19 juni 2006

Att göra och mer om domen.

Nu på förmiddagen går maken till Socialförvaltningen med en kopia på Tingsrättens utslag från i fredags. Det är den första i en räcka åtgärder som ska till för att han verkligen ska kunna få träffa sina barn under kontrollerade omständigheter den 8 juli. Till och med klockslag för umgänget är angivet, mellan klockan 10 och 15 får han träffa sina barn.

  • Soc får papperet. Då kan de börja agera
  • De kollar bland kontaktpersonerna
  • Bägge makarna måste godkänna vederbörande
  • Vederbörande måste sedan vara i närvaro av hela barnaskaran hela tiden

Vi vet ju att Hon kommer att överklaga domen till hovrätten och att ingen föreslagen kontaktperson kommer att falla Henne på läppen. Vi kan också vara säkra på att Hon kommmer att göra sitt yttersta för att trilskas och sabotera träffarna när handlingen har kommit så långt.

Maken har lyssnat med sitt ombud och med Soc om detta. Går Hon för långt, så "finns det medel", kom svaret. Det gagnar ju inte direkt Henne att bete sig som hon gör.

Vi har också tittat i protokoll och utslaget från i fredags. Inledningen är en pärla:

"Rätten tar en paus för att [Hennes ombud] skall ges möjlighet att tala med [Henne] om vikten av att hon närvarar personligen vid dagens sammanträde. Efter pausen inställer sig [Hon] och hennes begäran om medhörning återkallas"

Ni läste rätt. Hon ville inte vara med på sin egen förhandling. Sån är hon.

Annars var det inte mycket nytt. Hennes ombud malde på med deras synnerligen löst grundade propaganda om maken och hur farlig han är. Ombudet har till och med mage att på (ett undanglidande) sätt få fram att Hon är orolig för att maken kan "ta sig till" något med barnen.

Ett tankefrö är sått. Ett ogrundat påstående som vi hört så många utav på den här resan.

Det mest bisarra inslaget i förhandlingen är inte med i protokollet, det där Hon lägger ut texten om att maken skulle ha suttit på dagis med ett av barnen och läst en saga om en pappa som mördade sitt barn. Grädden på moset var att Hon sedan hittade urrivna sidor med historien i barnets ficka.

Jag kan tänka mig att Hennes ombud är tacksam för detta. Men jag kan inte förstå att Tingsrätten utelämnade det. För man kan väl inte komme efteråt och be dom stryka saker som inte passar ut ett förhandlingsprotokoll?

Inga kommentarer: