Bestämmandeförälder?
Ett guldläge för rättshaverister, säger jag.
En utredare, hovrättslagmannen Göran Ewelöf, kan ha gett oss ett nytt ord: bestämmandeförälder. Tanken är att en domstol ska kunne ge ena föräldern bestämmanderätten i frågor om sjukvård, skola och socialtjänst även om gemensam vårdnad råder. Detta när föräldrarna inte kommer överens. De flesta, inklusive Barnombudsman Lena Nyberg och justitieminister Beatrice Ask, verka tycka att förslaget är bra.
Michael Alonzo, ordförande i Pappa-Barn tycker inte om det. Han ser det bara som ännu ett sätt att ta barnen från sin pappor. I Aktuellt igår (inslaget börjar en minut in, Alonzo framträder vid ca 3:50) påpekar han att de som vill ha ensam vårdnad men inte fått det, nu får en möjlighet att ta bestämmanderätten över barnen. Och det är tydligen i de flesta fall mödrarna som vill ha ensam vårdnad, så det blir ett verktyg (till) för kvinnor mot sina ex.
Tyvärr är det ju så att domstolarna mer eller mindre slentrianmässigt går på moderns linje vid vårdnadstvister, så Alonzo kan har rätt i det han säger. Själv ser jag förslaget som godhjärtat och välmenande med säkerligen bra konsekvenser i en del fall. Alla andra får bara nya verktyg i kampen mot sitt ex.
<UPDATE> Förslaget diskuterades även i P1-morgon i fredags och det är förstås uppmärksammat även på Föräldrajouren i en tämligen livlig tråd.</UPDATE>
DN om förslaget. SvD om förslaget.
8 kommentarer:
Jag är kvinna och jag kan inte mer än hålla med dig. Den här lagen är skrämmande den kommer att drabba inte bara barnen men masssor av pappor som kommer att vara chanslösa i kampen mot mammor.
Det är skrämmande att detta lagförslag kommer fram år 2007 när vi pratar så mycket om jämnställdhet och i princip all forskning pekar på att barn behöver BÅDA sina föräldrar.
Vi måste reagera på det här! Blogga , skrik , skriv och väck uppmärksamhet! Jag har bla skrivit till justitieminister Beatrice Ask och uppmanar alla att göra det.
Tänk om det var ditt eget barn du aldrig mer fick var med och bestämma om.
Kanske hjälper det inte men då har vi i allafall försökt!/Sophie
Titta närmre i den här bloggen, Sophie. Då förstår du nog varför jag skrev det jag skrev.
Vi har att göra med en mer eller mindre skogstokig bidragskonstnär biträdd av en advokat som tänker mer på att vinna målet än barnens väl och ve.
Det här med att blogga gör vi ju. Skriket och skrivet kommer, var så säker, när vårdnadstvisten är avgjord och jag äntligen kan berätta vilka klimparna i den här soppan är.
Jag är en trogen läsare av denna blogg, fattar inte hur myndigheterna kan låta detta fortgå i året 2007 i Sverige.
Heders till skribenten med familj för att ni inte sviker barnen.
Sophie:
Skrivandet och protesterna emot detta skämt av en utredning rullar på. Jag har själv redan skrivit ett skarpt öppet brev, som har spridits i media, och jag har även på Ekot protesterat emot detta förslag.
Du kan se mitt brev här: http://www.foraldra-jouren.se/forum1/viewtopic.php?t=1489&start=40
Jag är glad du med är aktiv. Alla behövs i kampen för jämställd föräldraskap och till att få kompetens och kunskap om barnen i centrum under vårdnadsutredningar.
Till Plastfarfar...jag ser fram emot att läsa efter tvisten är avgjord.
Du har min adress: använd mig så mycket du behöver, jag är med
Tack för omtanke och stöd, Helsingborg42. Vi är luttrade, ganska slitna och upplever myndigheterna som parter i målet, men barnen och deras pappa sviker vi aldrig.
Känner vi det minsta behov, kontaktar vi dig...
Hej Plastfarfar!
Jag känner så med er! Jag har läst en del av din blog och jag är verkligen ledsen för er skull. Jag kan säga att jag faktiskt inte kunde läsa allt för att jag blir så illamående och det drar upp många minnen från den och de tvister som jag både följt och själv varit med om.
Jag vet inte vad jag kan säga förutom att jag tänker på er!
Med vänliga hälsningar Sophie
Tack för dina ord, Sophie. Du är inte ensam om att inte kunna läsa allt, kan jag berätta. Jag har också svårt att läsa bakåt om vissa händelser och skeenden.
Inför vårdnandsrättegången blir vi emellertid tvungna att göra det för att friska upp minnet. Det blir inte lätt, men det är ju barnen det handlar om.
Då måste man...
"Ibland, förstår du Lucas, blir man så där stark för att man måste!"
Fritt citat av Emil i Lönneberga när han hade den sjuke Alfred på släden.
Så är det, Tycko. Själv tänker jag på Hasse Alfredssons odödlige Kanalsimmare, som mötte en ångare på vägen mellan Dover-Calais.
-Jag kunde inte simma framför båten, inte simma bakom den eller simma under den.
-Vad gjorde du då?
-Simmade under den.
-Men det gick ju inte!
-Vafan skulle jag göra då?
Också detta fritt citerat. Från Gula (eller var det Gröna?) Hund.
Skicka en kommentar