21 maj 2009

En bra dag

Barnens Farmor och jag har just rundat av vår dag med en middag med nubbe —O.P. Andersons Aquavit— till, som vi brukar på Folknykterhetens Dag. Vi är helnöjda:

I förmiddags hämtade vi upp Barnens Pappa och bistod med transport till och från stormarknaden. Pappan, prismedveten och bra med kollen på vad saker kostar, räknar med att han sparade 25-30% jmf sin vanliga butik. Och han var nära på pricken i sin huvudräknng vad dagens storhandel kostade.

Sedan körde vi hem de åtta kassarna till honom, plockade upp det äldsta barnet som hade varit hos pappan över natt och rullade iväg igen.

Änglabarnet
Barnens pappa har en syster som vilar på en kyrkogård ett par tre mil bort. Vi åkte dit och planterade två Stjärnöga och en Flitiga Lisa vid graven så här inför sommaren. Det äldsta barnet som förut har haft diverse serietidnings- och andra uppfattningar om kyrkogårdar och vid ett tidigare besök för några år sedan faktiskt frågade om det stack upp 'döskallar' ur marken, hade nu en åtskilligt mer balanserad och värdig attityd vid sin fasters grav. (De har inte träffats. Systern dog långt innan Barnens Pappa bildade familj)

H*n var engagerad i utsmyckningen och frågade mycket om gravstenen, dess utformning och dekoration. Symboliken i tre hela veteax och ett fjärde brutet, var vacker tyckte h*n.

Memory Lane
Graven är förstås belägen i den församling som den dåvarande familjen hörde till. En  myckert vacker nejd, tycker inte bara jag.

Vi passade sedan på att snurra förbi det hus som Barnens Pappa växte upp i och han och Barnens Farmor berättade om allt möjligt från de åren. Det äldsta barnet, gammalt nog att kunna jämföra det h*n hörde om pappans och farmoderns dåläge med sitt eget nuläge, lyssnade intresserat på allt.

(Här tänkte jag att h*n skulle ta åt sig. Det är aldrig kul att höra om att det var eller går bättre för andra än man känner att man själv har det, men reflekterade barnet i de banonrna så märkte ingen av oss vuxna av det)

Balkongen
En skitsak i sammanhanget, men det kändes ändå som en fin avslutning på dagen att plantera de traditionsenliga Lobeliorna i den traditionsenliga balkonglådan för den traditionsenliga sommarbesvikelsen när vi kom hem.

Gjutet på något vis.

Inga kommentarer: