Kontaktsabotage?
Ironi: Efter 24 veckor på cellgifter som slog ut mitt immunförsvar helt utan att jag ens nös, är jag nu dels tillbaka i tjänst, om än på deltid, och dels däckad av en influensa. När kuren är över sedan 7 veckor och kroppen så gott som helt återhämtad. Det gör rapporteringen lite sporadisk den här veckan.
<UPDATE> Desstutom felaktig. Pappan har inte informationsrätt för att han har umgängesrätt. Läs detta i stället</UPDATE>
Umgängessabotage?
Den absolut vanligaste formen av trakasserier mot sitt ex är ju att hindra vederbörande från att få träffa sina barn. Hon är inte sådan, snarare tvärt om. Pappan får ju träffa sina barn långt utöver Tingsrättens förlikningsdom och han har haft dem varje helg i olika omfattning.
Ett av barnen, det yngsta, har till och med sovit oftare hemma hos pappan än hemma hos Henne den senaste veckan. Ett annat, som inte heller mår bra av bråken och kaoset hos Henne, har också sovit hemma hos pappan flera nätter den senaste tiden. Detta om detta:
Kontaktsabotage!
En följd av förlikningsdomen är att pappan har fått tillbaka rätten att ta del barnens utveckling i skola och på dagis. I ett fall är han redan tillbaka på klassens mailinglista, och flera är på G. Men här sätter Hon käppar i hjulen efter bästa förmåga.
Ett kvartssamtal med ett av barnen var utlyst till i går och pappan ville förstås vara med. Först tyckte Hon att det var 'onödigt' att han kom. Sen sade hon faktiskt åt honom att inte komma, som om hon hade rätt att göra det. Pappan sade förstås att han skulle komma ändå, och han var på plats på utsatt tid. Resultat?
Samtalet var inställt. Pappan fick gå med oförättat ärende. Efteråt framkom detta:
Mamman hade ett sjukt barn hemma och kunde inte komma, meddelade hon. De tog samtalet på telefon i stället. Här slog mamman, ganska snyggt måste jag tillstå, två flugor i en smäll.
Dels slapp Hon masa sig iväg till samtalet, och dels höll hon pappan utanför.
Något att dölja?
Är Hon rädd för att pappan ska få veta saker om barnen när hon beter sig så, kan man tro. Det tror varken pappan eller jag. Det handlar nog mer om att personalen på skola och dagis inte ska få träffa pappan och konstatera att han är en vanlig, hygglig prick som bryr sig om sina barn.
Det är inte riktigt så Hon har målat upp honom inför omvärlden de här åren...
<UPDATE> UllaH påpekade att bägge föräldrarna och barnet måste delta vid utvecklingssamtal, iallafall i skolan. Det här handlar alltså om ett dagisbarn, så där kanske Hon kom undan.
Det ska bli spännande att se hur Hon hanterar saken när det drar ihop sig till samtal med barn i skolåldern. Tack för infon, Ulla! </UPDATE>
10 kommentarer:
Men är det verkligen fortfarande förbjudet för honom att själv kontakta skolan/dagis så han själv kan prata med personalen? Och skall inte barnet vara med på utvecklingssamtalet också? I alla fall i skolan skall de väl det. Det är ju meningen att lärare, föräldrar och barn tillsammans skall prata om hur det går i skolan. (Kanske inte på dagis? Vet ej hur de gör nuförtiden.)
Det här rör sig om dagis, Ulla. Jag kan väldigt lite om sånt. Men håller med dig gör jag. Pappan ska iaf kontakta föreståndaren på det aktuella dagiset och berätta att han är tillbaka på banan. Sen får vi se.
Njae, båda föräldrarna måste inte komma, men tanken är att dem ska göra det. Men båda föräldrarna har rätt att veta vad som händer med barnet - där spelar inte vårdnad in. Det är bara för pappan att ringa till dagis och förklara att han också vill ta del av vad som diskuterats och om dem nekar är det bara att ta upp det till rätten vid nästa rätt. ;)
Båda föräldrarna måste inte vara med var sig det är på dagis eller i skolan, men visst är det önskvärt.
Har man enskild vårdnad får inte personalen i skola eller på dagis informera den som har umgängesrätt om barnet/barnen utan vårdnadshavarens tillstånd.
Har pappan här delad vårdnad om barnen så kan han ringa dagis och be om ett eget möte, eller ta det över telefonen.
Tack, Tröttis och NN. Vi får nog gräva i det här....
Jag menade inte att båda föräldrarna MÅSTE vara med, skrev i plural för att inte utesluta någon. Men BARNET skall absolut vara med, om det gäller skolan (kanske då inte dagis). Det är ju barnet som skall utvecklas, och måste då få vara med och lyssna och diskutera. Så att ta utvecklingssamtal på telefon för barn i skolåldern är uteslutet.
(Hörde förresten om ett hemskt utvecklingssamtal, där två ex-makar började slåss med varandra mitt framför barnet och läraren. Stackars barn.)
Hjälp. Är det nån som börjar slåss i den här relationen, så är det iaf inte pappan.
Nu får vi kolla läget och återkomma, säger en som aldrig blev jurist. Lika bra det.
Glömde förresten lyckönska dig, Plastfarfar, till att du verkar må bättre nu (trots influensan)!
Tack, Ulla. Bättre men inte bra kan man beskriva läget.
Dessutom kanske du plastfarfar borde ta reda på hur det egentligen står i beslutet. I vårt beslut står nämligen att den som har umgänget ÄVEN har rätt till INFORMATION gällande barnen från hälsovården och skola. Alltså har rätt till samma information som vårdnadshavaren.
Dessutom har alla föräldrar oavsett vårdnad eller inte rätt att följa med i barnets skola/dagis när det är öppet hus, julfester och dylikt.
Man kan även ringa skolan och komma överrens om att tillbringa några timmar eller en skoldag tillsammans med klassen. Inte olagligt eller fel alls att göra så trots att man alltså inte har något med vårdnaden att göra.
Skicka en kommentar