09 juni 2009

Jag hatar er jävla barn ungar!

Mamman har inte varit på gott humör när hon pratat med pappan de senaste veckorna. Utskällningar och tirader praktiskt taget dagligen. Allt som inte är bra med barnen får han ansvaret och skäll för.

Otidighetsfilter
Pappan, som ju måste kommunicera med mamman när det gäller barnen, har lärt sig att så att säga stänga av öronen när Hon sätter igång. Han kommer sällan ihåg detaljerna efteråt. Men det här kommer han ihåg:

I morse vägrade de två yngsta att gå till skolan. Vad gör den Ömma Modern då?

Hon ringer förstås pappan och skäller ut honom för detta, helt enligt den senaste tidens beteendemönster. Sedan kom alltså detta:

Jag hatar er, jävla barn ungar
Till barnen. I telefon med pappan. Jag saknar ord.

Sån är Hon.

Update: Ordet var alltså "ungar". En nog så viktig skillnad, som inte gör saken mycket bättre.

7 kommentarer:

Trött Moder sa...

Fy fan alltså. Inga ord.

Plastfarfar sa...

---

Tommy Jonsson sa...

Vilken barnmisshandel. Stackars barn, hoppas att de har en vettig pappa.

Plastfarfar sa...

Det har de, Tommy

Leroy sa...

Hej igen! Det var ett tag sedan och jag hoppas att Ni, pappan har kunnat visa den lämplighet och vilja som följer med förmågan hos de lämpade.

Det är så klart olämpligt att uttrycka sig på det viset. Jag kan inte fatta att myndigheter för länge sedan agerat kraftigare och sett till så att den som gapar får lov att tänka efter, bli medveten om vad den kan förlora.

Har inte läst på länge men ser att det utvecklas och att saker visar sig förr eller senare.

Leroy

Tanja sa...

Åh, herregud!

Ibland undrar jag vart rättvisan tagit vägen. Vet flera såna här "fall". Tänk att, av de par som separerat (som jag känner), är det kvinnan/mamman som är bitter, elak, missgynnsam osv.

Att bli förälder är inte rättighet, det medför skyldigheter gentemot barnen. HAr du förmågan att ge det barnen behöver, dvs kärlek och trygghet? Den frågan ställs inte när det ska skaffas barn, men om familjen ska utökas med en hund kommer frågan om ett tryggt hem fram... intressant...

Fortsätt det goda jobbet!

Mvh/Mina barn, det vackraste av gåvor.

Plastfarfar sa...

Det ligger en del i det du skriver, Tanja. I det här fallet är pappan helt klart den som känner mest ansvar för barnen. Tack också för dina vänliga ord.