02 november 2008

32 To Go

Idag är det 32 dagar kvar av pappans straff. Han har kontrollerats kanske åtta gånger de första veckorna. Givetvis så har man återkommit tidigt på morgonen dagen efter en kvällstest. Pappan har lika givetvis blåst grönt (heter det så?) varje gång. Nu, när han har visat sig 'ofarlig', är det kanske en vecka sedan förra kollen.

Vi var förbi honom mellan två arbetspass tidigare i dag. Han är vid gott mod, i alla fall utåt. Hur det känns att vara hårt reglerad av arbets- och restider tillsammans med några nådiga timmar för tvättstuga och mathandling kan man nog bara föreställa sig om man själv är i det läget.

Datorer, TV och telefon räcker bara så och så långt, kan jag berätta. Fotboja är ett straff om nu någon trodde något annat.

Det är dock intet i jämförelse med att inte kunna träffa sina barn.

Ett mail
Vår alltid så trogne och uppställande läsare Tycko Tryck har bidragit med information om Bryggan, en förening för barn med pappan eller mamman i fängelse. Där kanske man skulle kunna få besked om huruvida pappans frivård hade rätt i att ett målsägande barn inte får träffa sin pappa under strafftiden.

På deras hemsida står att läsa att en förälder i fängelse har laglig rätt att träffa sina barn, men inget om denna något ovanliga situation. Men kanske de vet något. Vi har ringt dem ett par dagar utan att nå fram, och nu har vi mailat.

Få se om vi får besked.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Det står också på Bryggans hemsida att man alltid anmäler om det finns misstanke om att barn far illa, det är man ganska tydlig med faktiskt.
Inte för att jag tror att barnen i det här fallet far illa av att vara med sin pappa, vare sig med eller utan fotboja, men frågan är ju hur de mår när de inte är med sin pappa...

/Tycko Tryck

Plastfarfar sa...

Problemet här, är att det enligt deras statuer borde vara mamman som ställer frågan.

Och eftersom det finns mer än en anledning att tro att Hon slår barnen, så tror jag inte att det är mödan värt att ens tänka tanken på att fråga henne om hon vill gå in i föreningen och ställa frågan...

Majsanochmalla sa...

Tycko Tryck..

Bra inlägg.. Varför vill inte pappan träffa sina barn, bara för att han har fotboja? Jag kan inte se en enda anledning till att avstå sina barn i detta fall... Förutom om lagen förbjuder det..

Barnen vill ju komma till sin pappa.. Pappan orkar inte? Hur viktig är barnens väl och ve för pappan. Barnen vet ju om förutsättningarna?

Och om mamman misshandlar/missköter barnen så grovt som du, plastfarfar menar så måste du ju anmäla mamman till soc. Så ska inga barn behöva ha det!

Mallaundrariafbralla

Plastfarfar sa...

Mamman är anmäld till Soc, både av oss och av en av de kontaktpersoner som var med den första tiden. Inget hände, vad vi vet. Barnen pratar ju inte med andra om Hennes framfart. Det vi känner till beror mest på rena felsägningar.

Att pappan inte träffar barnen under strafftiden är dels av praktiska skäl (han får bara vara ute ett par timmar de dagar han är ledig) och --förstås-- även psykologiska. Fotbojan väger tyngre än man tror...

Ullah sa...

Det är nog svårt att riktigt kunna föreställa sig hur det känns att ha en fotboja om man inte varit med om det själv eller sett det på mycket nära håll. Jag förstår det nu.