Vecka 32

(Jag har haft en tung vecka på jobbet som tog mina krafter, så jag har inte avrapporterat löpande. Här är i alla fall veckan i sammandrag)

Mamman hade lurat honom på midsommarveckan och veckan före med barnen. Pappan hade tvingats anmäla Henne för umgängesabotage för att hon skulle ta sitt förnufft till fånga och låta honom träffa sina barn igen. Så här blev det den här veckan, vecka 32 i stället för 24-25. Avtalat var att han skulle ha barnen två och två, och sedan alla fyra under helgen.

Måndag
Det strulade redan första dagen, då ett av barnen i misstänkt mamma-lika formuleringar krävde pappan på en ursäkt för en påstådd misshandel (han vred loss en fjärrkontroll ur barnets hand) som pappan inte kunde ge. Han hade ju inte misshandlat barnet. Barnet avstod från att följa med till pappan. Det blev ett annat barn i skaran tillsammans med det äldsta som pappan hämtade.

Tisdag
De var på bio och pizzeria med Barnens Farmor och alla var helnöjda.

Onsdag
Det äldsta barnet trivs numera storligen med att vara hos pappan. Vi tror att h*n uppskattar dels det relativa lugnet och dels att h*n slipper rätt mycket marktjänst. Vi har till exempel märkt att h*n är ganska så prismedveten när det gäller vanliga livsmedel och pappan har ofta sett sitt förstfödda med dubbla matkassar på stan. Barnet shoppar alltså. Det är lite mer än att knalla till Konsum med en lapp i handen.

Det äldsta satt hemma framför PC-n när pappan var med det andra på nöjesfält. Ett eget beslut som pappan respekterade.

Torsdag
Byte. På vägen åt det äldsta ofantliga mänder på ett hamburgeri, som för att ladda upp inför några dagar med mammans kosthållning. Det trilskande barnet ville fortfarande inte träffa pappan, så pappan var ensam med det yngsta den kvällen.

Fredag
Nöjesfält igen. Nu med det yngsta, som dock inte ville vara dit själv. Det trilskande barnet kontaktades och 'ställde upp' för sitt syskon. Barnet i fråga var hur kontaktbegiven som helst mot pappan och de hade en kul dag tillsammans.

Men barnet ville fortfarande inte sova hos pappan. Snopet och trist.

Lördag
Vi dök upp i handlingen och körde iväg tre barn och pappan till en heldagsaktivitet som håller på att bli tradition sedan någa år. En toppendag.

Söndag
Ännu en biltur med två av barnen (det äldsta som de andra kallar 'databeroende' satt framför PC-n)

...sammantaget ändå en ganska bra vecka tycker jag. Det här med det trislkande barnet är ju förstås inte så kul, men jag tycker nog att pappan gör rätt som inte medger att han 'misshandlat' (den exakta formuleringen. Ordet 'barnmisshandel' har också förekommit i sammanhanget) barnet. H*n är gammal nog att förstå att man inte kan erkänna något man inte har gjort. Men tycker mamman att man kan det, så blir det så här.

Dessutom tror jag faktiskt att Hon inte skulle vila på hanen om det kom någon slags medgivande från pappan. En ny vända mot honom i rättssystemet vore väl smaskens.