Helgen
Jag ligger lite efter i rapporteringen, av skäl som bland mycket annat har med jobbet att göra. Nåväl:
Moll-Dur-Moll
Så skulle man kunna beskriva den. Pappan hämtade barnen i fredags. Av fyra blev det två. Det yngsta var —per överenskommelse— iväg med mamman på något. Det äldsta vägrade att komma med till pappan. Orsaken var att Xbox 360 Live inte fungerar hemma hos honom.
Pappan ringde Henne och berättade vad som stod på. Hon lyckades med det fantastiska: Att ställa till med ett uppträde per telefon. Omkringstående måste verkligen ha undrat, men det slutade med att jag och pappan hämtade de två dagen efter medan Barnens Farmor var hemma hos pappan med de två andra.
Lördagen förlöpte väl. Bland annat avnjöt de Mamma Mia på DVD tillsammans. (Vem var egentligen pappan?)
I söndags var jag tvungen att bistå på jobbet, så jag missade ett lyckat biobesök. Värre blev det efteråt.
På Pizzerian
Efter bion bjöd Barnens Farmor hela gänget på middag på en pizzeria. Ett av barnen bara vägrade att gå med. Ett annat beslöt sig för att en enklare markand utanför var mer intressant och det äldsta spelade ut en Stor Scen om sin akut inträffade huvudvärk, med Kast Av Överkroppen Över Bordet och allt som skulle ge vederbörande uppmärksamhet, medkänsla och annat.
Farmodern kände sig givetvis kränkt och sårad av det hela. (Folk stirrade på de olika uppträdandena) Hon sade till de två barnen, som faktiskt borde begripa att de gjorde bort sig. Svaret:
Vi är barn
Vi gör vad vi vill. Hade jag svarat så på min tid, så hade mina föräldrar gjort saker som hade renderat dem fängelse i dagens Sverige. Men de här barnen har inte längre någon som helst styrsel när de är ute. De förstår helt enkelt inte att de gör bort sig när de lever ut konflikter och aggressioner av alla de slag.
De saknar en hämsko i sina liv.
Sån är Hon.
PS: Jag vet en krog hemmavid där hela sällskapet hade blivit utkastat.
11 kommentarer:
Det märks alltså tydligt också i uppförandet vem barnen tillbringar mest tid hos. Det är så sorgligt.
Apropå Mamma mia: jag tror de struntade i vem pappan var, alla nöjde sig med var sin tredjedel.
Tror du det? Det är ju inte precis PK att ha flera pappor i många kulturer.
Barnens Farmor och jag såg iaf MM i fredags och vi minns inte heller vem som var farsan.
"Han med gitarren" trodde ett av barnen.
Och vem f*n var det?
Nu har jag konsulterat mina barn, och de håller med mig. Kanske någon mer läsare har sett filmen (det borde de ha gjort)?
En gitarr, förresten? Det minns jag ingen.
Mystiken tätnar
Pappan i "Mamma Mia!" är fortfarande okänd. Som någon skrev: De nöjde sig med en tredjedel var i Sophie.
Ullah: "Han med gitarren" heter Harry och var den homosexuelle fd älskaren till Donna.
Gillar din blogg och följer den via en länk från falsktanklagad. Fortsätt att skriva så fortsätter jag att läsa!
Tack för klargörande och vänliga ord, NN!
NN: Aha, var det han! Hade glömt gitarren.
Plastfarfar och Ullah: Jag ska jobba på att skaffa mig ett konto så jag slipper vara anonym. Jag har ingen önskan eller anledning att vara anonym heller.
Jag menade vad jag sade gällande den bloggen. Jag har också följt falsktanklagad plus de andra bloggarna som är länkade därifrån. Jag fattar inte att såna orättvisor kan förekomma men jag vet att det gör det. Är med i en organisation som heter OmO. Det står för "Ord mot Ord". Vet inte om ni känner till oss? I alla fall: Det är lite av min bakgrund.
NN: Jag trodde inte heller detta om myndigheter och rättssamhälle innan den här historien rullade igång.
Jag kan rekommendera ett Blogger-konto om du vill använda en signatur. Man behöver inte skapa en blogg för den skull.
Anonym: du behöver inte skaffa någonting för att skriva ett namn/en pseudonym/ett nick. Klicka vid Namn/URL i stället för vid Anonym och skriv bara in namnet, strunta i webbadress. Jag gör det nu, så ser du hur det blir.
Ullah: Ah ok! Då kan jag testa det i framtiden med start nu. Tack!
Skicka en kommentar