Men det som verkar väga tyngst är ändå BUP, vars rekommendation oreserverat går igenom:

BUP
Vi har sett BUP uttala sig tidigare. Det jag reagerade på då var att utlåtandet var så fritt från detaljer om just de här barnen och deras påstådda trauman. Det de skrev då kunde lika gärna ha varit från en beskrivning av deras verksamhet. Så också nu, så när som på att de beskriver Henne som "mycket hjälpsökande".

Vi som känner Henne vet precis vad det betyder: Hon är sitt påstridiga jag och är på dem hela tiden om vilka fasor barnen har varit med om. Nu, ett år senare, går Hon i en mammagrupp på BUP.

Det ingår i vår stads BUP-världsbild att alla som kommer till dem har farit illa, och att det alltid är pappans fel. Då är det inte förvånande att läsa att just BUP är de enda i den här utredningen som uttalar sig om negativt om barnens relation till pappan. Vidare är det "personalens bedömning" att alla barnen lider av posttraumatisk stress.

BUP-personen säger att barnen inte kan känna sig trygga om inte någon kontaktperson är med när pappan träffar dem. Bläddra gärna bakåt två-tre sidor i utredningen och se vad kontaktpersonerna säger, utredare!

Skit samma: Detta är det viktigaste
Den som har orkat läsa så här långt är förmodligen ganska kunnig om vad som gäller och väntar på ett ord: Samarbete. Här kom det.

Det är ju så med den nuvarande lagstiftningen, att om någon av föräldrarna i en vårdnadstvist vägrar att samarbeta så får gemensam vårdnad inte utdömas. Om detta skriver utredaren inte mycket, men går Hennes ärende ändå.

Utredaren har nämligen inte strukit en felaktighet som barnens pappa påpekade när han såg utkastet om sin del för några veckor sedan. Där är pappan felaktigt citerad om föräldrarnas möjligheter att samarbeta. Då är det kört. Det vet till och med Hon, som framställer sig som samarbetsvillig i samtalen med utredaren. (Vi som varit med den här tiden vet bättre)

Jag tror att det är detta tillsammans med BUP-s rekommendation om kontaktperson som får utredaren att rekommendera vårdnaden till en alkoholiserad egomanisk person utan förmåga att sköta hemmet.

Är det verkligen för barnens bästa? Knappast.

Men det är Politiskt Korrekt...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej

Tack för dina kommentarer i en sk. het potatis. Läser dina inlägg, tar till mig mig av länkar och känner igen mig. Har precis börjat blogga om mitt fall på: http://blogg.aftonbladet.se/9752/

Rättssystemet har havererat. Det bästa man kan göra är att använda media till sin hjälp. Nackdelen är att det blir svårt att vara anonym.

Kommer att spara din blogg under favoriter.

Plastfarfar sa...

Media är på kvinnans sida, verkar det. Men det är bara att hålla ut.

Du har väl sett det, men din blogg är nu i vår länklista