Schemalagt umgänge, var det

Schemat
Barnens mamma var i Tingsrättsförhandlingen så gott som oresonlig när det gällde barnens övernattning hos pappan. De skulle inte få övernatta hos honom. När Hon till slut gav med sig på den punkten och förlikningen ingicks, så spikade Tingsrätten ett schema där pappan skulle ha barnen dagtid några helger för att sedan via en övernattning per helg komma till slutresultatet: Alla barnen fredag eftermiddag till söndag eftermiddag.

Icke
Det sprack nästan direkt. För en gångs skull till pappans fördel. Hon bad honom nämligen ta barnen långt mer än Tingsrätten hade fastslagit. Den här helgen, till exempel, skulle han ha haft barnen från lördag klockan 10.00 till söndag 19.00. Orsaken är givetvis att Hon vill slippa att ha hand om barnen så mycket det går. Då passar pappan minsann.

Så blev det
Pappan hämtade det yngsta barnet på fredagsmorgonen, och de andra anslöt under eftermiddagen. Till yttermera visso kommer ett av barnen att vara kvar hos pappan natten till måndag.

Så blev det inte
Pappan har gjort ett utlägg för en sak åt ett av barnen som de skulle dela på. 350 kronor är ingen förmögenhet, men ändå pengar att ta på allvar. Pengar som Hon skulle ha gett honom när han tog hand om barnen. Gissa hur det gick? Bara en gång borde räcka.

Just det. Hon meddelade att han får pengarna i 'slutet av nästa månad'. Oktober, alltså. Vi får se om Hon klarar det. Själv tror jag att Hon kommer att skjuta på det hela gång efter annan för att till slut bara blarra bort sin skuld. Under tiden kommer Hon väl att se till att slippa fler utgifter som är hennes.

Alla som har haft att göra med a*****r känner igen det beteendet.

Tack allihopa!

Trötta Mamman, Helsingborg42, Stina samt två(olika?) Anonyma som kommenterade postningen om Avlastning där frågan om Försäkringskassan och avdrag på underhållsbidraget togs upp.

Barnens pappa har fått ovärdelig hjälp och hela eoner av tidsbesparingar i sitt pyssel med blanketter, datum och Försäkringskassan.

Han vinkar och hälsar, nätt och jämt skönjbar bakom travar av papper och blanketter.

FK Talks Business

Detta har hänt:
I fredags när pappan hämtade två av barnen var tonen mellan de bägge exmakarna så civilserad man nu kan begära i det läge som råder. Senare på dagen blev det värre:

Mamman ringde upp pappan och råskällde för att han hade 'anmält henne till sjukkassan igen'.
-Igen, sade pappan. -Jag har inte gjort något sånt. Hon stod på sig. Till slut fick pappan möjlighet att förklara för Henne att det kanske var någon på hans sida som hade gjort något. (Underförstått mig och/eller Barnens Farmor, då förstås)

Därmed fick vi bekräftat vad vi länge har anat: Att Hon arbetar i princip som vanligt och samtidigt är sjukskriven på heltid. Att hon, en fri yrkesutövare med olika verksamheter och konton att jonglera med, arbetar om dagarna har vi vetat länge. Men vi har inte varit säkra på om hon fortfarande är sjukskriven.

Det är enda anledningen till att jag inte har gjort något den senaste tiden. Jag hade hoppats att en vårdnadsrättegång skulle bringa klarhet i saken. I så fall hade jag gått direkt från Tingsrätten till Försäkringskassan med den dokumentation som jag har samlat på mig. Men det blev ju förlikning, så Hennes status vad gällde sjukskrivning förblev oklar. Jag fick bida min tid.

Hur dum kan man bli?
De senaste dagarna har vi till vår häpnad sett Henne annonsera sin verksamhet. Ingen vettig människa gör väl så när man är sjukskriven? Dock har Hon tydligen gjort det. Nu har alltså Försäkringskassan hört av sig i ärendet. Hon ska dit på torsdag, har hon berättat för pappan. Personligen. Det räcker inte med telefonsamtal. Gissningsvis får hon tillfälle att kommentera dokumentation liknande den jag har samlat in.

Var det du? Svara Nu!
Ja, ja och nej. JA: Förra vintern ringde jag FK anonymt och anmälde Henne. Resultaten blev att Hon hånfullt förklarade för pappan att FK hade skrattat och lagt 'hans' anmälan åt sidan. Samt att hennes namn försvann från ett par mer eller mindre offentliga instansers annonsering.

Då visste jag att Hon var sjukskriven, men det senaste året har jag faktiskt inte känt till om hon har varit det eller inte.

JA: I vintras uppstod ett läge som var nästan lika flagrant som att annonsera sin verksamhet. Hon drog in femsiffriga belopp från en instans som inte kan ha känt till sjukskrivningen. Då skrev jag ett anonymt brev, som vi inte har sett någon som helst verkan av.

NEJ: Detta var sju månader sen. Jag har svårt att tro att FK-s fuskutredare tar så lång tid på sig att handlägga en anmälan även om detta inte rör sig om ett lättutrett VAB-fall, precis. Det måste vara någon för oss okänd som till slut har reagerat. Sagda okänd måste också ha känt till att Hon är sjuskriven, vilket vi alltså inte gjorde.

Anmälningen kan mycket väl vara ett resultat av Hennes marknadsföring korsat med hennes närmast osvikliga förmåga att skaffa sig fiender ovänner, både kommersiellt och privat.

Tycker jag synd om Henne om det nu blir återbetalning eller rent av böter? Inte om Henne, förstås. Att Hennes skatte- och betalningsmoral är usel har jag vetat i åratal. Men det finns de som indirekt drabbas om man sätter strypsnara på Hennes ekonomi.

Barnen

Helgrapport

Pappan hade alltså två av barnen fredag-lördag. De hämtades hemma hos mamman, även om Hon hade sett att pappan mötte upp dem vid skola och dagis. Med tanke på kläder och småsaker de vill ha med, så är det bäst så.

Det gick förstås bra, han fick verkligen vara med sina barn. De lekte, fluktade lite rullar, spelade spel och bara mös tillsammans. Det enda 'stora' var en biltur som jag och Barnens Farmor bjöd på. Vi åkte faktiskt till en kyrkogård och höstplanterade vid en grav tillsammans.

Det är pappans syster som vilar där. Hon blev 11 år och skulle ha fyllt 36 i lördags. Barnen, som förstås visste om sin avlidna faster och att de skulle till graven, tog det hela naturligt och bra och tyckte inte att det var läbbigt eller så.

Hemma eller inte hemma, det var frågan
Barnen återbördades till mammans hem tidigt på lördagskvällen. Lördag är ju krog-time för Henne, så pappan ville försäkra sig om att det var någon vuxen på plats. Det blev inte helt lätt. Mamman svarade inte på telefon och det barn som han ringde direkt uttalade sig lite svävande. (Just det barnet har jag kommit på med att ljuga om det här med att Hon lämnar barnen ensamma kvällar i sträck)

Pappan följde då med ända upp till dörren, men ville förstås inte gå in i lägenheten. Genom den öppna dörren hörde han en kvinna prata och skratta. Tack för det! Det var en vuxen på plats.

[Då, vill jag tillägga. Cynikern i mig sticker upp sitt fula tryne och säger att det var folk där som laddade inför kvällens krogbesök. Fy mig!]

Allt väl, således. Iallafall när det gäller pappan och barnen.

Avlastning -inte umgänge

När jag skriver detta är pappan på stan med två av barnen. Det ena avtågar förhoppningsvis med ett par dojor lämpade för den idrott som h*n har börjat med. (De två första träningarna spelade barnet barfota!) Det andra hittar nog ett PS2-spel som duger i en specialbutik. De lite äldre spelen är ju snorbilliga jmf nyutgåvorna. I går kväll, förresten, var pappan också med ett av barnen.

Sen åker alla hem till pappan och är tillsammans en timme eller två. Allt detta förstås med Hennes medgivande.

Avlastning
Det här är förstås en form av avlastning för den svårt tyngda mamman som bara har 5-6 timmar varje vardag för sig själv. (Märkte ni ironin där?) Och nu, efter förlikningen, dessutom varannan helg. Hon var på Soc om kontaktfamilj i våras och fick en, men det sprack efter första helgen. Famlijen i fråga avsade sig faktiskt vidare umgänge med barnen efter första helgen, som dessutom kostade ett par tusen för en förstörd dörr.

Då kan barnens så förkättrade pappa var bra att ha till hands. Redan andra helgen fick han ha barnen över natt, trots att tingsrätten hade sagt dagpass till en början. Och nu i helgen ska han ha två av dem fredag-lördag, trots att det inte är en umgängeshelg.

Det här är bara början, tror både pappan och jag. Det är ju så bekvämt för Henne att kunna skicka bort barnen så att hon kan ägna sig åt sitt. Just därför är pappan lite obenägen på att lova annat än tillfälle för tillfälle just nu.

FK
Försäkringskassan kommer in i bilden också. Nästa månad kommer pappan att lämna in en redogörelse för hur mycket umgänge han har haft, och därmed förhoppningsvis få lite bostads- och (rabatt på?) underhållsbidrag.

Jag är i det närmaste helt okunnig i sådant och anser bara, som skattebetalare, att en sådan åtgärd från FK i så fall borde innebära en nedskrivning av de bidrag som Hon får. För man kan väl inte få bidrag för perioder då barnen har varit med umgängesföräldern?

Vad Hon gör när hennes bidrag skrivs ner för att barnen är hos pappan avsevärda tider kan man bara spekulera i. Initialt lär hon i allafall gå i taket.

Pengar och bidrag verkar ju vara viktigare än barnen för Henne.

Helgen

Pappans helg med barnen inledes under viss osäkerhet. Skulle han få ha barnen över natt som aviserat, eller inte? Det blev en kompromiss, kan man säga. Hennes ombytlighet är ju vad den är, så löftet till två av barnen att de skulle få komma till pappa redan i fredags bröt hon. Men sen gick det bättre:

Barnen har haft en lugn och fin helg med pappan, med ett avbrott för stor dramatik:

Påseglad av ett UFO -och limmad
Ett av barnen råkade snedkasta en frisbee-liknande leksak på ett annat, så att ett jack över ena ögat och blodvite uppstod. Det såg förstås mycket illa ut med blod i ögat, men pappan plåstrade till jacket och sen körde jag dem till en läkare som helt sonika limmade såret, en för mig ny teknik. Allt gick bra och humöret var snart det gamla goda hos barnet.

H*n ringde mamman och berättade om det inträffade, och inledde med att det var ett syskon som hade kastat och att det var en olycka. Mamman verkade ta det hela med jämnmod, kanske för att det inte var pappan som hade orsakat olyckan. Då hade det nog blivit andra ljud i skällan....

Sovkaos
Pappan har förstås gjort iordning sängplatser för barnen, men det sprack fullständigt. Barnen skulle förstås sova hos honom där ute i vardagsrummet och det blev trängsel runt pappan. Det är ett år sen de hade möjlighet att sova med pappan, så det kan man förstå.

En på det hela taget mycket bra helg, alltså.

Lördag em

Vi, som ni, var nyfikna på om Hon hade gjort helt om på det här med att pappan skulle ha barnen över natten lördag-söndag också.

Det hade hon faktiskt inte. Alla barnen är nu hos sin pappa och är inte tillbaka hos mamman förrän i tidigt i morgon kväll. Vi var förbi ett tag och kunde konstatera att det rådde en i det närmaste harmonisk stämning jämfört med de komprimerade femtimmarsträffarna som rullade i femton månader.

Mer tid,
är förstås förklaringen. Pappan, liksom barnen, kan slappna av på ett helt annat sätt. Barnens konkurrens om pappans uppmärksamhet är nästan borta. Den behövs ju inte längre, nu när de har två dagar på sig att vara med varandra.

Barnens klädsel
Kläderna var oväntat hela och rena. Inte ett hål så långt ögat nådde (och det har inte hänt någon gång under den här tiden, ska ni veta). Det äldsta barnet måste ha tvättat håret någon gång den senaste veckan, liksom ett av syskonen och jag funderar på att ge dem var sin kam. Men vi har ju med Henne att göra:

Ytterkläderna som hon skickade med var för en svunnen årstid, och givetvis kom barnen vrålhungriga till pappan. Det första han fick göra klockan elva på förmiddagen var att ge dem mat.

Sån är Hon.

Mittåt!

Fredag kväll
Pappan skulle ju ha haft två av barnen från redan i kväll och hela helgen, något som med marginal överskrider det Tingsrätten hade att säga vid förlikningen, som sade två dagpass och inget annat.

Inför den första helgen med denna ordníng tackade pappan nej till att ha barnen över natt, men när Hon inför den här helgen erbjöd honom att ha barnen över natt lördag-söndag och till och med två av dem redan från ikväll, så tackade han ja. Med en gardering:

En liten lapp
I ljuset av allt som har varit med beskyllningar om pågående våld mot barnen (som alltså inget hellre vill än att träffa honom) med mera, så tyckte pappan att Hon skulle skriva ett papper där hon i all enkelhet medgav att pappan hade barnen som överenskommet.

Där slog Hon bakut.

Hon började med att prata om att pappan inte skulle använda lappen mot henne (visst inte) och fortsatte med diverse påhopp, som Hon gör när hon inte längre har koll på läget. Det är förstås det icke avgjorda misshandelsmålet som spökar.

Det värsta
Ett av de barn som skulle ha varit med sin pappa ikväll, ringde upp honom och anklagade honom för att inte ha velat ta emot barnet. Gissa var den 'informationen' kom ifrån?

Pappan försökte redogöra för det juridiska bakom hans resonemang och agerande gentemot Henne, men det är ju inte helt lätt när h*n går i mellanstadiet. Till slut skildes de iallafall som vänner.

Nu återstår att se om han får ha barnen över natt i morgon. Om inte, kommer Hon att var nykter? Kommer Hon att passa tiden? Kommer barnvakten att passa tiden?

Spänningen stiger.

Och nu detta!

Den kvinna som i rätten faktiskt krävde att barnen inte skulle få övernatta hos pappan under några som helst omständigheter har inte bara bett honom ta barnen över natten lördag-söndag trots att förlikningen säger dagpass. Nu ska två av barnen komma till pappan redan i kväll, fredag!

Snacka om ombytlighet.

Varför detta?
Jo, det är lite rörigt hemma hos Henne nu. Extra rörigt, kanske man ska säga. Det pågår nämligen ett möbelbyte med en massa lyft i helgen och då är det skönt om barnen är ur vägen. Hon har, enligt egen utsago, nämligen 'fått möblerna efter ett dödsbo' och kan därmed byta ut rätt mycket av det nuvarande möblemanget.

Bodelningen!
Bodelningen efter skilsmässan är inte klar. De var på vippen att skicka in förra året, men sedan dess har det uppstått fnurror på tråden. Pappan sade till Henne att det var lite konstigt att Hon gör sig av med möbler innan den är klar.

Hon vände på klacken och gick.

Umgänge, var det

Tingsrätten, BUP och SåChic skulle bara veta:

• Mamman har meddelat att det 'passar henne' om pappan har barnen över natt i helgen trots att förlikningsdomen säger två dagpass. Pappan tog budet.
• Det av barnen som har tagit sig själv till en idrottsaktivitet har kommit in i ett lag nu (Grattis!), men träningslokalen är en bit iväg och kräver att någon följer med barnet. Det gör förstås pappan i mån av tid. Annars kommer Barnens Farmor eller jag att hjälpa till. Dock inte mamman. Förstås. Till yttermera visso fick barnet betala bussresan till första träningen med egna pengar.
• Det av barnen som fick datorförbud pga 'förstörd dator' därhemma tillbringade några timmar med pappan och en dator där igår. Ett syskon hängde på och de tre hade en mycket bra kväll tillsammans.

...vore kul att få de pappafientligas kommentar till detta.

Förberedelser

Pappan fick sin bostad, en 2½, för styvt ett år sen. Redan från start planerade han för att barnen skulle kunna vara med honom där över natt, men det är inte förrän i höst det blir mer än femtimmarsträffar.

Förra helgen var det två långa dagpass, 10-19, och nu i helgen som kommer blir det två sådana till. Två veckor senare kommer den första övernattningshelgen, en natt, och i slutet av Oktober är pappans umgänge med barnen uppe i det som förlikningen ledde till: fredag-söndag. Allt enligt Tingsrättens utslag.

Personligen tror jag inte att Hon kommer att ägna sig åt umgängessabotage. Orsaken är att hon så ofta har begärt 'avlastning' av olika slag, både av pappan och Soc. Hon har till och med vid ett tillfälle tvingat ett motvilligt barn till en träff med pappan genom att utfärda förbud att vara hemma under träfftiden.

Utspärrad!
Det här med att barnet, det äldsta, inte vill komma med till pappan har inträffat några gånger, men att Hon spärrar ut barnet från hemmet för att slippa ha det hemma har bara hänt en gång. Tyvärr den senaste. Blir det likadant nästa gång barnet inte vill, så måste vi ha klart för oss vad som gäller. Kan mamman verkligen tvinga sitt barn på det viset? Kommer situationen till sin spets och barnet verkligen vägrar, så får barnet helt enkelt gå brandvakt enligt mammans tänk. (Givetvis ska vi då göra allt för att det inte blir brandvakt. 112 om så vore)

Jag har för övrigt sett Henne bestraffa samma barn vid tidigare tillfällen med samma metod: Ut! Och kom inte hem på en timme! Elakt värre, och i praktiken misshandel som jag ser det.

Ingen hemma
En annan sak som har inträffat ganska ofta är att mamman inte är hemma när barnen kommer tillbaka. Den kontaktperson som då var med, satte sig helt sonika innanför dörren och väntade ut Hennes hemkomst. Hon har inte varit alarmerande sen, 15-20 minuter, men det kan man ju inte veta när man sitter där och hör Henne sluddra i mobilen om att hon 'är på väg'.

Första helgen med heldag hände det igen. Då var det en barnvakt som var sen (men iallafall nykter) och pappan väntade förstås uppe i bostaden. Detta ledde senare till ett vredesutbrott från Henne, men vi anser nog att pappan gjorde rätt som han gjorde. Alternativet hade varit att vänta utomhus med barnen. Att låta dem vara själva är ett icke-alternativ.

Där måste vi också skapa klarhet. Vad gör pappan om Hon inte är hemma när den stadgade träfftiden är ute? Hur länge ska han behöva vänta innan han får ta till alternativ typ ta hem barnen till sig igen? Är det i så fall ett brott mot Tingsrättens förlikningsdom?

Undras om Soc får många sådan frågor.

Mantrat

Jag har ofta kallat motparternas beskrivning av pappan som en ständigt berusad våldsverkare för ett mantra. Senast användes det av Hennes advokat SåChic från Fina Advokatbyrån under de förhandlingar som ledde till den förlikning som nu gäller:

[Pappan] är olämplig som vårdnadshavare på grund av sitt våldsamma och aggressiva beteende gentemot [Henne] och barnen

Hon hade dessutom mage att lägga sitt påstående i presens, nutid, som om pappan var framme dagligen och bar sig åt mot familjen. Påståendet är helt felaktigt och SåChic vet nog det, men sån är hon. (Får en advokat ljuga i rätten, förresten?)

Skrik högt, och framförallt först
Varenda politiker och något så när offentlig person vet att halva loppet är vunnet om man hinner först till megafonen. Nu är inte Hon detta, men vi känner igen taktiken. Hon tog till den i December 2005 genom att just skrika högst och först om pappans farlighet. Sen spred det sig. Till Soc. Till Kvinnojouren. Till BUP. Till Tingsrätten. Till vårdnadsutredaren (via BUP). Till Hemmahosarna. Vi har sett formuleringen i olika variationer i hur många papper som helst.

Det är faktiskt så att Hon är enda källa till de här uppgifterna. Ett av barnen har i ett videoförhör berättat att pappa var arg. Vid ett tillfälle.

Konstigt nog verkar alla (utom möjligen Soc) anse att ett snart 20 månader gammalt påstående, obelagt dessutom, är en sanning och att terrorn fortgår.

Var finns förnuftet?
Hur giltigt är ett så gammalt påstående? Hur tänker folk? Vi kan ta hemmahosarna, två terapeuter som hjälper Henne att "få struktur", som exempel. De kom in i handlingen i våras när det stod klart för Soc att Hon inte kunde hantera vare sig hemmet eller barnen och är där tolv timmar i veckan. De bör alltså ha en god inblick i tillståndet i Hennes hem.

Inför den rättegång som alltså blev förlikning kontaktade pappans ombud en av dem och undrade om vederbörande kunde tänka sig att vittna om Henne och hemmet. Svaret blev förstås nej, de ska ju vara solidariska med Henne, men tror ni inte att Mantrat var där:

Teraputen sade nämligen också att "det var bättre än tidigare" hemma hos Henne, men det handlar ju om en "våldsutsatt familj". Man baxnar. En terapeut som med egna ögon har sett barnen rusa ut för att leka med pappan var det, dessutom.

Vittnesuppgifter
Jag kan tillägga att dessa terapeuter borde väl ha varit smaskiga vittnen till Hennes förmån om nu allt är som alla säger. Inte fan var dom kallade.

Hennes advokat hade faktiskt inga vittnen kallade till rättegången. Måhända SåChic kände på sig att det är svårt att backa upp Henne som en lämplig vårdnadshavare.

Då är det bättre att tugga lite fradga och ge sig på pappan i stället.

Tid -inte längre bristvara

Pappan och Barnens Farmor pratade om helgen som var. Det hade alltså gått mycket bra med barnen i två hela dagpass och pappan gottar sig i minnena. -Det bästa, sade han, var att vi hade så mycket mera tid tillsammans. Ingens stress eller kamp mot klockan. Vi kunde koppla av och bara vara med varandra.

Jäpp. Barnens interna konkurrens om pappans uppmärksamhet var (nästan) ett minne blott. Förut hade de bara fem timmar på sig. Nu två gånger nio. Och framöver blir det hela helger!

Fino fino.

Första helgen

Så är den då avverkad, första helgen i den nya ordningen efter förlikningen. Pappan var med barnen två långa dagpass, 10-19, utan kontaktperson. Det är något helt annat än de fem timmar med k-person, som har rått ett styvt år nu. Och det märktes. Men vi tar det kronologiskt:

Dag -1
Kvällen före ringer Hon upp pappan och erbjuder honom att ha barnen över natten. Hon ska tydligen bort på lördagkvällen. Det är frestande att ta erbjudandet, men pappan avstår. Nu när Tingsrätten har tagit steget att åsidosätta vårdnadsutredningens rekommendationer så är det bäst att följa det som är sagt. Han avböjer. Mamman får städsla barnvakt några timmar. Det visar sig att Rigmor kommer tillbaka.

Dag 1
Pappan hämtar barnen på gården klockan tio. Mamman säger inte ett ord, bara vänder på klacken och går sin väg. Resten av dagen förflyter i stort sett bra. Barnen behöver ju inte kämpa mot klockan om pappans uppmärksamhet.

Pappan börjar också få barnen att återgå till vanor som de nästan har glömt bort: Samlade måltider och att tvätta händerna efter toalettbesök, till exempel.

Barnens Farmor och jag kommer förbi och kan konstatera att de har tvättat håret den här gången. Inte luktar de heller. Men kläderna... Och språket! Vi är inte pryda eller hämmade någon av oss, men barnens språk och ordval bekom oss illa. Det var rått, helt enkelt.

Jag har nämnt att ett barn verkar ha stannat i växten. Det får näringstillskott med bland annat mjölkpulver sedan en tid, men det syns det inte mycket av. (Barnen är veganer och mamman är mycket renlärig på den punkten, så detta måste ha suttit långt inne) Mamman väger barnet i fråga, men talar inte om för det hur mycket h*n väger. Ett av de andra vet dock besked: Kilovis mindre än ett yngre syskon.

Dagen avslutas med återlämning enligt regelboken: På gården klockan nitton. Pappan får SMS från barnvakten Rigmor: Hon är sen, men 'på G'. Vad göra? Som kontaktpersonen gjorde mer än en gång i samma läge, givetvis.

Pappan följer med barnen upp i lägenheten och väntar där på Rigmor. Det är oväntat rent, och den där fattiglukten som hängt i luften vid tidigare tillfällen är borta, liksom ett antal möbler. Det är inte omöblerat, precis, men mycket mer luft och yta än tidigare. (Min tanke är att möblerna har gått av monetära skäl, inte estetiska. Men här kanske jag är ute och cyklar)

Rigmor kom efter kanske tjugo minuter. Pappan kommenterade städningen och hon log utan att säga något. Det är alltså knappast mamman som har fått ordning på hygienen i hemmet. Nåväl:

Det vore frestande att prata med Rigmor om barnen, hemmet och Henne. Hon hade ju ett par av dem i hela fyra dagar för lite sen. Men vi vet nu att Rigmor städslades via Hennes bekanta, så hon lär nog inte vara helt uppriktig om situationen.

Dag 2
Hämtning klockan tio. Den här gången hade barnen inte fått något att äta på morgonen, ett otäckt eko ur det förflutna. Orsaken var också densamma. 'Vi hann inte'.

Sen rullade jag fram bilen och körde hela gänget till en begivenhet strax utanför stan. Det var inte gratis, men en höjdare. Alla var nöjda och belåtna efteråt. Stämningen var på topp.

Pappan gjorde middag tillsammans med barnen. De fick hjälpa till efter förmåga och det gick bra med allting.

Återlämningen, då? Barnen gick själva upp i lägenheten (Mamman hade råskällt på pappan för att han var inne i den kvällen före. Men han kan ju inte lämna barnen ensamna, eller?) och det föreföll som om Hon var hemma. Men hon visade sig inte.

Datorstopp
Det äldsta barnet (vars telefonkort fortfarande inte är påfyllt som mamman har åtagit sig) ringde senare upp pappan från en syskontelefon och var ledsen på riktigt: H*n får inte längre använda mammas dator. Den pajade härförleden och Hon fick reparera den för 5.000:-. Det ska ha varit barnet som förstörde den genom att trycka sönder strömbrytaren. Godnatt spelfusk och Hotmail. Annars har ett annat barn berättat att reparatören kom och satte tillbaka en sladd, så var PC-n hel igen. Vem ska man tro?

Fem papp för att serva en dator när man kan köpa en ny och få pengar över för samma belopp? Just det. Här har vi nog en avsevärsd avrundning uppåt. Ganska så typiskt Henne.

Mer oroande är att Hon uttryckte sig i vändor som om barnet skulle betala. Det skulle medföra att barnet i fråga får Kronofogden över sig på 18-årsdagen. Samma tongångar har hörts om en förstörd dörr i somras. Vi hoppas verkligen att Hon bara har uttryckt sig slarvigt, något som hon är bra på. Mycket bra på.

Framåt
Det här med att ingen vuxen var på plats vid återlämningen var ju inte bra. Trots att Kontaktpersonen hade just detta läge ett antal gånger, så var pappan inte förberedd på saken. Här måste vi reda ut vad som gäller. Var det fel att gå upp i lägenheten, eller skulle han bara ha lämnat ungarna där?

Likaså har det förekommit att det äldsta barnet inte ville följa med på träffar med pappan. Senaste gången så kastade mamman faktiskt ut barnet och tvingade det att följa med genom att helt enkelt meddela att h*n inte fick komma innanför dörren förrän träfftiden var över. <Förtydligande> Alternativet till att följa med var alltså att gå brandvakt i fem timmar.</Förtydligande>Här måste vi också ta reda på vad som gäller.

Kan man tvinga ett barn att gå brandvakt i nio timmar, om än på dagtid? Om någon månad vidtar övernattningar med pappan och då har vi lite kallare nätter också.

Tanken svindlar.