En överlämning

Jag nämnde i slutet av förra inlägget att Hon bad pappan ta hand om två av barnen några timmar medan hon åkte och mötte de två andra, som reste hem från ett firande och någon veckas sommar med ett annat färdmedel. (De reste bort på samma vis också. Kanske det var billigare så, jag vet inte)

Iskallt
Mamman hade SMS-at och varskott om att de hade 'mycket bagage' och tyckte att pappan skulle ta det också, så att hon kunde åka tomhänt och möta de andra barnen. Pappan svarade att han inte var något stadsbud.

Det myckna bagaget visade sig bestå av en kabinväska på hjul och en halvfull rygga (det äldsta barnet) och en papparskasse med presenter som det yngsta hade fått. Det äldsta klarade förstås sitt alldeles utmärkt och mamman fick vackert ta med sig kassen (och sin kabinväska) när hon åkte och mötte de två andra barnen. Inget tjafs, inget uppträde som vi hade befarat.

Mamman var saklig och rent av resonabel gentemot pappan. Barnens Farmor tror att det beror på att hon fick veckans överraskning när pappan mötte upp: Jag och Barnens Farmor var nämligen med.

Vi bevärdigades en nick och ett (tror jag) 'hej'. Sedan var vi luft för henne liksom hon för oss. Mamman förvandlades för övrigt också till luft när det yngsta barnet fick syn på sin pappa. H*n svarade inte ens på mammans 'hej då, vi ses snart' när de skildes åt.

Det äldsta, datorberoende, barnet hade bråttom hem till bredbandet och klarade sig själv i lägenheten efter ett besök på ett hamburgeri (de var utsvultna i vanlig ordning) medan mamman mötte de två andra barnen och tog hem dem. Pappan fick ett par fina timmar tillsammans med det yngsta i sin hobbylokal.