Matpengar
Mamman är ju vårdnads- och boendeförälder. Hon får då alla bidrag som finns (och några till, skulle inte förvåna mig. Hon är bra på att snacka till sig) Pappan är umgängesförälder. Rättslös, så när som på att han får träffa barnen varannan helg.
Nu är det inte riktigt så
Mamman behöver all avlastning som finns, vilket Soc tydligen inte ger Henne. Återstår pappan. Han har barnen i olika konstellationer i princip jämt i dessa dagar. Vän av ordning tycker då förstås att Hennes bidrag skrivs ner i den omfattning pappan har barnen. Det uppriktiga svaret är att vän av ordning har rätt. Svaret här, är att pappan helt enkelt inte orkar trassla med blanketter, fientliga Soc-are och kassor som betraktar honom som en parasit. (Vem är egentligen parasiten? Say no more)
Ett exempel
Den vecka de två yngsta var med pappan och de två andra på kollo, så medbringade Hon matpengar för de bägge. 300:- (Tre hundra kronor) som skulle räcka i åtta dagar. Dividera 300 med två, och sedan detta med åtta. Det blir 18:75. Arton kronor sjuttiofem ören per dag att leva på, skulle Hyland kunna ha utropat.
Låt oss hoppas att det inte är vad barnen lever på hemma hos Henne.
8 kommentarer:
Det var inte bättre för 10 år sedan, tyvärr.
Kanske dock om tio år. Den här utvecklingen går med raketfart...
det finns inget annat sätt att göra än att begära, genom FK att underhållsstödet minskas i samma omfattning som pappan har barnen.
Dock kan man aldrig få tillbaka mer pengar än vad man själv betalat.
För att ta reda på hur mycket pappan har rätt att få tillbaka så beräknar man summan pappan betalar (obs inte samma som underhållsstödet, alltid)/40 x antalet dagar pappan har sina barn.
Tex om pappan betalar 1 273 x 4 så blir maxsumman han kan få tbx
31, 82 kr/barn och övernattning. Betalar han tex bara 300 kr/barn och månad, kan han bara få tbx
7, 50 kr/barn och övernattning.
Underhållsstödet beräknas utifrån inkomsten pappan har. Och umgängesföräldern har aldrig rätt att få tillbaka mer pengar än vad hxn, själv betalar.
De 300 kr i matpengar som mamman skickade med kan mycket väl stämma med underhållsstödet som pappan betalar.
Det är svårt att förstå hur pappan resonerara i att han "inte orkar" ta tag i att få sina pengar åter, samtidigt som han är missnöjd med pengarna han, trots allt får.
Jag förstår mycket väl att pappan inte orkar.
Nu kan jag inte gå in i detaljerad bidragsjuridik, NN. Men kämpar man för att hålla näsan över vattnet så lindar man inte in sig i bidragsmatematik, hoppas jag att du förstår.
Ulla har snappat, kan jag tänka mig.
Jag förstår!
Dock är det ju en vesäntlig fråga för er/pappan, då den ständigt kommer åter på din blogg.
Den enda som kan se över sin situation är ju pappan i detta fall.
Sen har jag, personligen väldigt svårt att förstå att man inte hjälper varandra i allt som har med barnen att göra. Har man råd ska man, naturligtvis hjälpa den andra föräldern, så barnet har det bra hos båda föräldrarna.
Så visst, mamman skulle kanske kunna bidra med mer. Men som sagt, det är inte hennes fel att pappan inte tar tag i sina möjligheter att få pengar när han har barnen. Där lägger du "skyllen" på fel person. Dvs mamman.
NN
Mammans bidrag till maten är i det närmaste symboliskt, dock bättre nu än tidigare då hon inte gav något alls.
Jag anser att mamman borde ha råd med mera matpengar, och inget annat. Hon har, som påpekats, inte med att pappan 'inte tar tag' att göra.
När jag läste detta så kom jag på att tänka på mitt x kommentar för några år sen. Jag satt och pratade med henne om hur mitt umgänge skulle vara med yngsta barnet under sommaren jag hade då ingen kontakt alls med den äldre. Jag ville ha barnet fyra veckor i rad i Juli när jag hade semester. Då säger X:t att det går hon aldrig med på, då det skulle gynna mig ekonomiskt och hon skulle ”torska” en massa pengar. Därefter säger hon att jag skulle bara våga söka avdrag på underhållet på dem veckor hon skulle släppa barnet till mig.
Så jag förstår mycket väl om inte pappan inte ”orkar” göra avdrag för på underhållet. Det kan sluta illa för honom om han börjar trilskas med detta.
Mvh John
Skicka en kommentar