22 mars 2010

Det finns anledning till oro

Jag har berättat om arvs-spammet. Det har nu satt avtryck i Hennes tillvaro:

Traditionen i den släkten bjuder att man ger de övriga barnen något litet när ett av dem fyller år. Mamman har i dag handlat sådana presenter inför en instundande födelsedag. I vanliga fall handlar det om högst en hundring eller så, men nu gav Hon järnet. Det näst äldsta får t.ex ett WII-spel som h*n önskar sig till sin födelsedag. "Alldeles för mycket", sade vederbörande om detta.

Det barnet tror inte heller på mailet (avsänt på taffligt översatt engelska från en .ru-adress. Det ni!), men de två yngsta ser fortfarande fram emot miljonerna. Tragiskt.

Det äldstas uppfattning i frågan känner jag än så länge inte till, men det barnet är nog det mest internetmogna i skaran så jag dristar mig till att anta att detta barn har samma uppfattning som sitt yngre syskon.

Tortyr
Mamman har vidare berättat för pappan att hon är utsatt för "elektrisk tortyr" över nätet. Exakt vad detta innebär begriper vare sig han eller jag, men jag hoppas iaf att det handlar om eufemismen att Hon har dragit på sig några internet-troll och inget annat. Själv har hon alla förutsättningar att vara ett själv, käftig rättshaverist sista ordet-männsika som hon är.

Kinesiska!
Hon har vidare berättat att hon hjälper en person "som är illa ute" med att översätta material från "kinesiska". Vilken kinesiska är oklart. De har ju flera språk. Hon kan lika mycket "kinesiska" som sina barn, så det blir väl Googles inte allt för bra översättningar Hon tar till. (Vilken den hjälpta utan vidare hade kunnat göra själv). Så vitt vi vet känner Hon nämligen ingen Sinolog.

Vad gjorde pappan inför allt detta?

Så mycket det gick
Till en början var han faktiskt på plats när allt detta kom fram. Han får numera besöka barnen när de är hos Henne. Ordning och renlighet är alltid det han kollar upp. Den var OK, men inte mer.

Sen tittade han med viss bävan i kylskåpet. Det var även det okej. Barnen har mat.

Sen försökte han prata med mamman om mailet. Han fick se det, men Hon ville inte vidareskicka det till honom, så jag har inte sett det.


Tillägg:
Inte ville Hon prata om något annat än de instundande dollarmiljonerna heller. Tragiskt.

Min tanke
Hon har grabbat ett halmstrå och fått spelet, som det heter. Spenderbyxorna är på i väntan på Arvet. Jag hoppas att barnen inte drabbas när det brister, för det kommer det att göra.

7 kommentarer:

PAPI sa...

Tänk jag får också en massa fina erbjudande från FBI i Nigeria, det känns seriöst och tryggt.

Behöver bara skicka $250 så är miljonerna mina!

Dags att fira kanske ;)

Plastfarfar sa...

Det verkar som om Hon redan har inlett sitt firande. Inte bra alls, faktiskt.

PAPI sa...

Mitt inlägg var ironiskt, men det förstod du säkert.

Tråkigt när barnen och pappan drabbas :(

Tur för barnen att i alla fall pappan står stadigt i allt detta även om ekonomin inte är den bästa!

Plastfarfar sa...

Visst förstod jag ironin, men det bakomliggande är inget att skoja om när fyra barn kan drabbas av mammans omdömeslöshet.

CRConrad sa...

Man baxnar.

Hur länge har människan varit uppkopplad på Nätet?!?

Joo, synd om minsta ungarna förstås. Det bästa ni kan göra är väl kanske att be de äldre förklara för dem hur det egentligen ligger till, ofta och länge.

Otroligt träffsäker kaptcha: "dumers".

CRConrad sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Plastfarfar sa...

Jag tog bara bort en kommentar, CRC. Den andra har relevans.