Födelsedagsträffen

---

Nu har jag hämtat mig efter torsdagens dåliga nyhet. Det nya läget påverkar knappast rapporteringen, utom möjligen i kvalitetshänseende. Nog om detta

---

Ett av barnen fyller alltså år i dagarna, så det blev ett litet kalas under träffen i onsdags. Sparkcykeln var en brottarhit, kan jag berätta. (Kul att barnen säger "sparkcykel" och inte "kickboard", förresten)

Lika glädjande var att hjälmen som medföljde också var en hit. Den ansågs tuff och kommer förhoppningsvis därför att användas mer än den hjälm barnet haft hittills.

Ett av syskonen fick ett gammalt löfte infriat och är nu stolt inlineåkare. Det är det andra eller tredje paret som h*n är inne på nu och det märks. Det är ingen dålig åkare vi ser. Vi såg också en åkare helt utan skydd!

Jag passade på när jag hade deras uppmärksamhet och berättade om brorsan som föll och bröt båtbenet en gång. Det renderade honom månader i gips. Sen berättade jag om de handledsskydd som finns. Ungarna lyssnade med stora ögon och frågade genast efter skydd. (De köpte jag i dagen efter, två kit med knä- armbågs- och handledsskydd till sparkcykelåkaren respektive inlineåkaren)

Vidare var vi aningens griniga på det här med hjälm, och har nu sett till att alla har hjälm. Hoppas de använder dem när pappan inte är med också. Mamman är ju inte särskilt engagerad i den saken. Heller.

Fler presenter
Det damp ner lite mer än bara sparkcykeln, förstås. Ett PC-spel (att köra hemma hos mamman), en DVD-rulle med tillhörande PS2-spel (som bara finns hos pappan) med mera.

Och en god nyhet
Kontaktpersonen har planerat resten av säsongen tillsammans med kontaktsekreteraren på Soc och det gick att få in de här träffarna i schemat!

UPDATE: Tulpanerna
Jag glömde det nästan viktigaste. Det var ju det här barnet som fick tulpaner budade till sig vid sin förra födelsedag. Mamman tog emot dem, kastade vårt grattiskort och satte fram dem som om hon hade köpt dem själv. (Och inte ens till barnet. Sån är Hon) Sanningen kom fram månader efteråt och barnet blev förstås inte glad.

Den här gången hade jag med mig en bukett som togs mycket väl emot, kan jag berätta. När det var dags att åka hem trodde barnet att tulpisarna skulle vara kvar hos pappan, men barnens farmor satte resolut blommorna i famn på barnet.

Där blev de kvar hela bilfärden hem. Ömt omhållna.