05 juni 2006

Lågt. Trött -Har advokater regler?

Okej. Jag är inte helt nyckter. Men ändå:
I kväll är det bara några få dagar till en förhandling. Den förmodligen sista inför den definitiva som kommer någon gång efter sommaren. Maken, barnens Farmor och jag är ganska låga just nu. Samhället blundar för det mesta, verkar det som. Kvinnan Har Alltid Rätt, har vi lärt oss den här vintern och våren.

Skulle det visa sig att Kvinnan inte Har Rätt, gäller att Kvinnan Har Rätt. (Fråga vår Socialförvaltning. Hennes advokatbyrå. Dagiset. Skolan. Alla blundar med hela huvudet för att barnen inte har det bra. Dogmen Om Förtryckta Kvinnor gäller. Tvivla icke!)

Hon och SåChic, Hennes ombud, kräver att alla vidare förhandlingar ställs in utan omsvep. Hon "orkar inte med" fler förhör och utredningar om barnen och deras situation. SåChic nickar och ylar med.

SåChic kräver av Tingsrätten att Hon ges omelbar vårdand om barnen. Av anledning att Hon begär så. Resonemang överflödigt. Hon, "Henne" i den här historien, säger ju att det är som det är. Då är det som Hon säger att det är som det är. (Hängde ni med? Inte vi heller.)

Jag är en lekman och kan inte så mycket om juridik, framförallt inte spetsfundigheterna.

Men jag har noterat att SåChic under våren har blivit medlem av advokatsamfundet, hon har alltså rätt att kalla sig Advokat numera. Jag vet att detta samfund är månt om sina medlemmars uppträdande men det enda jag kan se när det gäller fel i utövningen är att det handlar om diverse ekonomiska mellanhavanden.

Finns ordet "etik" i deras ordlista? Eller "ljuga"? SåChic har ljugit så till den grad att jag helt enkelt inte förstår hur hon kan ha jobbet kvar. Jobbade hon för mig, skulle hon ha stått på backen för månader sen...

Faktiskt. Med skadestånd och "trolöshet mod huvudman" på sig, dessutom.

Mer följer i morgon. Jag är trött och lessen.

Gonatt, rättvisan. Farväl. Rättssamhället, släng dig i väggen. Göm dej. Glöm bort oss som vill väl.

...och vem i helvete bryr sig om barnen? Inte Hon, inte. Bara den stackars pappan som ikväll smög på dem för att inte ännu en gång bli hämtad av polisen.

[Hämtad av polisen? Läs bakåt i bloggen. Jag är trött och lite full nu]

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag lider med dig och som juriststudent kan jag inte annat än att ifrågasätta om jag verkligen vill bli en del av det här juridiska systemet - det är ju helt sjukt! I alla rättsfall man läser påpekas att det är barnens bästa som ska tillgodoses men samtidigt känns det som att det finns en presumtion för att kvinnan alltid har rätt. Jag förstår inte hur det går ihop. Angående advokaten så finns det en etikkod som de måste följa. Gör de inte det blir de avstängda eller straffas. Kolla advokatsamfundets hemsida, det känns som att det på något sätt måste gå att anmäla brott mot denna kod. Frågan är bara hut långt man orkar dra en sån sak.

Som sagt, jag lider med dig trots att jag inte ens kan komma i närheten av att förstå hur du känner och hoppas att det löser sig till det bästa.

Plastfarfar sa...

Tack för dina varma ord. Jag saknar själv ord just nu, för att jag är som sagt inte helt nyckter.

I morgon är det en ny dag. Då gör vi så gott vi kan igen.

Nya tag och allt det där...

Men, Tack!