Helga fyller 17
Jag köpte henne på annons i Augusti för snart sjutton år sen. Det visade sig att säljarens mamma var min hårfrissa, som väl mindes sin dotters katts nedkomst: den sista Maj 1991. I går var det sjutton år sen, och Helga firades faktiskt inte med det hon älskar över allt annat:
Räkor
Hon spyr nämligen just som en katt om hon får räkor numera. Det är till och med skadligt för henne, har veterinären berättat. Sedan i höstas lever Helga på ett speciellt foder för njursvaga katter och detta utblandat med medicin mot struma, en mycket vanlig åkomma bland äldre katter. Finns det någon medicin eller specialkost som inte smakar räv?
Ovig
Hon är inte så snabb upp och ner från bord och knäet längre. Finns det en möjlighet att mellanlanda, så tar hon den. Finns det ingen, så låter hon emellanåt bli. Då lyfter jag upp eller ner henne och tänker att det var precis vad jag gjorde för sjutton år sen, när hon var liten och hade dålig koll på svans och rumpa.
Gnällig
Vi väcks ofta allt för tidigt av en högt gnällande katt numera. Mat finns i skålen och lådan är rensad. Det är förstås protester mot mathållningen det handlar om. Hur talar man om för en katt att det vidriga käket är för hennes eget bästa?
Ett liv
Helga lever sedan alla år ett lungt liv som den innekatt hon alltid har varit. Det kan till och med vara läbbigt att vara ensam på balkongen (Tacka ett gäng råkor kajor på trakten när hon var liten för det)
Förra året var jag sjukskriven och hemma i åtta månader. Emellanåt hade jag anledning att tänka att att det faktiskt störde henne, van som hon var vid att vara själv och sova och ha det bra under dagarna.
Ett liv?
Helga lider inte, om någon nu tror det. Hon är på regelbundna kontroller och provtagningar och de har blivit så vanliga att hon numera revolterar genom att anfalla personalen hos veterinären när hon är där på provtagning. Ett lite bisarrt hälsotecken tycker jag, som numera måste vara med vid varje provtagning för att den över huvud taget ska kunna göras.
Men när hon börjar lida på riktigt av sina ålderskrämpor, då vet jag att det är angeläget att hon inte behöver lida mer. Det blir tungt. Blytungt.
Cheers, Helga!Hon Du, Sura Gamla Katten, har redan klarat dig längre än någon trodde förra året. Det, ni.
8 kommentarer:
Grattis till Helga!
Grattis Helga!
Har själv en katt på snart tolv år, visst märker man att dem blir äldre dem små sötnosarna. =)
Helga niger och tackar för uppmärksamheten genom att ta en pro%&n;bvc07&menad över tangentbordet medan jag skriver detta.
Vi hade en hittekatt som, enligt vissa eftersforskningar, blev just 17 år (eller nåt sånt).
Hon var råttjägare och åt rå strömming ända fram till slutet. För en dag ville hon inte längre. Varken äta eller vara sällskaplig. Hon bara lade sig ned och somnade stilla in efter ett par dagar. Antagligen var det njursvikt. Men hon hade aldrig ont och förvissningen att hon fick somna in stilla och lugnt hemma och inte i en bur hos veterinären gjorde det ändå lite lättare, det var värdigt på något vis.
Ursäkta, jag vill förtydliga en sak här.
Att när det är dags för ens älskade husdjur att gå vidare så är det värdigaste man kan göra att se till att djuret gör det utan att lida.
Om det betyder att ta djuret till en veterinär för avlivning så skall man självklart göra det.
Jag menade mera med min förra kommentar att det kändes bra att vår katt fick vara kvar hemma ända till slutet, inte att det skulle vara ovärdigt att låta veterinären avsluta lidandet, tvärtom.
Helga blev bjuden på rå fisk en gång. Det var en grannflicka som hade metat upp en abborre och bjöd henne. Men ack! Vi hade besudlat hennes matskål med något vedervärdigt oätligt.
Annars har jag sett det rum hos veterinären där djuren somnar in. Det är litet och ganska vackert. Helt fritt från religiösa symboler, förstås, men man får ändå en kapellkänsla där.
Tippex hälsar med ett stort grattis!
Helga hälsar tack, Sara!
Skicka en kommentar