Ett barns födelsedag
En dag som den här hade jag kommit ihåg i hela mitt liv, men så är jag uppväxt i en helt annan miljö än den barnen lever i:
Morgon
Ingen sång eller tårtbit på sängen. H*n var uppe halva natten och sov långt in på förmiddagen. Liksom de flesta i det hemmet.
Förmiddag
Studiedag i skolan h*n ändå inte går till. Mamman går med ett syskon till försäkringskassan för att inhösta intyg för ännu ett behov/bidrag. Ett annat ringer förtvivlat till pappan och tigger sig till umgänge över dagen.
Eftermiddag
Mamman är kvar på FK. Pappan är och storhandlar på stormarknad med mig, Barnens Farmor och syskonet. Födelsedagsbarnet är hemma med det Spelande Äldsta. Vi ringer och SMS-ar grattar. De mottogs med glädje.
Det är måndag, så firandet för vår del blir i helgen som kommer.(Pappan hade inte barnen i helgen).
Sen em/kväll
Barnet ska gå på bio. Själv. Mamman spar på biljettpengarna.
Som sagt
En dag som denna hade jag haft i minne livet ut. Men barnet i fråga verkar nöjt.
Helt otroligt är detta för en femtiotalist.
6 kommentarer:
Änmäl till soc. att barnen far illa.
Vi har gjort det. Fyra gånger, om jag minns rätt.
Ingen för oss märkbar respons.
För sjuttielfte gången: skandal.
Ja.
Plastfarfar skrev:
En dag som denna hade jag haft i minne livet ut. Men barnet i fråga verkar nöjt.
Jaf tror att dessa barn inte vet om något annat och för dem är det dessvärre fullt normalt att det är så här.
//John
Det är nog så, John.
Skicka en kommentar