Det blev en hamster -kanske

Mamman hade ju lovat ett av barnen en hund —Dalmatiner, prisklass åtta tusen— och det löftet har mycket riktigt torkat in. Nu har mamman nedgraderat löftet om ett djur från hund till till hamster. (Något som utlovades redan 2006, men inte infriades). För djurets bästa blir förhoppningsvis inte heller detta löfte infriat. Oordningen, konflikterna och det allmänna kaoset bådar inget gott för ett husdjur i den bostaden.

Pappan, som har sett lägenheten vid hämtningar och lämningar av barn, vet att det är ostädat och att det mesta verkar ligga framme. En hamster på fri fot skulle lätt försvinna och sedan kanske klämmas ihjäl när någon kastar omkull ett syskon. Jag kanske tar i här, men ni ska veta att de två äldsta är eniga om att en hamster inte skulle klara sig länge i det hemmet den miljön.

Annars?
Inte är det frid och fröjd, precis. Pappan fortsätter att ha barnen i olika kombinationer på bra nära halva tiden och mamman fortsätter att svika. Nu gäller det ett löfte om hål i öronen som aldrig kommer till skott.

Förra månaden fick pappan ersättning av Henne för de 'barndygn' som tillbringats hos honom och nu har de börjat prata om den här månaden. Mamman verkar inställd på att de bägge ska göra upp det hela dem emellan, inte att pappan rapporterar till Försäkringskassan som i sin tur skulle dirigera om utbetalningar från Henne till pappan. Det senare skulle innebära att utomstående skulle få klart för sig hur mycket han egentligen har barnen, något som varken Barnens Farmor eller jag tror att mamman vill att de ska se.

Vi tycker att pappan ska skicka in sina redovisningar till Försäkringskassan framöver av detta skäl, men pappan vill fundera på saken.