100.000 and counting.
Lite utanför ämnet kanske, men någon gång igår gjordes det etthundratusende besöket på den här bloggen. Då kan det vara på sin plats med lite statistik:
- 718 inlägg sedan starten i Januari 2006.
- Det innebär lite styvt 11 inlägg per månad, något som inte har inträffat sedan Augusti 2008.
- 2007 var det mest aktiva året med 190 inlägg, med 2006 tätt efter med 186
- 2009 föll antalet inlägg till 76, och till 63 året därpå.
- Det här är årets tolfte inlägg. Fortsätter det så här, så blir det ca 35 inlägg 2011.
Kommentar
Den nedåtgående trenden förklaras dels av att utvecklingen var så mycket mer dramatisk de första åren än de senare. Läget är mer stabilt —om än trist— nu. Dessutom finns det alltså numera saker som barnens pappa inte vill att jag skriver om.
Vidare har jag gjort avkall på att berätta om alla Hennes småttigheter och tjuvnyp. Det kommer bara ut som gnäll. (Men var så säker på att de fortsätter).
Till sist:
Tack, ni som bevakar Hennes Nya Liv. Ni är inte många, men jag vet att ni finns där, några sedan åratal tillbaka.
Sådant värmer och uppmuntrar i en jobbig situation.
7 kommentarer:
En stor anledning till besöksnedgång torde ju vara det alltmer utbredda bloggläsandet via bloglines, google reader m.fl.
Den nedåtgående trenden gällde antalet inlägg, Stationsmannen.
Antalet besökare är annars hyfsat konstant de senaste två åren. De högdramatiska åren 2006 (som jag ännu inte kan förmå mig att läsa bakåt i) och -07 var det kanske dubbelt upp mot i dag.
Tror jag mig minnas, för jag spar inte undan vartefter från min statistiktjänst Statcounter.
Eftersom det kommer en liten puckel de dagar jag lägger ett inlägg, så gissar jag mig till att många har någon form av bevakning på bloggen, och att detta ses som besök från hemadressen av Statcounter.
Detta betraktas för övrigt som integritetskränkande av mången mjukvara, som blockerar Statcounter. Kanske är då mina besökssiffror lite högre än de jag kan utläsa.
Jag fortsätter att kolla dej, och det gör mej orolig när det blir glest mellan inläggen...
Men du finns kvar, och jag!
Jag kikar in då och då. Hoppas så innerligt att det ordnar sig för er alla.
Tack, ni bägge. Inlägg kommer.
Jag följer er troget och tänker på er ofta.
Tack, Ullah
Skicka en kommentar