Back in town

Hemma igen efter några dagar på rull. Barnens Farmor fascinerades av en mekanisk fågelskrämma (eller var det en spastiker? ;-) på ett fält.  Annars var den här fin: (Klicka för större bild)

Finn fem rätt.

Fartkamrerad!
Inne i ett mindre samhälle blixtrade det till. Jag höll över 50 men under 60, exakt samma fart som bilen framför. Och den klarade sig! Orättvist.

Om nu myndigheterna tycker att jag i kepa och solglas liknar bilden av fordonets ägare (=jag) i körkortsregistret, så blir det böter vad det lider. Vi får se.

<Update>Jag fick se. En tydlig bild på mig i bilen och en jämförande passbild. Samt ett inbetalninngskort på två tusen. Bara att betala.</Update>

Platespotting
Jag har fastnat i det här med att sikta bilnummer i just nummerordning. Inför fem dagar på vägarna hade jag stora förhoppningar om att spana in några siffror, men ack! Inte en enda bil med den siffra jag behövde stod att sikta. Barnens Farmor såg en skylt med rätt siffror men jag hann inte se den, så det räknas inte. Trist.

Annars, då?
Barnen är bortresta och firar en släkting på mammans sida den här veckan. Tre av dem har telefon, och alla är avstängda när pappan ringer. Inte heller har något av dem ringt honom, vilket de emellanåt brukar göra under veckorna. Gissningsvis beror detta på att ungarna nu är helt under Hennes paraply och har förbjudits att ens nämna hans namn.

Tingsrätten har inte reagerat på pappans anmälan om umgängessabotage så att han har märkt det. Kanske det ligger ett brev från dem till mamman på hallgolvet när hon kommer hem. Då lär han nog få höra om saken.

Inte heller har Kronofogden hört av sig om skadeståndet till pappan, men de lär knappast glömma saken.

Allt är vid det vanliga, typ.