08 oktober 2008

Dagen F

...var igår. Det här är tungt, ska ni veta. Det känns som den mardrömslika våren 2006 om igen. Då var det Hon som kränkte och förnedrade pappan. Nu är det samhällets tur:

F som i fotboja
Pappan är dömd till tre månaders fängelse och ett skadestånd som vi inte sett maken till för liknande brott. Skadeståndet, totalt 45.000:- plus dröjsmålsränta (som räknas från domen i tingsrätten till dess att Hovrätten fastställde beloppet) är betalt till mamman, 35', och de två äldsta barnen, 5' var.

Nu är det dags för fotboja i åtta veckor. Han kommer att stå under Frivårdens elektroniska övervakning med sporadiska kontroller i hemmet och på arbetsplatsen. Han får alltså jobba som vanligt. Mer om detta nedan.

Vad har karln gjort?
Han har misshandlat Henne och två av barnen i november 2005. Det låter väl? Misshandeln är inte styrkt av vare sig vittnen eller läkarintyg. De två vittnen som åberopades kunde berätta om likalydande telefonsamtal från Henne. Ett av barnen berättade om ett nackgrepp och det andra om en knuff av det slag man lätt delar ut när man leker.

Det går att påstå att tings- och Hovrätterna gick helt på Hennes obestyrkta uppgifter och att de köpte hennes förklaringar om att hon var för chockad för att dokumentera slagmärken som enligt hennes utsago satt kvar i veckor.

Det går att påstå att både Barnens Farmor och jag har tappat tron på det svenska rättsväsendet.

Fotboja?
Teknik: Själva bojan är en manschett som fästs runt ena vristen. Den innehåller en liten sändare och i bostaden monteras en eller flera mottagare. På detta sätt så 'vet' sändaren mottagaren om pappan är hemma eller inte. Sändaren Mottagaren är ansluten till telenätet via det vanliga jacket och ringer sina hussar om pappans manschett inte ger utslag. Larmet går givetvis om man gör någon som helst åverkan på boja eller mottagare.

Uppgifterna om att man inte får använda internet är felaktiga. Det är så bara om man använder modem, vilket knappast någon gör nu för tiden. All utrustning, t.ex fax och telefonsvarare(!), som ens teoretiskt kan blockera telefonlinjen måste kopplas bort. Och pappans internetanslutning är godkänd i sammanhanget, vet vi.

Regler: Till att börja med är bojan något man ansöker om, och man får inte vara dömd till mer än 6 månaders fängelse. Och så måste man ha fast anställning. Pappan har haft genomgångar med frivårdens tjänstemän där man har gått igenom hans arbetstider och busstidtabellerna i detalj. Utifrån detta sätts det tider som det är tillåtet att inte vara hemma.

Det finns en person på pappans jobb som är insatt i ärendet och som frivården kontaktar för att kontrollera om han är på plats eller inte. Uppstår det förseningar i resandet så måste pappan ringa omedelbart och varsko. Frivården kontrollerar förstås påståendet med lokaltrafiken.

Kommer pappan hem mer än fem minuter för sent eller för tidigt utan att ringa (tjänstemannen visste inte varför det var så) kan pappan förlora rätten till fotboja och få avtjäna resten av straffet på anstalt. Ger en alkoholmätare utslag vid ett oaviserat hembesök blir det samma sak.

Han får vara ute tre timmar de helger han är ledig och han får tid till tvättstuga och att handla mat, två timmar varannan vecka respektive en timme i veckan vad jag har förstått. (Det kan vara fel i detaljerna här. Jag återkommer i så fall)

Barnen?
Tjänstemannen på frivården hoppade till när barnens pappa berättade att mamman erbjudit sig att ta barnen till honom de helger han har umgängesrätt (och underförstått flera dagar än så). I alla papper är ju pappan en familjetyrann och våldsverkare, så det där måste ha kommit oväntat. Nåväl:

Pappan vågar helt enkelt inte ha barnen en helg med övernattning. Han får bara vara hemifrån i tre timmar. Släpper han ut barnen och det händer något som han behöver hjälpa till med, så riskerar han att förlora bojan och att få avtjäna tiden på anstalt i stället. Att tvinga barnen att vara inomhus två dygn minus tre timmar går ju inte. Han har pratat med barnen om läget, och de är införstådda med att de inte kommer att kunna träffa honom på en tid.

Vi har erbjudit oss att ta barnen till pappan några timmar när det passar, och vara med (eller i närheten) så länge det varar, men pappan vill inte bestämma något ännu. Han vill känna på läget först. Sen får vi se.

Mamman?
Jag bryr mig inte. Som man bäddar får man ligga. Det är hennes lögner och strävan att förstöra pappans liv som har lett till det här. Hon ligger förmodligen på Soc som en igel om avlastning och kontaktfamilj, men än så länge utan resultat, vad vi vet.

Nu får Hon ta hand om barnen veckan runt i två månader. Hoppas för barnens skull att hon klarar av det.

2 kommentarer:

Ullah sa...

Hälsa pappan att det finns folk härute som tänker lite extra på honom och barnen i denna för dem särskilt besvärliga tid.

Plastfarfar sa...

Will do, Ulla. Will do