Kattbloggerii, kattbloggeraa
Den som dimper in på Hennes Nya Liv i dessa dagar läser bara om födelsedagar, min (botade?) cancer och den åldriga Katten. Visst. Helga är en livskamrat, född den sista Maj 1991 och är nu på sin ålders höst. Jag har själv ställt om min vardag efter faktum att mitt mag-tarmsystem nu är två decimeter kortare och det ser bra ut just nu för oss bägge. Jättebra.
Barnens Pappa fyller i helgen som kommer. Fler tårtbilder blir det alltså. Det är ändå inte det som den här bloggen handlar om. Det är bara vad den handlar om just nu. Jättebra.
Detta finns det inte gosiga bilder på
Ett av de två yngsta flydde till den kontaktfamilj h*n egentligen inte trivs hos när 'mamma var så elak' för inte alls länge sedan. Bägge de yngsta hade hellre varit hos oss i lördags, men det fick de inte. Kontaktfamiljen (och de inkomster detta innebär?) gällde.
Blåmärken på en överarm i form av fyra fingertoppar i ett grepp som förklaras med att 'ett syskon rev vederbörande'. På andra armen. Blåmärkena blånekas, om man säger. Jag ångrar att jag inte fick en bild på dem, även om barnet hade sagt nej.
Pappan har ett eller flera av barnen varje dag/kväll numera. Han är ju arbetslös och kan lasta av Henne så mycket det går.
Ekonomin? Mamman tjatar hela tiden om sin skulder och hur dåligt det går, men hon låter pappan med sin ännu sämre ekonomi betala en hel del, som t.ex barnens telefoner (och kontantkort. Mot alla överenskommelser) utan att blinka. Matpengarna som pappan får när han har barnen räcker inte långt. Hans ekonomi tärs på, ska ni veta.
Skitkul
3 kommentarer:
Positivt är ju att pappan nu är med barnen så mycket. Jag håller tummarna för att han snart hittar ett nytt jobb med bättre tider. Jag vet att det inte är lätt, men jag hoppas ändå.
Det är det positiva. Det negativa är att han --nu utan inkomst-- har större utgifter för barnen eftersom de är hos honom så mycket mer. Mammans bidrag täcker inte mycket av detta.
Jag förstod det. Vilket fruktansvärt dilemma.
Skicka en kommentar