Det kom en kommentar...

Jag har ställt Hennes nya liv-bloggan att inte acceptera kommentarer till inlägg som är mer än två veckor gamla, mest för att slippa kineskiska spam-postningar. Då kommer kommentarerna till den plastfarfar-adress(at)hotmail.com som vi ser i högerspåret. I dag kom det en till det inlägg där jag förra året berättade att barnen är veganer. Den här, från Jessica, godkände jag för publicering.

Hej Plastfarfar

Jag vill bara ställa dig frågan om du har kollat upp barn som lever veganskt? För det är riktigt som wikipedia uppger, att man som vegan avstår från alla animaliska produkter, men det betyder absolut inte att man på något sett är undernärd. Det innebär inte heller att man slutar växa, dock är det inte ovanligt för ett barn att inte växa så mycket i perioder under sin uppväxt, det är väldigt individuellt hur man växer som barn.

Jag skulle vilja tipsa dig om massa sidor som kan visa på hur man kan växa upp väldigt hälsosamt som veganbarn. Men jag har total förståelse för din oro, det står inte helt sällan i tidningarna om barn som växer upp på sk "vegansk kost" och som utvecklar engelska sjukan eller andra fruktansvärda sjukdomar. Men då rör det sig inte längre om en vegansk inriktning inom kosthållning utan det handlar om en vuxen person som inte har koll på vad de ska ge sina barn. Har du någonsin läst en artikel där det står "barn som växt upp på animalisk kost blir sjuk?" Trots att det inträffar. Som sagt handlar det då om en vuxen individ som saknar kunskap om vad för typ av mat och hur mycket kalorier ett barn behöver. Men att avfärda, rätta mig om jag har fel, som du gör en hel kosthållning, är inte vad jag anser riktigt.

Sedan är en undran om barnens kläder är för små? Om kläderna är hela och rena så spelar det väl ingen roll om de är 2 år gamla? Är det din oro över att de inte växer som de ska för att de har "gamla" kläder eller att de just har äldre kläder?

Så här svarade jag:

Jag tror aldrig på larmrapporter, Jessica. Det täcker det mesta du skriver, liksom en omläsning av inlägget.

Det här med två år gamla kläder handlar inte om mode, utan om att de står stilla i växten.

Två av barnen är nu (2008) lite öveviktiga, ett är normalt och det fjärde långt under par, om man säger.

Inget av barnen tycker egentligen om att äta. Att äta är mer än plikt än något kul.

Eftersom de tillbringar långt mer tid hos mamman än de är med pappan, så anser jag att Hon bär ansvaret för barnens mat-likgiltighet.

Det är ett av pappans bekymmer när han har barnen: Den gamla fina familjeseden att samlas runt ett matbord finns inte längre hos barnen. De drar i sig Politiskt Korrekta Kalorier, vågar jag påstå. (Plus en hel del sötsaker) Sen fortsätter de med det de nu höll på med.

Självklart vet jag att veganmat inte är vare sig skadlig eller osmaklig. Jag har till och med ätit gott hemma hos Henne innan allt gick åt pipsvängen. Men problemet är att Hon verkar ha lagt ner den biten. Mikrovärmd pasta är mera regel än undantag, vad vi vet.

Tyvärr.