Julen och mellandagarna 2005

December var en frostig tid i familjen. Makarnas utgångsläge var att de skulle vistas ömsevis i bostaden, men detta höll inte alltid. Hon hade till exempel en tendens att komma hem i stället för till sitt alternativ när hon fraktades från krogen i nätt och jämt gångbart skick.

En överenskommelse mellan makarna att inte dricka i hemmet bröt Hon tämligen omedelbart. Några tomma ölburkar förklarade Hon med att Hon hade tagit hem dem från stan. Maken hittade efteråt tomglas och halvfulla spritflaskor i skåp och garderober.

Julafton var Hon med barnen i lägenheten. Vi vet inte så mycket om detta, men barnen tyckte i alla fall att det var okej. Maken var ensam i sin lokal. Han ville ha det så.

Juldagen kom maken hem till barnens farmor med alla barnen. Det var en positiv och givande dag och kväll. Barnen fick förstås julklappar av oss, vi åt och drack och alla mådde bra. Som vanlig handlade de bråk vi såg i grunden om att barnen konkurrerade om faderns uppmärksamhet.

Annandagen åkte de hem till sitt.


Torsdag 29 December 2005
Maken skulle tillbringa kvällen hos barnens farmor. När han gick, fick han höra följande från Henne till barnen:

"Säg hej då till Pappa nu. Ni kommer inte att få se honom på länge"

Han reagerade inte omedelbart på repliken. I flödet av lögner och elakheter om honom från Henne stack den inte av på något nämnvärt sätt.

Den här gången ljög hon inte...

Fortsättning