30 juni 2006

På Bemärkelsendagen -Vi ha den äran att..

-Inte fan att gratulera. Hon tar ännu ett steg mot medelåldern i dag. Jag vet inte hur Hennes födelsedagsfiranden har sett ut genom åren, men nuläget tillsammans med det jag har sett av Hennes privatliv och sätt att köra barnen ger faktiskt lite underlag för spekulationer som kanske inte är helt fel:

-Barn! Mamma fyller år idag!
[Okej]
-Barn! Ni älskar väl mamma eller hur!
[Okej. (Annars blir det ingen TV ikväll)]
-Barn! Pappa kommer i FÄNGELSE! Hör ni det!
[Vi hör dig]
-Barn! Ni älskar mej!
[Vi älskar dej. (Annars får vi ingen ro eller TV här ikväll)]
-Barn! Vilken fin present ni gav mej. Tack och puss!
[En panna Vodka som Hamstermannen planterat. Snacka om beställning]
-Barn! Jag och Hamstermannen går ut en stund ikväll. Det kommer nog någon som tar hand om er. Hej hej
[Hej hej. Hoppas att mamma kommer hem nykter i kväll. Och att vi får en barnflicka den här gången]

Happy Birthday, Henne.

Du hörde väl av SåChic, En Viss Socialsekreterare och Kvinnohuset på Din Dag?

Hon är nu "tidigare känd av polisen"

I går kväll var det dags igen. Pappan hade varit hemma hos oss och kollat in den nya fina bilen som jag har köpt (27 km på mätaren!) och på vägen tillbaka till sin arbetslokal mötte han ett av sina barn. Och några grannar till sagda barn.

Grannarna måste vid det här laget vara impregnerade av Hennes lögner och baktaleri om sin blivande ex-make. De formerade nämligen en liten ring runt barnet, som för att skydda det mot den förment hotfulle pappan.

Vad de tänkte när ungen brött sig ur inringningen och glädjestrålande rusade fram till sin pappa vet jag inte. Men det hade varit kul att se deras miner.

Det blev en kort pratsund utanför närbutiken på hörnan till deras gata, en gata som pappan av säkerhetsskäl inte beträder. Han har besöksförbud på bostaden. Men, ack.

Scanner
Efter de ständiga polisutryckningarna under början av Maj slog jag till och köpte mig en polisscanner. Det betalade sig nu. Maken ringde nämligen och berättade att Hon hade sett honom med barnet från lägenheten, ock så hade väl någon granne "larmat" också.

Scanner på. Napp: Inom bara någon minut hörde vi en patrull dirigeras till Hennes hemadress. Svaret från bilen var lakoniskt:

-Jo, jag känner till henne. Vi har varit där flera gånger.

Maken intog Omhändertagandeberedskap och gick ut och satte sig på den soffa han brukar invänta polisen på. Med sig hade han de papper från polis och domstol som tydligt dokumenterar att han inte har besöksförbud på barnen, och således inte hade gjort något fel när han köpte ett äpple åt sitt barn.

Vad hände sen?
Inte ett jota. Nada. Zilch. Vi satt framför scannern och hörde inget mer i saken. Pappan satt och njöt av den fina sommarkvällen. Efter någon halvtimme tror jag mig höra den patrull som ryckte ut förklara sig disponibel igen, men jag var inte säker.

Tio minuter senare ringde jag honom och larmade av. Polisen hade väl gått upp till henne och fått den vanliga utläggningen om maken, men den här gången hade de inte agerat.

Alltid nåt. Men vilken karamell att suga på:

-Jo, jag känner till henne. Vi har varit där flera gånger.

Hon är nu "tidigare känd av polisen"

29 juni 2006

Ett samtal med Soc -dock inte med En Viss Socialsekreterare

Maken satt med En Viss Socialsekreterares chef i nästan två timmar i dag. Huvudnumret var hans inspelningar från de tillfällen där han träffade sina barn. Även vanliga digitalkameror kan video nu för tiden, så det är lätt gjort att hala upp kameran när han springer på barnen på stan, vilket har skett ett antal gånger den här våren.

Chefen i fråga verkade avnjuta inspelningarna. Hon bad aldrig om stopp (vilket jag gjorde) vid diverse longörer. Man ser faktiskt att ungarna tycker att det är kul att träffa pappa, något som Hon givetvis hävdar är fel. Enligt Henne så är barnen livrädda för Pappa Busen.

Ett besked kom också: Hon har (helt oväntat, får jag medge) godkänt den kontaktperson som Soc har utsett som "övervakare" vid de fem timmar varannan vecka som pappan nu har rätt att träffa sina barn. Yabaa! Jipiii!

Vi trodde inte detta. Vi tror nu att Hon kommer att krysta ihop något som ställer in träffen, schemalagd till onsdag i nästa vecka.

Vidare framgick det att den bisarra historia som Hon drog i den senaste förhandlingen även hade inlämnats till En Viss Socialsekreterare, till och med skriftligt. Det framgick också att En Viss Socialsekreterare hade försökt gömma det hela. Begrava det. Ring dagis och kolla, föreslog pappan. Dom borde väl ha lagt en sån sak på minnet.

Går inte, kom faktiskt svaret. Motivet är obegrpligt för mig, och skulle dessutom ta spaltkilometer i anspråk.

28 juni 2006

Mer i posten

Jag spekulerade igår om att åklagaren städar undan i Hennes akt innan han kommer till skott. Det verkar så. Min anmälan mot Henne för falsk angivelse är också avskriven. Tror jag. Anmälan handlade om två tillfällen i början av Maj, men bara ett nämns i brevet.

Och pappan har fått en delgivning att kvittera. Det handlar om Hennes anmälan mot honom för barnmisshandel. Det handlar om ett nackgrepp och ett undanlyftande av ett trilskande barn.

Visst låter det småttigt? Men det handlar som sagt om barnmisshandel. Då tar man allt på största allvar.

Barnen i fråga har gått på gruppterapi i månader nu. Terapin är till för utsatta barn och jag kan bara fråga mig om de här barnen inte tar plats och resurser för andra som verkligen behöver den. Och det vore kul att höra terapeuternas kommentar till det faktum att barnen vill träffa sin pappa och att de blir lika glada varje gång de springer på varandra.

Det jag vet om terapeuterna handlar om att de gör ett bra jobb med barn och ungdomar i utsatta lägen, men inte vad de gör med barn som är där för att mamman hittar på trauman som aldrig har funnits, som Hon alltså har gjort.

Terapigänget lär nog uttala sig i den vårdnadsutrednng som har beslutats. Troligen kommer också att kallas till rättegången. Då får vi se om de har tagit Hennes sida, eller om de gör sitt jobb som de ska.

Ett mer känt kort i det här är vårt lokala kvinnohus. De gör livet enkelt för sig: Alla kvinnor är utsatta och alla karlar är djur. Självklart har Hon utnyttjat detta för sina egna syften. Hon inledde ju med att ta in på skyddat boende och vi har sett protokoll där personal på kvinnohemmet i fråga uttalar sig om makarnas hem som en "krigszon" utan annan grund för uttalandet än den info som Hon har försett dem med.

Det lär komma mer dynga från det hållet.

26 juni 2006

En hoper bruna kuvert

Nu har pappan hört av åklagaren. Det kom ett halvdussin bruna kuvert i torsdags. Alla innehöll samma besked:

Förundersökningen läggs ner

Det var responsen på några de polisanmälningar som Hon har lagt mot maken. Ett par av anmälningarna handlar om saker som Hon och hennes ombud till Tingsrätten har sagt att maken är "misstänkt" för. Misstänkt är man man inte förrän man har delgivits misstanke för något, vilket ännu inte har skett i makens fall. Vet inte Advokat SåChic detta?

En pikant anmälan rör "förolämpning" i mars 2005. Jag visste inte ens att man kunde polisanmäla en förolämpning. Annars är det mest brott mot besöksförbud som avskrivs.

Min spontana rektion på dessa nedläggningar var att åklagaren städar undan skitsakerna i Hennes akter och snart fokuserar på det som SåChic (Hennes ombud) har kallat "inte ringa" misshandel i trots mot polisens formulering av ett nackgrepp.

Makens juridiska ombud gjorde samma reflexion. Vi blir väl varse.

En brottsmålsrättegång kommer att betyda mycket för utgången av vårdnadstvisten. Hon och hennes ombud hävdar ju att maken ömsom har terroriserat familjen i åratal och ömsom bara har suttit i ett hörn och varit full medan Hon skötte hem och barn på dagarna för att sedan arbeta på nätterna.

Hon verkar förvissad om att maken får fängelse och att Hon själv därmed får vårdnad och umgängesrätt på barnen.

Vi blir väl varse.

22 juni 2006

Midsommarfirandet

Det blir lite vemodigt i helgen. Vi hade gjort det till en tradition att vara med barnen på Midsommaraftnarna, men det går ju inte nu. Men vi vet faktiskt hur Hon och barnen firar helgen.

Isär.

Jäpp. Så är det. Hon har rest bort några dagar. Barnen, utom ett, är med klasskompisar på deras land. Det återstående barnet är hemma hela helgen.

Med barnvakt, enligt uppgift. Det får vi verkligen hoppas.

(Källa samtalet med pappan igår)

Tandläkaren? -Icke

Igår fick pappan en ganska lång pratstund med ett av barnen. De råkades på den busshållplats som är gemensam för Henne och pappans arbetslokal.

Det visade sig att två av barnen var helt ensamma hemma i tre timmar, något som pappan har svårt att acceptera. Så gamla är de nämligen inte. Men, det är klart. Kunde Hon släppa iväg barn till köpcentret, så kan Hon väl lämna dem helt ensamma några timmar. Nåväl.

Pappan, som inte har umgängsrätt med barnen, är mycket bekymrad för deras välmående, kost och hälsa. Samtalet kom in på tandläkaren, något som Hon helst undviker.

Inget av barnen har varit hos tandläkaren. Trots att det här barnet vid ett tillfälle föll och slog i så att det ilade i tänderna (de som kommer efter mjölkisarna, vad de nu heter), så var det inte på tanke att gå till tandläkaren.

Sån är Hon.

21 juni 2006

Hon är inte ensam

Det finns förstås fler situationer som liknar den den vi skildrar här, men jag hoppade ändå till när jag stötte på texten nedan. Den är från Offer Jag??..vad snackar du om? som skrivs av en 44-årig ensamstående fembarnsmamma (med ett besvärligt ex). Texten kunde faktiskt vara riktad direkt till Henne.

En dag, förr eller senare, kommer Hon att se detta. Hoppas kan man ju alltid att Hon tar till sig den på rätt sätt.

Läs&Begrunda puffeltufflans text:

_______________________________________________


Vad tänker dom på..dom Mammor (pappor kan dom med)
som använder sina barn som slagträn mot papporna¨
av ren bitterhet och ilska så bedriver dom
denna terror mot sina barn.

Att mamman förtalar pappans sida..
alla i pappans närhet
det är barnens ev syskon
farmor och farfar..ja alla.

Fattar inte denna mamma att varenda
ord skär in i barnens hjärtan som en kniv
som vrids om varje gång pappan kommer på tal
och oftast i negativa ordalag.
Fattar inte denna mamma att barnet älskar pappan
och inte har ett dugg med konflikten att göra
tydligen inte..

Att såra en annan människa via barnen..
är nog så effektivt vapen..
på bekostnad av barnets tillit till dom vuxna
och mamman får själv ett övertag

Vad lär sig barnet? av denna ondskefulla handling
där mamman genom hårda ord och lögner..
mot pappan..
kränker barnen så djupt..
kommer såren någonsin att läka?

Vad tänker denna Mamma som genom att
ingå en symbios med barnen
beskyller pappan för att gjort den ena ondskefulla
saken efter den andra mot barnet.

En hjärntvätt utan dess like svår att nå
för barnet har hamnat i en fruktansvärd lojalitetskonflikt
där mamman som är närmast barnen..styr..
..helt och hållet barnens känslor och tankar

Barnens fruktansvärda rädsla
för att förlora mamman.. hand i hand med
hot om att hon ska dö..Eller att dom ska dö
för att lindra smärtan och rädslan
så måste barnen förakta pappan..
för att mamman inte ska dö

Vad tänker hon på..denna mamma
som använder dessa små oskyldiga barn
som ett medel..för att hämnas på mannen som
hon älskade så högt..
…att hon kunde skaffa dessa barn med honom

Dessa barn som sedemera blev hennes
så effektiva vapen mot honom

Dessa barn som..som mest av allt vill
älska sin pappa..så som bara barn kan älska
Se upp till honom..vara stolta och säga
Det där ÄR min pappa.

Denna mamma har tagit från dessa barn
tilliten till dom vuxna
och den trygghet som hjälper barnen
att få vingar..för att sen stolta och trygga
flyga ur boet

Dom här barnen är så vingklippta
med hjärtan som gråter
och genom en fullständigt vansinnig mamma
så börjar dom sin vandring mot vuxenvärlden…
känslomässigt trasiga
med sår som är så svåra att
läka..
om dom någonsin läker

Bara för att en mamma var bitter och arg
så har barnen förlorat
halva sin själ

Det finns ingen vinnare
bara förlorare
Och dom som förlorat mest
är ju Barnen.

Var rädda om varandra!

_______________________________________________

Texten i orginal finns här.

20 juni 2006

Soc satte fart!?

Maken ringde Socialförvaltningen i fredags, så fort han hade läst utslaget, och lyssnade med dem vad som gällde.

Vi ordnar med en kontaktperson, kom svaret. Men det kan vara svårt att få fram en till första träffen med barnen om tre veckor. Sen kan vi inte börja arbeta formellt förrän vi har tillgång till utslaget.

Maken hängde på låset i går morse med en kopia. Det räckte för dem. Läs nu det här:

En Viss Socialsekreterare av alla människor hade ordnat en person redan samma dag! Klart att du ska få träffa barnen, sade hon och verkade till och med glad åt det hela. Jag trodde knappt mina öron när jag hörde detta.

Kontaktpersonen i fråga har varit med i svåra situationer förr och har Soc' fulla förtroende i saken. Men vederbörande kunde bara på onsdagar. -Jaha, sade pappan. -Då går det väl inte. Utslaget inehöll nämligen om en noga specificerad dag och till och med klockslagen för de fem timmarna varannan vecka.

En Viss Socialsekreterare lugnade honom. Det är ingen stor sak, fick han veta. Det går att ordna.

Nu är det bara att avvakta Hennes åtgärder. Den första blir förstås att hon överklagar. Den andra att omöjliggöra träff efter träff på grunder som man lätt kan spekulera i. (Dock inte här)

Sån är Hon.

19 juni 2006

Att göra och mer om domen.

Nu på förmiddagen går maken till Socialförvaltningen med en kopia på Tingsrättens utslag från i fredags. Det är den första i en räcka åtgärder som ska till för att han verkligen ska kunna få träffa sina barn under kontrollerade omständigheter den 8 juli. Till och med klockslag för umgänget är angivet, mellan klockan 10 och 15 får han träffa sina barn.

  • Soc får papperet. Då kan de börja agera
  • De kollar bland kontaktpersonerna
  • Bägge makarna måste godkänna vederbörande
  • Vederbörande måste sedan vara i närvaro av hela barnaskaran hela tiden

Vi vet ju att Hon kommer att överklaga domen till hovrätten och att ingen föreslagen kontaktperson kommer att falla Henne på läppen. Vi kan också vara säkra på att Hon kommmer att göra sitt yttersta för att trilskas och sabotera träffarna när handlingen har kommit så långt.

Maken har lyssnat med sitt ombud och med Soc om detta. Går Hon för långt, så "finns det medel", kom svaret. Det gagnar ju inte direkt Henne att bete sig som hon gör.

Vi har också tittat i protokoll och utslaget från i fredags. Inledningen är en pärla:

"Rätten tar en paus för att [Hennes ombud] skall ges möjlighet att tala med [Henne] om vikten av att hon närvarar personligen vid dagens sammanträde. Efter pausen inställer sig [Hon] och hennes begäran om medhörning återkallas"

Ni läste rätt. Hon ville inte vara med på sin egen förhandling. Sån är hon.

Annars var det inte mycket nytt. Hennes ombud malde på med deras synnerligen löst grundade propaganda om maken och hur farlig han är. Ombudet har till och med mage att på (ett undanglidande) sätt få fram att Hon är orolig för att maken kan "ta sig till" något med barnen.

Ett tankefrö är sått. Ett ogrundat påstående som vi hört så många utav på den här resan.

Det mest bisarra inslaget i förhandlingen är inte med i protokollet, det där Hon lägger ut texten om att maken skulle ha suttit på dagis med ett av barnen och läst en saga om en pappa som mördade sitt barn. Grädden på moset var att Hon sedan hittade urrivna sidor med historien i barnets ficka.

Jag kan tänka mig att Hennes ombud är tacksam för detta. Men jag kan inte förstå att Tingsrätten utelämnade det. För man kan väl inte komme efteråt och be dom stryka saker som inte passar ut ett förhandlingsprotokoll?

16 juni 2006

En delseger -för barnen!

Jäpp. Jag trodde det inte. Barnens farmor blev lite besviken och pappan är lycklig. Så här kom utslaget från tingsrätten:

Barnen får umgås med sin pappa! Eller som det heter, maken har från och med den 8 juli rätt att umgås med sina barn fem timmar varannan lördag. Detta i närvaro av en "oberoende kontaktperson".

Jeeez. Holy shit. Tingsrätten har insett att maken inte är det nersupna monster som Hon har utmålat honom som i snart ett halvårs tid.

Först tänkte jag att det här med kontaktperson är lite kränkande, men en kontaktperson blir ju också ett sanningsvittne när (inte om, utan när. Notera detta) Hon kommer med historier om vad barnen har känt och upplevt när de har varit med sin pappa. För det kommer hon att göra. Så mycket är vi säkra på.

Sen är det en sak som jag faktiskt tycker är angelägen. Hon har i en förhandling dragit en vals som bara måste vara hämtad från en skräckis, bok eller film. Den som kännde igen detta tema, får tammefan en hittelön om vi får veta. Då köper jag boken eller filmen och skickar den till SåChic. Och förstås Henne (-;

Kanske redan i eftermiddag...

...kommer utslaget från Tingsrätten. Det gäller hur vårdnad och umgängesrätt med dithörande nyttjande av parets bostad (Den biten är stor för Henne) ska se ut till dess att den "riktiga" skilsmäss- och vårdnadsdomen kommer någon gång efter sommaren.

Förhandlingen förra fredagen innhöll några egendomliga inslag och anklagelser, varav den om barnboken är den mest bisarra.

Hon och (det tillfälliga?) ombudet YngstITjänst gjorde inte särskilt bra ifrån sig. Ombudet krävde till exempel att vårdnadsutredningen skulle ske på ett sätt som helt enkelt inte är tillåtet. Så mycket kunde hon.

Men vi tror inte att det blir någon ändring av nuläget, Hon har ensam umgängesrätt till alla barnen och lägenheten är därmed också Hennes.

Samhället dömer alla män efter samma mall, har vi lärt oss. Det innebär att alla karlar är missbrukande troll och att alla kvinnor är utsatta och misshandlade.

De fall där det inte är så, är måhända lätt räknade. Men några fall finns det, och man tycker nog att Socialtjänst, kvinnojourer och alla andra borde kunne känna igen ett när de har det under näsan.

Men, ack.

15 juni 2006

Ett fax till:

Det verkar ha blivit en fax-vecka här på Hennes nya liv. Då tar vi väl ett till:

Det här faxet gick i början av april från SåChic, Hennes ombud, till Tingsrätten. Bakgrunden är att den första förhandlingen om interimistisk (tillfällig) vårdnad av barnen slutade med att Hon ensam fick umgängesrätten efter att ha hotat med att vägra att träffa barnen om pappan fick den allra minsta umgängesrätt med dem.

Ett högt spel som gick hem, bland annat för att SåChich hävdade att den polisanmälan om "ringa misshandel" på maken inte alls handlade om ringa misshandel. Det var grov misshandel, sade SåChic.

En ren lögn, faktiskt. Ren och skär, framkastad av en som lite senare beviljades inträde i Advokatsamfundet.

Tingsrätten fattade sitt beslut, men ombad SåChic att komma in med kompletterande uppgifter om saken före den 1/4. Dessa kom aldrig. Helt förståeligt, eftersom påståendena var gripna ur luften.

I stället kom detta:

I egenskap av ombud tillika rättshjälpsbiträde för [Henne] samt förelagd att inkomma med yttrande anförs följande:

Anledning till att [Hennes] begäran om komplettering av förundersökningen återtagits är att [Hon] och barnen mår dåligt och inte orkar deltaga i ytterligare förhör.

Såväl [Hon] som barnen är fortfarande i stort behov av att få bearbeta sina traumatiska upplevelser med [Maken]

Maken är alltjämt misstänkt för brott mot såväl [barn] som [Henne]. Enligt uppgift skall beslut i åtalsfrågan fattas inom kort. [Hennes] uppfattning är att tillräcklig bevisning presenterats för fällande dom mot [maken]

Att maken nu, enligt motpartsombudet, polisanmält [Henne] för misshandel av [ett barn] återspeglar väl parternas allvarliga konflikt.

[Hon] tillbakavisar alla anklagelser om att hon skulle ha utsatt [barnet] för brott.

Socialtjänsten har slutfört utredningar ang barnen, se bilagor. Att inhämta ytterligare utredning i målet är inte nödvändigt.

Att hålla fortsatt muntlig förberedelse, i avsaknad av nya omständigheter som skulle kunna föranleda en annan bedömning i målet är inte meningsfullt. [Hennes] uppfattning är att målet med stöd av bilagda utredningar är tillräckligt utrett. Hemställan om att tingsrätten förelägger parterna att inkomma med bevisuppgift och därefter skyndsamt sätter ut målet till huvudförhandling kvartstår således.


Glidande antydningar. Oprecisa påståenden. Ett fabricerat påstående från en, och endast en person, börjar redan i mars månad att bli en sanning för allt fler. Hur lyckas man med sånt?

De två första styckena är ett alltså ett rätt normalt inslag i Hennes svartmålning av maken, förstås påhittade. Det finns inga trauma skapade av honom. Däremot har en hel del fabricerade otäckheter om maken kastats fram, tyvärr några av dem med kvinnojourens benägna bistånd.

(Sorry, ROKS. Man kan inte satsa på rätt häst varje gång. Men Keep On the Good Works och se framåt i stället för att gräva ner er i den här barocka processen)

"Maken är misstänkt"... Han är anmäld och inget annat. Notera formuleringen om åtalsfrågan: "Enligt uppgift skall åtal väckas inom kort" Här tar Så Chic ut ett avstånd. Det är förmodligen Hon som har uppgivit detta om åtalet. Något åtal är ännu inte väckt, ska ni veta. Det här faxet gick alltså i början av april och ingen vet i skrivande stund, mer än två månader senare, när det kommer.

Att Hon tycker att det som finns räcker för fällande dom, får de två stå för. Men det är nog inte många andra än det här paret som skulle tala om för rätten att tillräcklig bevisning föreligger. (Bevisningen utgörs för övrigt enbart av Hennes utsagor)

Det var jag som anmälde Henne för barnmisshandel och ingen annan. En petitess kanske, men typsikt för SåChics agerande. Jurister borde väl ändå inte göra så enkla slarvfel? Jag trodde att de var noggranna typer.

Eller kanske hon ljög hon nu också? En anmälan från maken framstår ju som en desperat motanmälan och är väl inte så mycket att bry sig om. En anmälan från en utomstående skänker ju mer tyngd. F-n vet vad jag ska tro, där.

Givetvis tillbakavisar Hon alla anklgelser. Skulle den mänskan fastna med handen, hela armen, i syltburken på bild, på video, i direktsänd HDTV och med elva tränade observatörer som närvarande Åsyna Vittnen, så skulle Hon blåneka till allt. Sån är Hon.

Sista stycket är på sitt sätt magnifikt i sin pompösa arrogans. De (egentligen Hon, som SåChic valt att formulera sig) bara avfärdar tingsrättens begäran om ytterligare bevis. Sagda ytterligare bevis har de själva sagt att de skulle ha lagt fram den senast den 1/4.

Sådana är dom, Hon och SåChic.

Nu faxade rektor!

Förhandlingen i fredags kan knappast beskrivas som en lysande insats av Henne och det (tillfälliga?) ombudet YngstITjänst. Dels försökte Hon köra rätten och Tingsfiskalen med otillåtna krav som till exempel att kasta ut en åhörare, och dels kom de bägge med ett krav som strider mot Socialförvaltningens arbetsordning. De krävde att vårdnadsutredningen inför skilsmässoförhandlingen görs av samma personer som står bakom den som låg till grund för nuläget.

Jag kan tänka mig att SåChic, Hennes hittillsvarande ombud, rynkade pannan när hon fick veta detta. Men igår kom en i mina ögon illa genomtänkt respons:

Ett fax gick från SåChic till både Tingsrätten och makens ombud. Tre sidor, faktiskt:

Sida ett

I egenskap av ombud för [Henne] får jag härmed ange och åberopa bifogad handlig, till styrkande av att ett umgänge mellan barnen och [maken] inte är förenligt med barnens bästa, samt att barnen blivit rädda och påverkats negativt av faderns kontakter med dem.

Detta meddelande med bifogad handling översänds även till [makens] ombud.

En normal skrivelse, kan tänkas. Men den är otäck i ett avseende: Det här med barnens rädsla är Hennes mantra, som Hon och Hennes representanter mal och åter mal. Precis som i politiken, är det lätt hänt att ett påstående som upprepas tillräckligt ofta blir en sanning.

Sida två: (handskriven med riktigt stora bokstäver)


___________________________________________________
FAX
Till advokatbyrå NN
attention YngstITjänst

Anteckningar enligt telefon-
önskemål från [Henne]

Med vänlig hälsning

NN
Namnförtydligande
Rektor


_______________________________________________________
Det här tog faktiskt en hel A4 i anspråk. Att skicka med med försättsbladet även till makens ombud var nog ett klerikalt misstag på advokatbyrån. Här finns ju tung information i form av att det är på Hennes uppdrag som sida tre har fabricerats:

Sida tre
En sammanställning av de gånger som pappa ([hans namn]) som dök upp på vägen antingen hem eller till skolan.

1. Torsdag den 13 april 2006 kl. 11.15: [pappan] har dykt upp när vi var på väg till skolan från matsalen. Han pratade och kramade [ett barn]. Det var jobbigt för [barnet] efteråt.

2. Torsdag den 27 april 2006 kl. 15.10 var vi på väg hem så märkte vi att [pappan] föjer efter oss. Han försökte envis prata med barnen och spela in samtalet med en telefon bandspelare. Denna gång barnen har blivit väldigt tagen och irriterade av besöket. Den händelse rapporterades till skolledningen.

3. Onsdag den 3 maj 2006 kl. 15.15 på vägen hem sitter [pappan] på X-torget och skriker på avstånd med barnen. Barnen blev rädda för honom och därmed springer de från platsen.

4. Tisdag den 16 maj kl. 15.20 på väg hem vid X-torget dök [pappan] och vill träffa med barnen. Han hade en digital kamera med sig. Han vill ta bilder, men jag hindrade honom. Barnen var oerhört rädda för honom. Han upphöll oss ca 10 minuter så vi missade bussen också.

5. Måndag den 12 juni 2006 kl. 11.15 var jag på ett möte med social enheten vid Y-nämnden. Pappan dök upp när [ett barn] tillsammans med klassen och gick upp till skolan. Han ville ta bilder på [barnet] och säga glad sommar till [barnet]. Han gjorde det och sedan försvinner han från platsen.

Vid tangentbordet står

[Den Lille Bodyguarden]

Jäpp. Himself. The very same. Dock utan namnteckning. Det hela är uppenbarligen hopkokat i all hast, så illa som det är skrivet. Och urvalt också förresten. Det anses tydligen försvårande att en pappa vill säga glad sommar till sitt barn. Aja, baja!

Tre av incidenterna är redan speglade i den här bloggen. Versionerna skiljer sig åt, och jag tror att Bodyguarden har förväxlat ett par av händelserna.

Att det är jobbigt efteråt när ett barn träffat sin pappa på stan, kan man förstå. Ungarna lever ju under Hennes propagandaparaply och får förmodligen dagligen och stundligen höra vilken hemsk varelse han är. Då är det frustrerande att få skäll (och mer?) för att man har träffat sin pappa.

Barnen blir tagna av att pappan kontaktar dem. Det kan vi hålla med om. Men resten är ett rent fabrikat. Det är glädjen i att träffa farsan och sen det faktum att han måste gå (eller hämtas av polisen) som skapar frustrationen.

Vi vet att Hon säger till barnen att "pappa kommer att åka i fängelse". Vi vet att Hon säger till alla som vill höra på att barnen är livrädda för pappan. Vi vet att Hon ljuger (eller kanske lever i ett eget universum?) när Hon säger detta.

Hur skulle annars en händelse som denna kunnat äga rum?

I skrivande stund pratar maken med sitt ombud om hur detta ska besvaras. Stay tuned, folks.

13 juni 2006

Ett typiskt fax

Advokater faxar tydligen mer sinsemellan än de pratar. En del av den trafiken får vi kopia på. Här är till exempel ett som är ganska typiskt SåChic. Det är daterat den 1 juni i år och gick till tingsrätten inför den förhandling som man kan läsa om här. (Avskrivet ord för ord, så det är alltså SåChic och inte jag som svarar för språkfelen)

I egenskap av ombud tillika rättshjälpsbiträde för [Henne] får följande anföras.

[Maken] har sedan besöksförbudet meddelades i februari 2006 fortsatt att trakassera och förfölja [Henne] och barnen. Han har vid ett stort antal tillfällen överträtt besöksförbudet varvid polis tillkallades. [Maken] har dessutom varit frihetsberövad pga överträdelserna.

[Maken] är numera även misstänkt för överträdelse av besöksförbud och är kallad på polisförhör ang detta.

Kammaråklagare BÅ har denna dag meddelat att överträdelserna av besöksförbudet försenat förundersökningen men att åtal mot [Maken] kommer att väckas innan sommaren.

Socialtjänsten har föranstaltat utredningar i vilka samtliga barns behov klart framgår. Att inhämta ytterligare utredning i form av vårnadsutredning är icke nödvändigt utan skulle endast fördröja målets handläggning. [Hon] motsätter sig således att tingsrätten inhämtar ytterligare utredning.

Det har mot bakgrund av ovan anfört inte framkommit några nya skäl som skulle föranleda tingsrätten att göra en annan bedömning i vare sig vårdnads- eller umgängesfrågan. Det är således inte nödvändigt att hålla fortsatt muntlig förberedelse varför det hemställes att muntliga förberedelsen ställs in.

SåChic kanske skulle ha blivit politiker i stället? Hon kör den där lagom osanningsenliga skildringen av barnens pappa. Ordvalet "trakasserier" är ju ganska starkt, men hon skriver inte vari trakasserierna består. Jag kan berätta att de består i att pappan helt enkelt syntes för barnen, som blev glada över att se honom.

Visst har polisen tillkallats. Dom måste börja bli trötta på hennes ideliga falsklarm nu. Och omhändertagandet den 6/5 är en synnerligen het potatis. Polisen gjorde fel den kvällen, och dom vet om det. Vi funderar faktiskt på JO där. Men i Hennes och SåChics universum är detta ett belägg för att pappan är en storskurk. SåChic utelämnade för övrigt det faktum att pappan släpptes efter bara en timme. Ingen häktningsförhandling. Ingenting. (Fast en ursäkt borde ha varit på sin plats)

Påståendet att pappan är misstänkt är förmodligen semantiskt och juridiskt korrekt. Det är bara det att det bara är Hon, och SåChic förstås, som misstänker maken. Polisen har en utredning att genomföra.

Jag misstänker att Hon har larmat om brotten mot besöksförbudet mot bättre vetande. Hon är anmäld för detta. Då är det väl korrekt att hävda att Hon är misstänkt för falsk angivelse? För övrigt ett menedsbrott som kan ge Henne sex månader på Hinseberg. Nåväl.

Vi har inte kunnat nå åklagaren i fallet lika lätt som SåChic och Hon tydligen har gjort, och kan inte bedöma sanningshalten i den utsagan. Men jag måste ärligt medge att det stycket i mitt tycke förmodligen också skruvar på fakta sådär lite lagom för att få till det utan att egentligen påstå något. Politikertugg.

Att dom inte vill ha en vårdnadsutredning är förståeligt. Den som finns, är en ren partsinlaga. Klart att den räcker för dom.

Det sista stycket skulle göra mig något sur om jag hade fått sådana skrivningar i min egen tjänsteutövning. SåChic har faktiskt mage att tala om för tingsrätten vad den ska tycka, tänka och besluta. Jag hade ruttnat fullständigt på Henne och SåChic.

Kanske tingsrätten gjorde det, förresten? Det blev ju en förhandling.

Förhandling två del två -Vilken film har Hon sett, egentligen?

Förhandling två inleddes med att Hon vägrade att vara i samma rum som maken. Hon "mådde dåligt" och "kände sig hotad" av makens närvaro. I en Tingssal! När Hon fick klart för sig att det inte gick att ordna ett enskilt rum åt Henne, så visade det sig att Hon vägrade att ha barnens farmor i samma rum. Farmodern var där som åhörare, en självklar rättighet i vårt öppna samhälle. Det hela höll på att ställas in, tills farmodern vek sig. Inte ens rättens ordförande, Tingsfiskalen i det här fallet, har rätt att avvisa åhörare pga en av parternas lösa tyckande.

I Hennes värld tycks det dock vara så. Ombudet, inte SåChic den här gången, verkade lite generad men gjorde sitt jobb och ställde upp på Hennes bisarra krav:

Äntligen förhandling
Förhandlingen går till så att de inblandade parterna och deras ombud läggaer fram sina argument och sedan får den andra sidan bemöta dessa. Man behöver tyvärr inte belägga sina påståenden i en förhandling som denna. Det vet Hon, och Hon och hennes nya ombud agerade därefter. Vad sägs om detta:

  • Maken står så gott som dagligen på gården eller gatan och skriker upp mot lägenheten.(Det är möjligen Hon som gör det. -Åt barnen. Han visar sig inte på gatan just för att slippa sådana påståenden)

  • Maken har suttit på Dagis och läst en saga om en pappa som dödar sitt barn för ett av barnen och sedan rivit ur sidor ur boken och stoppat ner dem i barnets ficka, för att mamman ska hitta dem och skrämmas av detta. (Vilket bisarrt påstående! Var har Hon fått det där ifrån? Den som har sett filmen eller läst boken är mycket välkommen med ett tips)
    Detta har vi inte ens tänkt tanken på att fråga Dagis om det är sant. Det vore kränkande. Håller Hon på att gå över kanten?

  • Barnen är (var för sig) rädda för att pappa ska kidnappa de andra barnen när tillfälle gives. Här svarade maken att han hade ett tillfälle när han sprang på två av dem ensamma på köpcentret, men att han då tog hem dem på ett säkert sätt i stället.

  • Vid detta tillfälle, anklagar Hon, har maken även tagit sig för att köpa leksaker till barnen. (Det här är en obegriplig anklagelse. Är det något brottsligt i att göra så?)

  • Maken baktalar Henne inför Hennes vänner. Han har i och för sig träffat ett par och berättat om skilsmässan, vilket var en nyhet för dem. Är dett baktaleri? Och vad Hon säger om honom inför alla som (knappast) vill höra på, inklusive 112, verkar inte höra till saken.
Och en, på sitt sätt förståelig, begäran:
  • Hon krävde nämligen att den vårdnadsutredning som ska göras inför domen i fråga, utförs av samma personer som har gjort den utredning som ligger till grund för nuläget, att Hon har ensam vårdnad om barnen. (De är parter i målet och har strukit allt som möjligen kan tala till pappans fördel i sina skrifter.
Hennes ombud, yngst i tjänst på SåChics advokatbyrå, ställer kravet utan att blinka och utan att veta att en sån sak vore ett brott mot alla regler på Socialförvaltningen. Till och med En Viss Socialsekreterare (som definitivt inte hör till våra favoriter här) har sagt att detta helt enkelt är uteslutet. Vårdnadsutredningar görs av folk som inte varit inblandade i fallet tidigare. Punkt.

Kan juristen juridik? Nja, enligt deras lilla hemsida är så vederbörande specialist på famlijerätt. Fan tro't. Den här personen var långt ifrån så aggressiv som SåChic, och verkade till och med lite besvärad emellanåt. Hon ljög ialla fall inte, till skillnad från SåChic. Det hedrar henne.

Och så en helt osannolik uppgift, som vi inte har kunnat vare sig bekräfta eller dementera:
  • Åklagaren i brottmålsdelen, BÅ, har i ett SMS meddelat Henne att rättegången mot maken för hans avskyvärda dåd (ett nackgrepp --> ringa misshandel) kommer att ske före sommaren.
Ni läste rätt. SMS. Short Messaging Service. Skulle en traditionsbelastad jurist verkligen kommunicera den vägen? Fax och i nödfall pappersbrev är ju deras kanaler. Makens ombud har försök nå BÅ i ett antal dagar nu, utan att lyckas.

(Här invänder Farmodern att det kanske ligger något i det. Han slipper ju då att lyssna på Hennes evinnerliga tirader, beskyllningar och tjat om hur rättssamhället ska agera gentemot maken)
  • Maken anklagas också för att trakassera Den Lille Bodyguarden, när det i själva verket är tvärtom. Personen i fråga har till och med fått tillsägelse att inte gå på maken som han har gjort mer än en gång. Men i Hennes (fantasi-)värld så är det ju maken som är roten till allt ont...

Nå? Det här ser ju inte så bra ut för Henne.
Det spelar egentligen ingen roll, har makens ombud sagt. Hon har interimistiskt vårdnaden om barnen och lär få behålla den, trots dagens vettlösa agerande och påståenden. Tingsrätten ser alltid till barnens bästa, och Hon har ju hotat med att vägra att träffa barnen om maken skulle få någon som helst del av vårdnaden.

Hon vägrar varje form av samarbete med maken. Maken har lagt fram detaljerade och genomtänkta förslag på hur föräldrarna skulle hantera situationen. Hon bara nekar och kommer med sitt mantra, att hon ska ha barnen (och därmed få lägenheten)

Tingsrätten kallar detta att "föräldrarna inte kan samarbeta". Vaddå föräldrarna?

Det är ju för h-e Hon som inte kan samarbeta!

12 juni 2006

Förhandling två del ett

Tyvärr var jag inte där, men i fredags var det en andra förhandling om barnen, vårdnad och lägenheten mellan makarna. Tanken är att få en interimistisk (tillfällig) lösning i väntan på den permanenta skilsmässouppgörelsen som förmodligen blir av efter sommaren.

Akt 1
Hon kommer med ett annat juridiskt ombud än SåChic. Om Hon och SåChic har gjort slut vet vi inte, men det är i allafall samma advokatbyrå som fortfarande hjälper Henne. Det nya ombudet agerar lika leende och inställsamt mot Henne som SåChic. Själv ser Hon lite tärd ut, eller är det bara resultatet av några månadres hårdbantning? Hon har ju trots allt nästan två heltidstjänster till stöd. Intrycket förstärks av att Hon kommer iförd svarta glasögon en regning dag.

Ombudet inledde med att berätta att Hon vill sitta med som medhörande i ett annat rum, eftersom Hon mår så dåligt och även känner sig hotad av maken.

Tingsfiskalen, den som leder förhandlingen, fick göra paus och kolla läget och vad som gäller. Det här är en helt unik situation. Sedan kallas de bägge ombuden in och får veta att det inte går att ordna medhörning i ett annat rum i dag.

Då ställer Hon plötsligt kravet att barnens farmor, som är där som åhörare, inte ska vara med och höra på. I en offentlig förhandling!

Makens ombud motsätter sig detta ohemula krav, som framförs av ett lätt besvärat ombud för Henne. Det går inte, man får inte, avvisa åhörare på löst tyckande från ena parten i en sådan här förhandling. Ombudet kallar det hela en parodi, dock inte så att Tingsfiskalen eller Hennes ombud hör det.

Barnens farmor vet att det hela bara skulle resultera i en ny förhandling vid ett senare tillfälle om Hon ställde in. Detta skulle gynna Henne, så farmodern viker sig och sitter av förhandlingen i väntrummet i stället.

...och det här var bara början. Fortsättning kommer.

09 juni 2006

...med anledning av överträdelse av besöksförbud

Maken var igår hos den utredare, MJ, som verkar vara den på polisen som har Hennes soppa (spilld) i sitt knä med anledning av att Hon hade anmält honom för överträdelse av besöksförbud.

Och några saker till fick han reda på.

Hon har försökt utverka ett besöksförbud på maken gentemot barnen inte minder än tre gånger de senaste veckorna!

Att Hon inte lyckades verkar inte ha spelat någon roll. Hon gick ju på i sin vanliga stil och agerade gentemot 112 som om detta skulle finnas på fler ställen än i Hennes eget sinne.

Vidare
Samma dag han fick en timme på stan med två av barnen skulle han enligt Henne ha stått på gatan nedanför den lägenhet han inte får besöka och skrikit olika tillmälen. Näppeligen. Maken vet vad som gäller och tar inga risker. Han har inte satt sin fot på den gatan sedan Tingsrätten utfärdade sitt civilrättsliga besöksförbud mella makarna. Hon ville nog bara balansera sin egen omdömeslöshet med en anmälan eller två.

Den dagen Hon faktskt begick ett brott mot besöksförbudet mellan makarna, skulle maken ha lagt ett brev i Hennes brevlåda. Innehållet i brevet, och kanske faktum att Hon hävdar att det var maken som lade ner brevet, föranledde polisanmälan. Inte har maken gjort detta, inte. Hon ville nog bara balansera sin omdömeslöshet med en anmälan eller två.

Brevet låg hos utredare MJ, och maken bad att få se det.
-Njae.
Maken erbjöd sig att lämna handstilsprov.
-Umm. Nja. Då får vi skicka det till Linköping för analys. (SKL)
Maken undrade om det var för dyrt att göra så. MJ höll med.

Brevet i fråga blir nog liggande där det ligger.

SåpaTakter:
Under samtalet kom min anmälan på Hennes falska angivelser till MJ för handläggning. Det är sant!

MJ skummade anmälan och en diskussion om den 6 maj uppstod. Det är en het potatis, eftersom maken ju togs in på felaktiga grunder. Han släpptes efter någon timme.

Dock är ett felaktigt omhändertagande ett felaktigt omhändertagande.

MJ förklarade det hela rätten hade glömt att underrätta polisen om besöksförbudet mellan makarna.

Tyvärr, MJ. Vi tror inte på detta. Poliserna berättade då för honom att det fanns besöksförbud mellan makarna. MJ hade alltså fel på den punkten. Alla som jobbade den kvällen verkar helt enkelt ha gått på vad Hon sade när hon ringde 112.

Vad sker?
Det är en riktig smet av anmälningar och motanmälningar nu. MJ verkade inte direkt lyrisk. Han lägger nog ner hela skiten om han kan, men en knäpp på näsan för sina falska anmälningar kan man väl hoppas på att Hon får.

Att Hon kallas till förhör med anledning av mina och makens anmälningar för falsk angivelse, respektive ofredande och brott mot besöksförbud får man väl ta för givet.

Eller tar polisen också ställning för Henne vad Hon än gör?




Andra bloggar om:
,

08 juni 2006

Tingsrätten schabblade

Den utredning som spelar så stor roll för det rättsliga nuläget saknade tre bilagor vilket upprört har påpekats i den här bloggen, och av makens ombud i fax till Hennes advokat, SåChic.

I ett samtal med en tjänsteman i Tingshuset nämnde makens ombud detta.
-Va. Har du inte bilagorna X, Y och Z i målet?
-Nej. Bara fram till U, V och W. De är det vi har.
-Ajaj. Vi har slarvat.

Bilagorna faxades per omgående till ombudet. Jag har inte sett dem ännu, men det är tydligen inga kioskvältare. Vi får se.

Samtalet var med anledning av en förhandling som skall ske i morgon, fredag. Förhandlingen är en uppföljare till den förhandling som i våras gav Henne omvårdnaden om barnen, lägenheten och maken förvägrades umgängesrätt med barnen eftersom Hon spelade högt och hotade med att vägra att ens träffa sina barn om maken hade den allra lilla minsta umgängesrätt med barnen.

Bara detta hot diskvalificerar Henne från omvårdnad i mina ögon men inte i Tinggsrättens, tyvärr.

I morgon är det en ny dag...

05 juni 2006

Okej -en öl till. Jag dånar snart

Det här är långfilmsmaterial i min ögon. Barnen ger sig av på en expedition till det hus som pappa skulle kunna ha bott i, bara hans ekonomi hande räckt till. Dom visste att pappa inte hade råd att bo där, men dom tog sig ändå dit och tittade på lägenheten som han var på vippen att ta.

Banalt? Inte för mig. Gripande! Snart kraschar jag över tangentbordet, så onykter jag är.

Tänk om Pappa hade bott här? Det Skriker i mig vid tanken på hur barnen upplevde den dagen. Hur hade dom det då? Vad såg de för sina ögon? Vad sade de till varandra?

"Tänk om pappa bodde här"

Frostmofjället, säger ni? No way.

This was for real.

Lågt. Trött -Har advokater regler?

Okej. Jag är inte helt nyckter. Men ändå:
I kväll är det bara några få dagar till en förhandling. Den förmodligen sista inför den definitiva som kommer någon gång efter sommaren. Maken, barnens Farmor och jag är ganska låga just nu. Samhället blundar för det mesta, verkar det som. Kvinnan Har Alltid Rätt, har vi lärt oss den här vintern och våren.

Skulle det visa sig att Kvinnan inte Har Rätt, gäller att Kvinnan Har Rätt. (Fråga vår Socialförvaltning. Hennes advokatbyrå. Dagiset. Skolan. Alla blundar med hela huvudet för att barnen inte har det bra. Dogmen Om Förtryckta Kvinnor gäller. Tvivla icke!)

Hon och SåChic, Hennes ombud, kräver att alla vidare förhandlingar ställs in utan omsvep. Hon "orkar inte med" fler förhör och utredningar om barnen och deras situation. SåChic nickar och ylar med.

SåChic kräver av Tingsrätten att Hon ges omelbar vårdand om barnen. Av anledning att Hon begär så. Resonemang överflödigt. Hon, "Henne" i den här historien, säger ju att det är som det är. Då är det som Hon säger att det är som det är. (Hängde ni med? Inte vi heller.)

Jag är en lekman och kan inte så mycket om juridik, framförallt inte spetsfundigheterna.

Men jag har noterat att SåChic under våren har blivit medlem av advokatsamfundet, hon har alltså rätt att kalla sig Advokat numera. Jag vet att detta samfund är månt om sina medlemmars uppträdande men det enda jag kan se när det gäller fel i utövningen är att det handlar om diverse ekonomiska mellanhavanden.

Finns ordet "etik" i deras ordlista? Eller "ljuga"? SåChic har ljugit så till den grad att jag helt enkelt inte förstår hur hon kan ha jobbet kvar. Jobbade hon för mig, skulle hon ha stått på backen för månader sen...

Faktiskt. Med skadestånd och "trolöshet mod huvudman" på sig, dessutom.

Mer följer i morgon. Jag är trött och lessen.

Gonatt, rättvisan. Farväl. Rättssamhället, släng dig i väggen. Göm dej. Glöm bort oss som vill väl.

...och vem i helvete bryr sig om barnen? Inte Hon, inte. Bara den stackars pappan som ikväll smög på dem för att inte ännu en gång bli hämtad av polisen.

[Hämtad av polisen? Läs bakåt i bloggen. Jag är trött och lite full nu]

04 juni 2006

Falsk anmälangivelse

Idag beslutade jag mig. Det kändes som om jag sänkte mig till samma låga nivå som Hon och hennes juridiska ombud, numera advokat, opererar på. Men det kom ett fax från SåChic (ombudet) i fredags. Det var arrogant och missvisande i flera avseenden. Ett av dem var att de händelser som Hon reflexmässigt har ringt 112 för utmålades som "trakasserier av barnen". SåChic lyckades med bedriften att framsälla händelserna som om maken redan var åtalad och dömd för brott mot ett icke-existerande besöksförbud. Trakasserier, förresten.

Pytt! Bulls**t!

Barnen tycker om att träffa sin pappa. Hon vet förstås detta och det måste skära i Henne varje gång ett barn glädjestrålande berättar om en träff på stan med fadern.

Anmälan, nedan, handlar om tre händelser. Första gången, den 2 maj Andra gången den 6/5 och sen den 27 maj . Först ville polisen bakom rutan inte ta emot den. Det handlar ju om ett civilmål, sade konstapeln. -Just det, svarade jag. -Men hon kör på som om det fanns ett straffrättsligt besöksförbud på maken gentemot barnen. Han blev till och med intagen vid ett tillfälle.

Nyckeln i det hela är alltså att Hon underrättades om att besöksförbud inte fanns redan den 2/5, men ändå fortsatte att anmäla maken så fort han dök upp under horisonten. Vem är det som trakasserar vem, egentligen?

En kollega tillkallades. På sekunder omvandlades min formulering "anmälan" till "angivelse". Ett starkare ord för Hennes dumheter.

Falsk angivelse kan leda till två år i sinkaburum, i lättare fall "böter eller fängelse i högst sex månader" Hej&Hå. Får vi se Henne på Hinseberg? Tyvärr tror jag inte det, men ändå. Det här kändes bra, ska ni veta.



Så här blev det:

___________________________________________________________________

Ort och datum


Anmälan rörande upprepad falsk anklagelsegivelse.


Den 6/5 2006 tidigt på
kvällen ringde [Hon] polisen i [Vår stad] och anmälde sin make, [Makens namn], för brott mot ett besöksförbud gentemot deras barn. [Hon] visste vid tillfället att det inte fanns något sådant, men ringde likväl 112.

Barnen lekte vid tillfället på gården, medan [Hon] upphöll sig i bostaden. Fadern stod och tittade på sina barn, utan att ta kontakt.

Anmälan ledde till utryckning och ett kortare omhändertagande. [Maken]släpptes efter någon timme för att de "inte hittade ett papper” på stationen. Det fanns inget besöksförbud.

Den 27/5 ringde [Hon] ånyo 112 i samma ärende. Denna gång ledde anmälan också till utryckning, men inte någon åtgärd. Inte heller denna gång var makarna i närheten av varandra. [Hon] var på restaurang och barnen lekte på gården.

Den 2/5 hade [Hon] också gjort en anmälan mot maken. Denna ledde till utryckning, men inte till omhändertagande. I stället anmäldes [Hon] för ofredande och brott mot det civilrättsliga besöksförbud som finns mellan makarna.

Något besöksförbud avseende faderns rätt att träffa sina barn finns inte. Detta framgick mycket klart av polisrapporten från den 2/5. Diarienr [så-och så].

[Hon] visste alltså att fadern inte var förbjuden att träffa sina barn när hon ringde den 6/5 och den 27/5.

Makarna ligger i skilsmässa och en vårdnadstvist pågår.

[Hon] , [adress, personnummer och telefon]


Mvh


[Denne skribent]
[Adress]
[Telefon]