Träff 2 fullträff

I dag var det dags igen. (Läs om förra gången här) Pappan träffade barnen, allihop den här gången. Det skedde till yttermera visso i trädgården vid lokalen, ett ställe som Hon har försökt att avstyra. Det "är inte förenligt med barnens bästa" att träffas där har Hon sagt utan att utveckla ämnet.

Inte heller vore min persons närvaro "förenligt med barnens bästa", har vi förstått. Inte heller detta har Hon nedlåtit sig till att motivera.

Besöksförbud. Sista gången, jag lovar.
Tjatigt blir det, men Hon är ju sån. I bilen på väg till träffen ringde pappan upp sitt juridiska ombud och skaffade sig extra klarhet. Nej, det finns inget förbud för honom att vistas närmare Henne än 300 meter. Det har det inte funnits sedan Tingsrätten slog ner ett sådant den den 9 januari. (Det var egentligen inga 300 meter då heller. 300 m handlar om utökat b-förbud)

Det visade sig att den av Soc utsedda kontaktpersonen hade gjort samma sak! Under gårdagen och förmiddagen hade En Viss Socialsekreterares chef kontaktat bland andra Tingsrätten för att få klarhet i Hennes utsagor.

Pappan har inget besöksförbud på sina barn. Pappan har rätt att befinna sig inom 300 meter från den f.d gemensamma bostaden. Polisen har inte rätt att gripa honom bara för att han syns på gatan, eller någon annanstans för Henne eller något av barnen.

Hon har ljugit om detta i mer än ett halvår nu. Duperat polis, skola dagis och Soc (det senare kanske inte så svårt) om vad som gäller. Och Hennes juridiska ombud, advokat SåChic, har antingen duperats själv eller bara tigit still om en uppenbar osanning. Pinsamt, SåChic. Nåväl.

Vad som fick Henne att inse (eller acceptera) vad som gäller i detta fall vet vi inte, men vi tackar för det lilla.

I trädgården
Vi hade några mycket trevliga timmar tillsammans. Nu var barnens farmor med och alla tyckte att det var kul att träffa henne. Kontaktpersonen var avslappnad och mycket trevlig. Hon bad till och med lite om ursäkt för sitt beteende förra gången, då ju kontaktpersonen bara hade Hennes utsagor om förbud mm att gå på. Nu hade kontaktpersonen en egen uppfattning, som inte försvagades. Det här var ingen problemsituation. Jo, kanske.

Äldsta barnet
...var mycket reserverad till en början. Vi vet inte exakt varför, men det kan ha att göra med efterdyningarna av träffen på köpcentret, då barnet visade otillbörlig glädje över att ha stött på sin pappa. Mantran, enligt Henne, är ju att det här barnet hatar sin pappa. Ett av barnen antydde just detta i dag.

Konflikten mellan sina egentliga känslor och de som en dominant och hatfylld mor tvingar på ett barn bara måste vara destruktiv. För mig är hela situationen rent obegriplig.

Det här var det barn som blev "plötsligt sjuk" inför förra träffen. Nu var det detta barn som gick hem, kanske en timme i förtid. Kontaktpersonen missade inte en sekund av detta och ringde upp Henne. Hon var förstås inte hemma, men barnet hade egen nyckel. Det var OK.

Information
Vi har alltså föresatt oss att inte luska, men ur barnamunnar kommer det rätt mycket ändå:

• "Vi har inga pengar. Mamma måste låna". Illa. Det syntes också. Barnen behövde både frisör och något mindre slitna kläder. Att ärva kläder är naturligt, men man kanske inte borde ärva kläder från ett syskon av motsatt kön.
• Det barn som har tandproblem vill själv till tandläkare, men det blir inget för vårdnadshavaren, Vår Bloggs Huvudperson.
• Ett annat syskon irriteras (plågas?) av en åkomma som kräver ett enklare läkaringrepp, men det blir inget.

Ännu ett mantra:
"Jag är god du är ond jag är god du är ond" Jäpp:

"Jag är god du är ond jag är god du är ond"

Det hörde barnens farmor som en lekramsa under Gungning Medelst Hängmatta. Framsagt med glad stämma som en vanlig ramsa, och under skratt. Vafalls?

Vi vet att barnens farfar (Inte jag. Jag är "jag är barnens farmors man") fick något liknande i örat när han ringde upp familjen en gång.

För ett knappt år sedan fick barnens farmor och jag höra av de äldre barnen att "pappa är en demon och mamma är en ängel" när de var hos oss en helg. Vi baxnade då, och vi baxnar nu.

Sån är Hon.