Förberedelser

Pappan fick sin bostad, en 2½, för styvt ett år sen. Redan från start planerade han för att barnen skulle kunna vara med honom där över natt, men det är inte förrän i höst det blir mer än femtimmarsträffar.

Förra helgen var det två långa dagpass, 10-19, och nu i helgen som kommer blir det två sådana till. Två veckor senare kommer den första övernattningshelgen, en natt, och i slutet av Oktober är pappans umgänge med barnen uppe i det som förlikningen ledde till: fredag-söndag. Allt enligt Tingsrättens utslag.

Personligen tror jag inte att Hon kommer att ägna sig åt umgängessabotage. Orsaken är att hon så ofta har begärt 'avlastning' av olika slag, både av pappan och Soc. Hon har till och med vid ett tillfälle tvingat ett motvilligt barn till en träff med pappan genom att utfärda förbud att vara hemma under träfftiden.

Utspärrad!
Det här med att barnet, det äldsta, inte vill komma med till pappan har inträffat några gånger, men att Hon spärrar ut barnet från hemmet för att slippa ha det hemma har bara hänt en gång. Tyvärr den senaste. Blir det likadant nästa gång barnet inte vill, så måste vi ha klart för oss vad som gäller. Kan mamman verkligen tvinga sitt barn på det viset? Kommer situationen till sin spets och barnet verkligen vägrar, så får barnet helt enkelt gå brandvakt enligt mammans tänk. (Givetvis ska vi då göra allt för att det inte blir brandvakt. 112 om så vore)

Jag har för övrigt sett Henne bestraffa samma barn vid tidigare tillfällen med samma metod: Ut! Och kom inte hem på en timme! Elakt värre, och i praktiken misshandel som jag ser det.

Ingen hemma
En annan sak som har inträffat ganska ofta är att mamman inte är hemma när barnen kommer tillbaka. Den kontaktperson som då var med, satte sig helt sonika innanför dörren och väntade ut Hennes hemkomst. Hon har inte varit alarmerande sen, 15-20 minuter, men det kan man ju inte veta när man sitter där och hör Henne sluddra i mobilen om att hon 'är på väg'.

Första helgen med heldag hände det igen. Då var det en barnvakt som var sen (men iallafall nykter) och pappan väntade förstås uppe i bostaden. Detta ledde senare till ett vredesutbrott från Henne, men vi anser nog att pappan gjorde rätt som han gjorde. Alternativet hade varit att vänta utomhus med barnen. Att låta dem vara själva är ett icke-alternativ.

Där måste vi också skapa klarhet. Vad gör pappan om Hon inte är hemma när den stadgade träfftiden är ute? Hur länge ska han behöva vänta innan han får ta till alternativ typ ta hem barnen till sig igen? Är det i så fall ett brott mot Tingsrättens förlikningsdom?

Undras om Soc får många sådan frågor.