En bra träff
I går kväll var det dags för en träff igen. Det var en bra träff, pappan var helnöjd efteråt och kontaktpersonen likaså. Barnen var glada och positiva och kämpade som vanligt om pappans uppmärksamhet. Till och med det äldsta barnet som har visat tecken på att må sämre den sista tiden var glatt och öppet på ett sätt som iallafall jag inte har sett på länge. Mycket länge. Inte heller var konfliktnivån mellan barnen så hög, eller tongångarna så råa som de har varit under våren.
En sak kommer jag att bära med mig mycket länge: Det var när pappan och barnen låg på ett litet kuddberg under en filt och gosade tillsammans den sista kvarten före den oundvikliga femtimmarsgränsen och hemfärden. Det gick rakt in i mig, den som dessutom skötte transporten...
Men det här är ingen goseblogg. Vi skildrar Hennes nya liv och hur Hon klarar av det, med fokus på barnen och hur de har det:
Hygienen
När jag först såg det äldsta barnet jublade jag invärtes. H*n har tvättat håret hos pappa! Men, ack. Det såg vått ut för att det var så fett. Otroligt fett. Fett fett, typ. Detta tillsammans med att det nästan axellånga håret (som vanligt) var välkammat lurade mig.
Ett mönster upprepade sig: Alla barnen utom det yngsta hade slitna kläder. Och det är inte Grunge(1)-modet som har kommit tillbaka. Vi talar om slitna, trasiga och olagade plagg. Hyfsat rena jämfört med förra gången vi träffade barnen, men ändå.
Barnen luktade lika illa som förra gången, men inte lika starkt. Detta faktum tillsammans med att ett av dem berättade att dess rum uppenbarligen fått en storstädning och inte "luktade så illa längre" är ju hoppingivande. Personligen tror jag dock inte att Hon för den skull har genomgått någon slags hygienmetamorfos, utan mer att det beror på klagomål från olika håll. Grannarna, till exempel:
Sanitär olägenhet?
Vi följde upp en incident där barnens oväsen i trapphuset föranledde en påringning från en granne och Hon lade ansvaret på pappan, som inte ens var i närheten. Jodå, dom hade klagat flera gånger och sagt saker, barnet kunde inte formulera sig riktigt. "Sanitär olägenhet", undrade barnens farmor. -Just det. Det var det!
Det här är allt vi vet. Det är lätt att spekulera vidare om klagomål och tillrättavisningar från hyresvärden, men jag avstår. "Sanitär olägenhet", till exempel. Kan det syfta på enbart livliga barn, eller handlar det om mer?
Kontakt
Barnens farmor reagerade på att de yngre barnen visade ett stort behov av fysisk kontakt. De var keliga, nästan som katter. Det var nytt att det var så tydligt, men i ljuset av raderna i vårdnadsutredningen (längs ner på sidan) om att Hon sätter sig själv före barnen eller att hon stöter bort barnen när hon kommer hem, är detta egentligen inte så konstigt.
Hemfärden
Det har varit si och så med Hennes hemmavaro när kontaktpersonen återvänder med barnen. K-personen har faktiskt fått vänta in Henne mer än en gång. Sådant är förstås irriterande, så k-personen har tagit för vana att ringa Henne när bilen är på väg så att hon kan komma hem i tid.
Förra gången var det jämnt skägg. Bilen och Hon var framme i princip samtidigt. Och hon var inte nykter. Vi spånade om detta förra gången. Pappan pratade i går med k-personen om sitt intryck att Hon inte var nykter den kvällen och k-personen bekräftade att Hon verkligen hade luktat alkohol vid överlämningen av barnen. Sånt är inte bra, framgick det med önskvärd tydlighet.
Var hon nykter den här gången?
Jag satte av barnen och kontaktpersonen utanför en mörk lägenhet, vilket inte säger så mycket en Majkväll klockan åtta. Huruvida Hon var hemma eller inte kunde jag alltså inte avgöra. Tids nog får vi kanske veta.
Men pappan hade anledning att ringa om kvarglömda saker den här gången också och kunde berätta att Hon var något mindre onykter den här kvällen.
Alltid nåt.
[1] en (ungdomlig) musik- och klädstil, där man eftersträvar att ge ett vårdslöst intryck/NE
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar