Gå vidare, var det

Att den så för Henne så fördelaktiga misshandelsdomen skulle överklagas, kunde väl vem som helst räkna ut. Alla utom en:

Ta ditt straff och gå vidare
När överklagandet kom till Hennes kännedom, tog hon kontakt med barnens pappa och uttalade sig. Som vanligt när något för Henne oväntat inträffar, så är hon "chockad" och "besviken". (Hon brukar känna sig "hotad" också, men det var nog inte tillämpligt den här gången)

Den här gången ringde Hon upp barnens pappa och sade åt honom att "ta sitt straff och gå vidare" Han hade ju fått "mildast möjliga dom" och ska vara nöjd med denna. Ta ditt straff och gå vidare, var Hennes tillsägelse, som en överordnad visdom till barnens pappa.

Vad pappan inte behövde påpeka, var att Hon blev blåst på en snabb utbetalning av skadeståndet och var less för detta. Nu ska Hovrätten ta ställning till överklagandet, och innan dess är läget fruset. Så länge domen inte har vunnit laga kraft, så får Hon inte sitt tilldömda skadestånd.

Som till ett litet barn fortsatte Hon med att pappan bara kunde få ett värre straff i Hovrätten (Hennes juridiska kunskaper och utbildning är så nära noll man kan komma utan att ha förlorat sin läskunnighet) Han skulle gå vidare, hette det.

Gå vidare?
Pappan påminde Henne om ett bisarrt inslag i den här historien. Ett polisanmält elakt och hotfullt brev, som Hon sade sig ha fått lagt i sin brevlåda i våras. Svaret:

Det har jag glömt och nu går jag vidare.

Så enkelt förklarar Hon bort något som i praktiken är en falsk tillvitelse. Undras vad polisutredaren MJ skulle tycka om detta?

Tur för Henne att SKL i Linköpng tar betalt för analyserna och att polisen där vi bor inte ville ta den utgiften...