Det här klarar dom inte!

En mycket läsvärd understrckare i SvD i söndags inleds med hur bra diverse företag är på att återskapa data från skadade hårddiskar. Paradexemplen är förstås från ruinerna efter WTC 2001.

Emellertid
Att läsa av magnetskiktet från en tokskadad disk är något helt annat än att läsa av nollor och ettor från en raderad, eller överskriven, disk i gott mekaniskt skick och få fram vad som tidigare har stått där.

Ska man göra en hårddisk oanvändbar oläsbar, så är det bättre att radera än att gå fram med slägga och blåslampa. Så här gjorde jag med de två diskar som har legat i bankfack sedan 2005 och som Hon anser är sina:

Damma av gammelPC-n
Det är en från jobbet utrangerad Fujitsu-Siemens från 2001, med en Pentium 4 1.4 GHz och 512 MB primärminne. Till utformningen är det ett chassi man kallar 'pizzakartong', och den är ett utmärkt fotstöd numera. Dra ut sladdarna till de ordinaride diskarna och häkta på dem på de diskar som ska raderas:

Det ser lite oseriöst ut, men diskarna kommer att göra sina livs sista insatser. Då får de ligga lösa

Peter Gutmann
är en Nya Zeeländare och datorvetenskapare som på 90-talet lade fram tesen att man i elektronmikroskop kunde se byte för byte vad som hade funnits under de nuvarande byten på en hårddisk och därmed kunna få fram gammal, överskriven information på den.

Han arbetade fram the Gutmann Wipe, som mycket vetenskapligt skrev skriver över en disk, spår för spår och sektor för sektor i akt och mening att försvåra, men inte omöjliggöra, denna mikroskopavläsning, som han ansåg omöjlig att komma runt. För detta har han fått kritik.

<Update>
Han verkar nämligen ha fel när det gäller att återskapa data från överskrivna diskar.
</Update>

Det är nämligen så att inget labb någonsin har rapporterat att de har kunnat återskapa information från överskrivna diskar. Då skriver vi väl över Hennes diskar:

Så här gjorde jag
Börja med att ladda ner Darik's Boot and Nuke från Sourceforge. I mitt fall CD-versionen. (Det finns versioner som stöder diskett och bootbara USB-minnen också)

Starta datorn från CD-n. Nu regerar Linux, vad man än har för operativsystem. Vit text på blå bakgrund ger en viss seriositet åt det hela. Jag väljer Gutmann Wipe i 4 vändor på de bägge diskarna. (Observera att Boot & Nuke dödar alla diskar den ser. Rena Talibanen. Ta bort de som ska ha kvar data efteråt!)

Ett tryck F12 startar en ganska odramatisk process som förmodligen dödar diskarna för vanliga Geeks och Nördar på minuter. Men nu talar vi timmar. Och CPU-kraft:

Ser ni siffran uppe till höger? 176 procent!

Då är det nog lika bra att jag tog av kåpan till min gamla trotjänare ;-)

CPU-n känns inte särskilt varm

Nu jobbas det
Jag vet att jag ställde parametrarna onödigt högt, men det känns faktiskt bra att veta att diskarnas information i praktiken är borta för evigt. Det hela går framåt med ungefär en procent per timme, så om 100 timmar från klockan tolv idag är jobbet klart.

Fyra dagar! Undras om diskarna håller för bokstavligen miljoner miljoners skrivningar och läsningar så länge. De är trots allt tillverkade runt -00 och lät lite knackiga när jag drog igång dem.

Spela roll. Det labb som kan läsa tillbaka informationen som det ser ut redan nu, finns förmodligen inte.

Lite kul är det

<Update juni -08>Det tog tre dygn och tre timmar därtill. Nu kan inget labb i världen återskapa data, elektronmikroskop eller inte.

Det känns rätt fint, ska ni veta</Update>