04 juni 2006

Falsk anmälangivelse

Idag beslutade jag mig. Det kändes som om jag sänkte mig till samma låga nivå som Hon och hennes juridiska ombud, numera advokat, opererar på. Men det kom ett fax från SåChic (ombudet) i fredags. Det var arrogant och missvisande i flera avseenden. Ett av dem var att de händelser som Hon reflexmässigt har ringt 112 för utmålades som "trakasserier av barnen". SåChic lyckades med bedriften att framsälla händelserna som om maken redan var åtalad och dömd för brott mot ett icke-existerande besöksförbud. Trakasserier, förresten.

Pytt! Bulls**t!

Barnen tycker om att träffa sin pappa. Hon vet förstås detta och det måste skära i Henne varje gång ett barn glädjestrålande berättar om en träff på stan med fadern.

Anmälan, nedan, handlar om tre händelser. Första gången, den 2 maj Andra gången den 6/5 och sen den 27 maj . Först ville polisen bakom rutan inte ta emot den. Det handlar ju om ett civilmål, sade konstapeln. -Just det, svarade jag. -Men hon kör på som om det fanns ett straffrättsligt besöksförbud på maken gentemot barnen. Han blev till och med intagen vid ett tillfälle.

Nyckeln i det hela är alltså att Hon underrättades om att besöksförbud inte fanns redan den 2/5, men ändå fortsatte att anmäla maken så fort han dök upp under horisonten. Vem är det som trakasserar vem, egentligen?

En kollega tillkallades. På sekunder omvandlades min formulering "anmälan" till "angivelse". Ett starkare ord för Hennes dumheter.

Falsk angivelse kan leda till två år i sinkaburum, i lättare fall "böter eller fängelse i högst sex månader" Hej&Hå. Får vi se Henne på Hinseberg? Tyvärr tror jag inte det, men ändå. Det här kändes bra, ska ni veta.



Så här blev det:

___________________________________________________________________

Ort och datum


Anmälan rörande upprepad falsk anklagelsegivelse.


Den 6/5 2006 tidigt på
kvällen ringde [Hon] polisen i [Vår stad] och anmälde sin make, [Makens namn], för brott mot ett besöksförbud gentemot deras barn. [Hon] visste vid tillfället att det inte fanns något sådant, men ringde likväl 112.

Barnen lekte vid tillfället på gården, medan [Hon] upphöll sig i bostaden. Fadern stod och tittade på sina barn, utan att ta kontakt.

Anmälan ledde till utryckning och ett kortare omhändertagande. [Maken]släpptes efter någon timme för att de "inte hittade ett papper” på stationen. Det fanns inget besöksförbud.

Den 27/5 ringde [Hon] ånyo 112 i samma ärende. Denna gång ledde anmälan också till utryckning, men inte någon åtgärd. Inte heller denna gång var makarna i närheten av varandra. [Hon] var på restaurang och barnen lekte på gården.

Den 2/5 hade [Hon] också gjort en anmälan mot maken. Denna ledde till utryckning, men inte till omhändertagande. I stället anmäldes [Hon] för ofredande och brott mot det civilrättsliga besöksförbud som finns mellan makarna.

Något besöksförbud avseende faderns rätt att träffa sina barn finns inte. Detta framgick mycket klart av polisrapporten från den 2/5. Diarienr [så-och så].

[Hon] visste alltså att fadern inte var förbjuden att träffa sina barn när hon ringde den 6/5 och den 27/5.

Makarna ligger i skilsmässa och en vårdnadstvist pågår.

[Hon] , [adress, personnummer och telefon]


Mvh


[Denne skribent]
[Adress]
[Telefon]

Inga kommentarer: