26 januari 2007

En berättigad fråga -och ett begripligt svar?

Barnens pappa har underrättat den som gjorde vårdnadsutredningen och även föreslog en samarbetsträff mellan föräldrarna om att Hon vägrat detta. Svaret blev ett "så synd. Hör av dig om Hon ändrar sig". Tunt, tycker jag. Det handlar om det äldsta barnet som definitivt inte mår bra och att Hon struntar i att försöka hjälpa sitt förstfödda.

I stället borde vårdnadsutredaren ringa i diverse larmklockor på Soc och få någon att mer eller mindra tvinga Henne att samarbeta. Jag vet inte vad de har för maktmedel, men ändå; det gäller ju ett barns välbefinnande.

Vårdnadsutredarens svar var ju inte direkt sporrande, men pappan lade ändå ett nytt mail till henne häromdan:

Jo en fråga. I vårdnads - boende och umgängesutredningen skrev du "är det lämpligt att barnens och faderns anhöriga inte är med vid umgänget. Det är lättare att koncentrera sig både för barnen och [pappan] om de kan vara ensamma,bortsett från en kontaktperson.Anhöriga kan vara med och träffa barnen emellanåt,men inte för ofta" Jag skulle vilja förstå hur du kom fram till en sådan tanke? Mina barn tycker om att vara med mina anhöriga som jag ser det.
Svaret blev detta:
Så bra att du frågar!
Jo, vad jag menar är att dina barn behöver dig nu i första hand. Kontakten och relationen har inte flutit på och det kan vara så att ni behöver vara bara ni i lugn och ro ensamma, för att ni skall hitta tillbaka till det som ursprungligen finns emellan er och som kan ha fått sig en törn. Det blev väldigt tydligt när jag var hemma hos dig. Jag tyckte att stämningen var lite splittrad och att barnen inte verkade ha så stort behov av dem just då. De är naturligtvis viktiga, men behöver inte alltid finnas där. Du och dina barn behöver få möjlihet till att bara koncentrera er på varandra och det ni gör. Med allt som har varit för er alla är det inte så konstigt att det kan vara lite oroligt i relationerna. Av vad jag uppfattade när jag var med er, var att du och de yngre barnen har en i grunden känslomässigt nära relation. Dina anhöriga kan ju vara med emellanåt. Så är det för alla barn, alla är inte alltid där och barn tycker om att "rå om" sina föräldrar, utan andra.Hoppas detta blev begripligt
I nåder kan barnens farmor och jag få vara med emellanåt, skrev hon. Att hon med egna ögon såg oss lasta av pappan när barnens kamp om hans uppmärksamhet blev lite mycket, har den kära vårdnadsutredaren tydligen förträngt. Liksom att vi inte trängde oss på eller pockade på barnen.

Spontant vill jag kalla hennes mail för socialflum och snömos men jag har ingen större erfarenhet av den världen, så det kanske är så de kommunicerar i den sfären.

Särskilt begripligt är hennes resonemang iallafall inte för oss utanför, tycker jag.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Jösses!
Men om han fick träffa barnen oftare och längre så skulle det ju lösa sig naturligt inte sant.

Jag menar är det sällan och korta stunder är det ju självklart om även ni vill vara med och träffa barnen.

Dessutom tror jag att ni är ett bra stöd för honom nu i en så komplicerad situation.

Det kan ju aldrig bli avslappnat och naturligt med bevakat umgänge eller??

plastfarfar sa...

Fem timmar varannan vecka är för lite, inser de flesta. Utom de som har bestämt att det ska vara så...

stina sa...

Ja nog blir man arg över att det står i socialtjänstlagen om att barn har rätt till farmor etc, men i praktiken kan inte ens lagen hjälpa ett barn som nekas denna kontakt, för det har jag fått svar på idag av FR. Dom säger att han som ena vårdnadshavarnen kan neka detta. Vore intressant om du kunde få ett svar av eran soc om HUR ofta dom anser det lämpligt att barn träffar sina släktingar? Tydligen inte ens var annan månad om jag tänker på svaret jag har fått.. Ja.. jag är arg idag...

www.dagarmedstina.blogsome.com

plastfarfar sa...

V-utredaren har inte preciserat den kvot som skulle tilldelas oss, men av skrivningen i mailet att döma skulle det inte bli särskilt ofta.

Menar du att Hon, som ju har vårdnaden interimistiskt, i vårt fall skulle kunna bestämma att barnen inte fick träffa sin farmor?

stina sa...

Jag menade så här, att hon kan neka att ni träffar barnen på "hennes dagar", hon kan inte styra de dagar som pappan har barnen, men - om det är varannan helg fem timmar, det är inte särskilt mycket tid att spela på. Jag får för mig att ni aldrig hämtar barnen hos henne för att ha dom på hennes dagar, men det är det som pappan i mitt fall nekar. Min dotters pappa har henne full tid förutom var sjättehelg, på den tiden nekar han farmor och mormor att hämta henne. Det har man tydligen rättigheten att göra enligt FR. Fast det står i soclagen att barn har rätt till farmor och mormor.

Jag anser, att min dotters behov inte tillgodoses av att se sin farmor och mormor max några timmar per sjätte helg, den tid som är tilldelad mig. Det var därför jag undrar HUR mycket soc anser att barn ska träffa sina släktingar?

www.dagarmedstina.blogsome.com

Plastfarfar sa...

Tack för beskedet. Att umgås är inte samma sak som att hämta, har vi lärt oss under det här året.

Den som hämtar måste vara godkänd av bägge föräldrarna. Bägge har vetorätt vad gäller hämtpersonen.

Vi anser precis som du att barn behöver kontakt med sina anhöriga, särskilt i en så svår situation som den här.

Hon har, för övrigt, brutit med sin släkt. Det är fullt möjligt att de inte vet om det som pågår.