Domskälen i misshandelsmålet

Rätten gick alltså helt på åklagarens linje. Barnens pappa fälldes på alla åtalspunkter. Åklagaren yrkade på villkorligt, men garderade sig i slupläderingen för en mildare dom och yrkade på "kraftiga böter" i så fall. Det var en onödig gardering, kan man säga. Teamet [Hon] och Fina Advokatbyrån kammade hem full pott och lite till med rättens entusiastiska bistånd:

Var vi på samma rättegång?
Domskälen innehåller ett referat av förhandlingarna som innhåller mängder av små och stora fel. Det märkliga är att alla fel går åt samma håll. Mot barnens pappa. Det finns inte utrymme att ta med alla felen här, listan skulle bli alldeles för lång och bloggen oläsbart tjafsig. Vi tar några av de mer allvarliga felen:

Sjukskrivningen
Hon hade gått på a-kassa till i början på oktober 2005, då Hon sjukskrev sig i stället. I rätten kallas en förlängning av den sjukskrivningen i december för en ny sådan och att den var en följd av makens ringa misshandel. (Hon ljög alltså när hon sade att hon hade arbetat heltid fram till dess) Sjukintyget sade inget om att makens beteende orsakade Hennes symptom, men rätten skriver att så är fallet. Det senaste sjukintyget, från en psykiatriker maj i år, innehåller en formulering om att misshandeln möjligen kan ha orsakat Hennes symptom. Den skrivningen är förstås borta ur protokollen. Den passar ju inte i bilden.

Misshandel och spår därav
Tingsrätten skriver att Hon föll omkull av en knuff. Det var den knuff som det käbblades om i förhandlingen där Hon "föll bakåt, men inte omkull" mot en vägg. Den surrealistiska beskrivningen av ett läge som kräver att barnens pappa har tre händer finns kvar.

Motsägelserna
Pappans ombud beslog henne med ett antal motsägelser och även att Hennes skildring av det inträffade har blivit värre med tiden. I polisförhören var det inte mycket som stämde med Hennes berättelse i Tingsrätten. Helt okej, verkar rätten tycka.

Även om hon inför tingsrätten i vissa delar lämnat en mer utförlig berättelse än i polisförhör har det inte framkommit att hon lämnat olikartade uppgifter under förundersökningen och inför tingsrätten eller att hon lämnat uppgifter som visat sig oriktiga.

Vidare:

Mot bakgrund av det ovan anförda anser tingsrätten att [Hon] har gjort ett mycket trovärdigt intryck

Så enkelt bagatelliserar man bort hennes skildring inför polisen, en skildring som låg händelserna mycket närmare i tiden än de versioner som lämnades i förhandlingen.

Porslinskrossningen
Hamstermannen sade i sitt vittnesmål att Hon berättade att barnens pappa hade kastat porslin den aktuella kvällen. Detta hade Hon inte sagt något om. Ett av barnen hade sagt att pappan tidigare hade kastat porslin i diskhon. Tingsrätten skriver om detta att pappan även har kastat porslin i en formulering som om det skedde den kvällen och mot Henne.

Friseringen av Belastningsregistret. Ett fall för JO?
I avslutningen av förhandlingen läste rättens ordförande upp pappans straffregister, som folk kallar belastningsregistret. Inte tomt, men blygsamt. Två punkter. Nu skriver tingsrätten plötsligt att pappan har fyra punkter. Anmärkningsvärt med tanke på att vare sig rättens ordförande eller den person som har gjort personundersökningen hade något om detta.

De två senaste avsnitten avser besöksförbud mot [Henne] och [Hamstermannen].

En ren osanning. Någon på Tingsrätten har bara lagt till uppgifterna, anser jag. Det är mindre troligt att själva registret har uppdaterats fem(!) månader retroaktivt. Och detta med icke-existerande beslut. Inte helt rätt skrivet, där. Jag bringar lite klarhet i saken här.

Hon har i och för sig många gånger anmält pappan för brott mot påhittade (Hon är sån) besöksförbud. Vid ett par tillfällen har Hon faktiskt lyckats tubba polisen att ta hand om barnens pappa trots att det inte har funnits något i deras register. Se i arkivlänken för maj månad.

Vad ska man tro?
Pappans juridiska ombud, liksom förmodligen många andra jurister, har sagt att man iband tappar tron på vårt rättssamhälle. Vad pappan, barnens farmor och jag anbelangar ser det här ut att vara ett sådant tillfälle...