06 september 2006

Bodelningen, vårdnad med mera

Bodelningen
Kom in i en handfast fas i dagarna. Barnens pappa var uppe i lägenheten och gick tillsammans med Henne igenom en lista på de ägodelar som han betraktade som sina. Märkligt nog var Hon samarbetsvillig, för att inte säga snäll. Inte en endaste punkt på listan ifrågasattes. Ett beteende som väcker misstänksamhet när det kommer från det hållet.

Grejorna är nu säkrade i ett förråd som Hon inte kommer in i. I helgen kör vi över dem till pappans nya bostad.

Ekonomin
De har också gjort upp det ekonomiska sinsemellan. Hon hade via Tingsrätten begärt en bodelningsförrättare, men den behövdes alltså inte. De pratade igenom stort och smått och enades till slut om att barnens pappa var skyldig ett belopp som ska vara Henne tillhanda före nyår. I förväg hade Hon flaggat femsiffriga belopp inför barnen, men det blev det naturligtvis inte. Fyrsiffrigt blev det, och inte var det särskilt nära fem siffror heller.

Vårdnaden
Hennes advokat SåChics bud om att pappan skulle få umgänges- men inte vårdnadsrätt har barnens pappa nu svarat på. Negativt, så klart. Vem vill vara gratis barnvakt på den andras villkor? Pappans avslag "chockade" Henne. Vad tror hon egentligen om honom?

Pappan kräver delad vårdnad och Hon är lika bestämt emot. Barn- och andra bidrag skulle minska då, och det har Hon inte råd med har hon undsluppit sig.

Dynga
SåChic har återgått till den vanliga ordningen och faxat sin juridiska motpart. Nu med ett påstående om att pappan har varit uppe i lägenheten och ställt till bråk med Henne. Barnen skrämdes och grät. Sanningen:

Pappan var uppe i förra veckan, på Hennes initiativ, och rekade inför bodelningen. Barnen var hemma och de grät förstås när han skulle gå.

Såna är dom, SåChic och Henne...

Som vanligt
pratade Hon en hel del medan de redde upp saker och ting. Barnens pappa tror på att det mest anmärkningsvärda är sant medan jag anser att det, som så mycket annat från Henne, är en produkt av en övervarvad fantasi. Då avvaktar vi med att ta med det här.

Men socialbidrag till en dammsugare tycks Hon ha fått. Hon, som i ett protokoll har sagt att hon inte kan städa "på grund av sin barndom", har en splirrans ny dammsugare på skattebetalarnas bekostnad.

Är den månne helt självgående?

2 kommentarer:

Martin sa...

Livet är bra sjukt... tyvärr känns det där igen!!

Plastfarfar sa...

Jag är rädd för att det inte är så ovanligt. Vad kan man göra?